Bakgrund: Patienterna som vårdas inom den rättspsykiatriska vården upplever till viss del att vården är mer en form av förvarning, trots att de är dömda till vård. Vårdtiderna är långa, och sjuksköterskorna som jobbar inom rättspsykiatrisk vård vill bedriva en vård som är mer personcentrerad än den är idag. Genom att hitta lösningar för att göra vården mer anpassad efter individen kan rebelledarskap bidra till detta. Sjuksköterskors rebelledarskap har inte tidigare utforskats inom den rättspsykiatriska heldygnsvården. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap inom rättspsykiatrin hoppas författarna av detta examensarbete kunna bidra till att öka kunskapen om det goda vårdandet och omvårdnaden där sjuksköterskor genom att agera nytänkande och utanför organisationens ramar bidrar till att utveckla rättspsykiatrisk heldygnsvård. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av rebelledarskap i rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av rebelledarskap inom rättspsykiatrisk heldygnsvård intervjuades, och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en deskriptiv design. Resultat: I resultatet framkom att deltagarna hade många erfarenheter av rebellsjuksköterskor och deras ledarskap. Resultatet kunde delas in i fyra huvudkategorier: (1) Att våga vara en jobbig kollega och ifrågasätta vårdkulturer, normer och utmana regler, (2) Att våga agera utifrån sin kompetens för att kunna ta ansvar för patientens vård, (3) Att söka och skapa nya vägar till förändring och (4) Att stöta på motstånd. Slutsats: Den här studien visar att rebelledare strävar efter att stå upp för vad som är rätt för patienten, även om det innebär att gå emot vårdkulturer, rutiner och regler. Sjuksköterskornas erfarenheter av rebelledarskapet visar att det är möjligt att bedriva en vård som är personcentrerad, där patientens perspektiv får vara i fokus. Genom att agera rebeller bidrar dessa sjuksköterskor till en rättspsykiatrisk vård som är mer än bara en förvaring av de patienter som är dömda till vård. Rebellsjuksköterskor vill ge patienterna en personcentrerad vård som utgår från individen, och genom att agera rebell lyckas dessa sjuksköterskor genomföra förändringar och hitta kreativa lösningar som på sikt leder till en bättre vård. Den rättspsykiatriska vårdapparaten behöver ta tillvara dessa sjuksköterskors kompetens och drivkraft, något som skulle behöva utforskas ytterligare. Vi föreslår ytterligare forskning inom detta område för att få en ökad förståelse för hur rebelledarskapet kan utveckla den psykiatriska omvårdnaden inom den rättspsykiatriska organisationen.

The aim of this study is to gain insight into professional`s experiences of interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study was intended to contribute to an increased understanding of the professional`s experiences of what is considered to work and what is considered to lack in the interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study`s empirical data was obtained through eight semi-structured interviews with five social workers from the social services and three counselors`s at the forensic ward. National and international previous research in interdisciplinary collaboration that was relevant for my study has been obtained. For the analyze I combined previous research, the result from my interviews and my theoretical framework. Conclusions show that the professionals believe that communication between social services and forensic psychiatry is good and that both parties focus on the individual patient. Conclusions also show that insufficient knowledge regarding the organizations, work areas, responsibility, and resources and that the legislation is different. All the interviewees have a wish to improve and develop the collaboration between them.

Bakgrund: Patienter som vårdas enligt Lagen om Rättspsykiatrisk vård är dömda till vård. Vårdformen och de eventuella tvångsåtgärderna kan medföra att patienterna har svårt att uppleva tillit ifrån vårdpersonalen. Det är av vikt i rättspsykiatrisk vård verka för att skapa en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syfte: Studiens syfte är att belysa aspekter som kan påverka vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal inom rättspsykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats söktes. Artiklar som överensstämde med studiens syfte genomgick en kvalitetsgranskning. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys för att nå ett resultat. Resultat: Vårdrelationen inom rättspsykiatrisk vård påverkas av flera aspekter som redovisas i följande kategorier; Mötets möjligheter och svårigheter definierar vårdrelationen, Att införliva en hoppfull framtid genom att ge och ta emot stöd, Att förhålla sig till gränser med måttfullhet, Den rättspsykiatriska vårdmiljön i förhållande till vårdrelationen samt Vårdrelationens betydelse för rädsla och aggression. Slutsats: Genom en god vårdrelation kan patient tillsammans med vårdpersonal finna möjliga vägar att på ett gott sätt hantera vardagssituationer och de utmaningar som kan uppkomma. Om patienten med hjälp av den goda vårdrelationen ges möjlighet att lära om sig själv och sin sjukdom kan även andra relationer gynnas. / Background: Patients who are being cared for under Forensic Psychiatric care is ruled to this. The form of care and the possible coercive measures may lead to the difficulty of experiencing trust from the healthcare staff. It is important in Forensic Psychiatric care create a safe and trustworthy care relationship. Aim: The aim of the study is to highlight aspects that can affect the care relationship between patients and health professionals within forensic psychiatric care. Method: The study is a systematic literature review of scientific articles where articles with qualitative approach was searched. Articles that were consistent with the aim of the study underwent a quality audit based on a review template. Then a qualitative content analysis was conducted to achieve a result. Result: The care relationship in the forensic psychiatric care is influenced by several aspects that are reported in following categories; The opportunities and difficulties of the meeting define the care relationship, To incorporate a hopeful future by giving and receiving support, Relating to limits with moderation, The forensic psychiatric care environment in relation to the care relationship and The importance of care relationship to fear and aggression. Conclusion: A good care relationship between the patient and health professionals may identify possible paths to handle everyday situations and the challenges that may arise. If the patient is given the opportunity to learn about himself and his illness by means of the good care relationship, other relationships can also be benefited.

