Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants’ subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and Malténs The results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied. All informants had quite individual needs for what they wanted to give and receive out of the management meetings.

No description available.

Studien undersöker volontärer och deras egna upplevelse av sitt språkcafé som drivs i Röda Korsets regi i en kyrkas lokal i en svensk mellanstor stad, där volontärer och deltagare träffas en kväll i veckan för att träna svenska. Mitt angreppssätt för studien är kvalitativt och mitt empiriska material baseras på mina fältanteckningar från sju deltagande observationer som jag gjort under november och december månad 2018 samt fyra enskilda intervjuer jag utfört med volontärer på språkcafét under samma tid. Studiens resultat visar språkcaféts betydelse för volontärerna och ger en bild av hur miljön inverkar på språkcafét samt hur lärandet sker.

År 1992 gick startskottet för att hållbarhet skulle bli företags skyldighet utifrån tidigare sattaglobala hållbarhetsmål. Detta medförde en diskussion om hur hållbarhet skulle rapporteras.Inte förrän 25 år senare anammas detta som ett lagkrav för större företag i Sverige. Problemetär sålunda, att trots lagkrav om hållbarhetsrapportering finns det inget lagstyrt ramverk somföretag måste använda. Målet med studien är därmed att studera vilka ramverk som användsav Sveriges börsbolag. Börsbolagen delas även upp i olika branscher för att synliggöraeventuella skillnader kring ramverkens användning i respektive bransch. I samband med dettahar vi studerat vilka företag som hållbarhetsredovisar under tre olika tidpunkter; 2014, 2016samt 2018. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har bland annat följande slutsatserpåträffats: Att fler företag och branscher hållbarhetsredovisar, vilket beror påÅrsredovisningslagens tvingande isomorfism, samt att hållbarhetsrapporterna frambringarlegitimitet. Ramverken Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) och UN Global Compact (UN GC) är de mest använda ramverken. / The importance of sustainable responsibility for enterprises was introduced in 1992 lead bythe global goals of sustainability at the time. This evoked a discussion involving methods forthe accounting of sustainability. After a period of approximately 25 years, the SwedishAnnual Accounts Act was reformed to include legislation meaning larger enterprises ought toaccount for their sustainability work. Beyond this legislation, however, there is no guidanceregarding which framework an enterprise should turn to for help. The goal of this study hastherefore been to examine the uses of specific frameworks in listed companies on TheNASDAQ Stockholm stock exchange. The companies’ choice of framework is also examinedin regards to their line of business. Three points for measurement have been distinguished asthe years of 2014, 2016 and 2018. A quantitative content analysis was conducted whichgenerated a few conclusions. The results pinpoint that most companies, as well as most of thelines of businesses, conduct a sustainability report. It was also shown that businesses conductthese reports in regards to the legitimacy it earns them, as well as the compelling isomorphismthrough the Swedish Annual Accounts Act. The most frequently used frameworks weredistinguished as the Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Standards,International Organization for Standardization (ISO), UN Sustainable Development Goals(SDG) and the UN Global Compact (UN GC).

<p>An information system is something that evolves over time to enhance the company that is using it. The technology for building an information system is also evolving. New methods and new programming languages make system development easier. As new technology breaks ground and the demands of a company’s information system grow, the company will sooner or later get to a point where a change in the base of the system is necessary. Today a component-based framework is a common choice among companies. Our survey aims to find out what factors a company considers when they choose a new framework. Some of the factors we consider are how they affect the choice in the company, and if these same factors will influence the same choice in all companies. </p><p>The results are based on a survey that we have done for six major companies. The results show that several factors affect the choice - independent or in combination with other factors. One of the most important factors is whether deeper knowledge about the framework can be acquired within the company or in the open market. It is also important that the supplier of the framework is reliable and well respected on the market. For guidance in these matters most companies turn to market forecasts from major IT research and advisory firms. We can also establish that the answers we got from the separate companies show large similarities concerning which factors they thought affected their choice the most.</p>

<p>Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (<em>Extreme Programming</em>). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.</p><p>Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?</p><p>I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen. Metoden studeras utifrån två agila värderingar och sju agila principer. Värderingar är <em>anpassning till förändringar snarare än följande av planer</em> och <em>fungerande mjukvara snarare än omfattande dokumentation.</em> Principerna är <em>parprogrammering, kodstandard, omstrukturering, små releaser, kollektivt kodägande, kontinuerlig integration </em>och<em> enkel design.</em></p><p>Fallstudien visar att teknisk infrastruktur i hög grad underlättar utvecklingsarbetet – möjliggör snabb utveckling, bidrar till ökad kodkvalitet och tvingar utvecklarna att följa sunda designprinciper och designmönster. Vissa nackdelar och potentiella risker med ramverken och teknologierna identifieras: leverantörsberoende och låsning till ramverkets designprinciper. Slutsatser är att teknologierna och ramverken har en betydande påverkan på systemutvecklingsprocessen och kraftigt underlättar ett agilt arbetssätt.</p>

<p>Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt.</p><p>Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management. En fallorganisation studerades med hjälp av intervjuer och analyseras efter förekomsten av ramverkets kontrollpunkter samt ERM-teori.</p><p>Författarna fann att ramverkets alla kontrollpunkter till viss mån kunde utläsas i fallorganisationens riskarbete, men inte fullt ut. Under varje punkt kunde element utläsas som var i likhet med ramverket, men även element där fallorganisationen arbetade annorlunda. De största olikheterna mot ramverket var att en integrering mellan riskaptit och strategisättning inte kunde utläsas, att fallorganisationen inte använde sig av ramverkets fyra målområden samt att kommunikationen av risk inte förmedlades ut i organisationen.</p><p>Förutom de olikheter som uppmärksammats anser författarna att fallorganisationen till stor del skapat ett riskarbete präglat av ERM. En implementering av COSO-ramverket skulle inte nödvändigtvis resultera i bättre riskhanteringsrutiner, men skulle däremot kunna bidra till en tydligare struktur i arbetet.</p>

Den omgivning organisationer idag ställs inför blir alltmer krävande