No description available.

Bakgrund: Studier visar att hundar har en positiv effekt på den fysiska hälsan. De kan också öka det sociala samspelet, minska depression, öka självförtroende och självbestämmande samt reducera ångest genom hundassisterad aktivitet eller hundassisterad intervention. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om hundar inom ramen för omvårdnad på en rättspsykiatrisk avdelning kan påverka patienternas välbefinnande. Metod: För att undersöka patienternas upplevelser användes en kvalitativ studiedesign. För att besvara syfte och frågeställningar gjordes semistukturerade intervjuer som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Hundar på avdelningen upplevdes både positivt och negativt. De inverkade på välbefinnandet genom att de genererade glädje och välmående men också irritation och ilska. De gav också en känsla av att bli sedd som människa, ökade den fysiska aktiviteten, förbättrade sömnen och påverkade självkänslan och självförtroendet. Vårdmiljön påverkades också genom ett förbättrat klimat på avdelningen. De gav en meningsfullhet i vardagen, en möjlighet till närhet, en känsla av mindre kontrollerande miljö samt att de hade en inverkan på hur patienterna rörde sig på avdelningen. Det identifierades en ståndpunkt för hundar på avdelningen, men också en emot att ha hundar på avdelningen. Slutsats: Resultaten tyder på att det positiva överväger det negativa då majoriteten av resultatet belyser aspekter som ökar välbefinnandet hos patienterna. Hundar inom vården anses därför vara en bra komplementär omvårdnadsform för att som sjuksköterska på en rättspsykiatrisk avdelning. Detta för att kunna utföra god omvårdnad, främja välbefinnande och upprätthålla ett samhällsskydd och samtidigt reducera känslan hos patienten av att vara underordnad och kontrollerad. Det är dock viktigt att beakta olika individers åsikter för att hitta en form som passar. / Background: Studies have shown that dogs have a positive effect on humans physical health. They may also increase social interactions, decrease depression, increase peoples selfconfidence and autonomy and reduce anxiety trough animal-assisted interventions. Aim: The aim of this studie is to investigate if dogs can effect well-being in patients within forensic psychiatric care. Method: To investigate the patients experiences a qalitative reserch method were used. Semi-structured interviews were used to answer to the aim of the studie, and analysed with a content analysis. Result: The patients had both positive and negative experiences regarding the presence of the dogs at the unit. The dogs had an impact on the patients well-being by generating joy as well as anger and irritation. They gave a sense of being perceived as an individual, they increased physical activity, improved quality of sleep and had an inpact on self-esteem and self-confidence. The dogs also had an impact on the health facility environment trough an inprovement of the atmosphere at the unit. The dogs gave sense of mening in the everday life, an opportunity for intimacy, a sense of a less controlling environment and they also had an impact on how the patients moved at the unit. Some where proponents and some opponents to the impementation of dogs at the unit. Conclusion: The results shows that the positive experiences tops the negative because the majority of the results shows aspects of improved well-being. Dogs within healthcare facilities are therefore concidered to be a good complementary form of care for nurses working in forensic psychiatric care. This to perform good nursing care, promote well-being and maintain the civil protection and at the same time reduce feelings of being inferior, subordinated and controlled. It is however important to pay regards to the different idividual opinions and find a resolution that suits best.

This study examines the most vital criteria for being discharged from forensic psychiatric care in 1915-1945. To do so a qualitative oriented comparative text analysis has been made on medical records from the forensic psychiatric departement at Sankt Sigfrids mental hospital in Växjö, Sweden. The result shows that the most vital criteria for the whole period is that a patient proves himself to be diligent, hard-working and that he can return to an environment where he can live and make a living for himself. Furthermore, from 1940 and forward the result shows that the discharge trial has been expanded, which results in that the criteria for being discharged should to a greater extent been showed in the free rather than in the institution. The conclusion of this is that the psychiatry during the later years of the study aimed to create a more socially adapted and producitve citizen out of the patient than it did in the earlier years.

Delaktighet är viktig för patientens livskvalité, självkänsla, egenmakt samt känsla av kontroll och inflytande. Patienter inom rättspsykiatrisk vård har en minskad autonomi till följd av de begränsningar som tvångslagarna innebär. Forskning samt litteratur kring patienters delaktighet i den rättspsykiatriska vården är bristfällig och behöver utforskas vidare. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever att patienters delaktighet möjliggörs inom den rättspsykiatriska vården. Studien har en omvårdnadsvetenskaplig utgångspunkt och kvalitativa intervjuer med nio sjuksköterskor från rättspsykiatriska avdelningar i södra Sverige har genomförts. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att delaktighet är en viktig del i omvårdnaden men att personal och patienter ibland ser olika på begreppet. Delaktigheten finns hela tiden med i arbetet med patienterna men den kan skifta beroende på vilket brott patienten vårdas för dock finns det en framtidstro om att den rättspsykiatriska vården ska fortsätta att utvecklas och att vården i framtiden kommer att bli ännu mer individanpassad. ”Vi försöker” blev det övergripande temat som visar att sjuksköterskorna försöker att få patienterna delaktiga i den rättspsykiatriska vården. / Participation is important for the patient's quality of life, self-esteem and sense of control and influence. Patients in forensic psychiatric care have reduced autonomy as a result of the constraints imposed by the compulsion laws. Research and literature on patient participation in forensic psychiatric care are inadequate and need further research. The purpose of the study was to highlight how nurses experience patient participation in forensic psychiatric care. The study has a nursing science starting point and qualitative interviews with nine nurses from forensic psychiatric departments in southern Sweden have been carried out. The results show that nurses feel that participation is an important part of the nursing, but that staff and patients sometimes view the concept differently. Participation is always included in the work with patients, but it may change depending on the custody of the patient, however, there is a belief that the forensic psychiatric care will continue to develop and that future care will be even more individualized.” We are trying” became the overall theme and shows that nurses try to get patients involved in forensic psychiatric care.

I dagens samhälle finns ett stort behov av att förbättra den psykiska hälsan hos befolkningen. En liten del av personer med diagnostiserad psykisk ohälsa hamnar inom rättspsykiatrisk vård – personen har då begått ett brott under psykisk störning. Syftet med studien var att undersöka den rättspsykiatriska vårdpersonalens tankar om hur fysisk aktivitet används som hälsopromotiv insats i dagsläget, vad som kan förbättras och hur det kan främja patienternas hälsa. För att besvara syftet har kvalitativ forskning gjorts, med öppna brev som metod. De 15 personer som deltog i studien fick skriva sin berättelse utifrån meningen “Nu ska jag berätta hur vi kan använda fysisk aktivitet som hälsopromotiv insats för att förbättra hälsan hos patienterna… “. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys, som resulterade i tre underkategorier, samt en huvudkategori; “Ju högre grad patienterna har möjlighet att röra på sig, desto bättre för deras välbefinnande” med underkategorierna “Stillasittande vardag”, “Bredare utbud av aktiviteter” och “Ökat välbefinnande”. Resultatet visade att fysisk aktivitet som hälsofrämjande insats inte används i den utsträckning som det skulle kunna, som det ser ut idag, inom rättspsykiatrisk vård. Slutsatsen är att fler hälsopromotiva insatser i form av fysisk aktivitet behövs inom rättspsykiatrin, och att den troliga effekten skulle resultera både i förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos patienterna. / In today's society, there is a great need to improve the mental health of the population. A small proportion of people with diagnosed mental illness end up in forensic psychiatric inpatient care when they have committed a crime under a mental disorder. The purpose of the study was to investigate the forensic psychiatric care staff's thoughts on how physical activity is used as a health-promoting input in the current situation, what can be improved and how it can promote patients' health. To answer the question, qualitative research has been done with open letters as a research method. Fifteen forensic psychiatric care staff participated in the study, and were encouraged to write their story based on the sentence “Now I will tell you how we can use physical activity as a health promotion initiative to improve the health of the patients…”. The data was analyzed using manifest content analysis, which resulted in three subcategories as well as one main category; “The more patients are able to move, the better for their well-being” with the subcategories “Sedentary everyday life”, “Wider range of activities”, and “Increased well-being”.  According to the results, health-promoting input in the forensic psychiatric care is not used in the extent it could be used. The conclusion is that more health-promoting interventions in the form of physical activity are needed in forensic psychiatric inpatient care, and it is presumed that increased physical activity would result in both improved mental health and physical health among the patients.

Bakgrund: Begreppet personcentrerad har internationellt blivit vedertaget inom omvårdnadsvetenskap och används för att beskriva en vårdform där vården utgår från ett partnerskap med patienten. Engagemang, trygghet, tillit, att vara delaktig i planeringen av vården och en vårdande relation upplevs vara viktiga komponenter som främjar delaktigheten. För att öka förståelsen om delaktighetens och personcentreringens syfte inom den rättspsykiatriska vårdkontexten krävs studier som beskriver de mångfacetterade begreppen ur vårdarens och patientens perspektiv. Syfte: Att förstå upplevelser av delaktighet och personcentrerad vård hos patienter och personal på en rättspsykiatrisk avdelning och diskutera hur delaktighet kan möjliggöras. Design: Studien är en kulturanalys och ansatsen är hermeneutisk. Metod: Enskilda halvstrukturerade intervjuer med fyra vårdare och fyra patienter på en rättspsykiatrisk avdelning i Mellansverige genomfördes. Intervjuerna har bearbetats utifrån en kulturanalytisk hermeneutisk arbetsmodell i sju faser. Interna dokument från sjukhuset analyserades avseende delaktighet. Resultat: Oklarheter gällande vårdprocessen och rättspsykiatrins strukturer som är inte fullkomligt tydliga inverkar på upplevelsen av delaktighet. Konklusion: Personal och patienter har olika uppfattningar om strukturernas funktion. Personalen anser att patienternas delaktighet är en förutsättning för vårdprocessen. Patienter uttrycker osäkerhet kring vad som förväntas av dem. Identitet och tolkning av den egna rollen kan påverka delaktigheten hos patienter inom rättspsykiatri. / Background: The concept of person-centered care is internationally accepted in nursing science and describes a form of care with an active patient included in all aspects of care. Commitment, trust, and involvement in the planning of care and a caring relationship are perceived to promote participation. To increase understanding person-centering in the forensic psychiatric care context, studies on the multifaceted concepts from carers’ and patients’ perspectives are required. Aim: To understand experiences of participation and person-centered care among patients and staff in a forensic psychiatric ward and discuss how participation can be promoted. Method: Individual semi-structured interviews with four carers and four patients in a forensic psychiatric hospital in Central Sweden were conducted. A seven-phase cultural analysis model was used. Internal documents were analyzed for statements about participation. Design: The study is a cultural analysis with a hermeneutic approach. Result: Unclear care process and structures of forensic care affect the experience of participation. Conclusion: The perceptions of the function of the structures differ. Staff believe that patient participation is a prerequisite for the care process. Patients express uncertainty about what is expected of them. Identity and interpretation of one's own role can influence the participation of patients in forensic psychiatry.

Abstrakt Trots att det i Sverige finns lagar som säger att patienten så långt det är möjligt ska vara delaktig i sin egen vård, så verkar inte det vara fallet. Inom den psykiatriska tvångsvården är det ofta en obalans mellan personalen och patientens makt, därav vikten av att arbeta mot patientens delaktighet. Syftet med den integrerade litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om patientdelaktighet vid sluten psykiatrisk tvångsvård. Följande frågor besvarades: Vilka förutsättningar för delaktighet finns i den slutna psykiatriska tvångsvården? Vilka hinder för delaktighet finns i den psykiatriska tvångsvården? Metod Integrerad litteraturstudie. Sökningar gjordes i tre databaser utifrån tre sökblock. Det resulterade i sexton artiklar som svarade mot syftet, två kvantitativa, en mixad metod och tretton kvalitativa. Inklusions kriterier: peer-review, engelska och inte äldre än tio år. Detta resulterade i sexton artiklar. Artiklar lästes igenom både enskilt och tillsammans, därefter vidtog dataextraktion där enheter togs ut som svarade mot syftet. Resultat: Analysen resulterade i elva kategorier, varav attityd, engagemang, relation och tvångsvård var mest framträdande. Det som kom fram är att för att det ska kunna jobbas utifrån patient delaktighet krävs det att personalen har en öppen, engagerad och ärlig attityd. Detta gör det möjligt att bygga en god relation mellan patient och personal, vilket i sin tur kan leda till patientdelaktighet. Slutsats Vad behövs för patientdelaktighet beror på vilken attityd man har. Är man som personal öppen, engagerad och ärlig då kan man bygga en relation till patienten och lägga grunden för patientdelaktighet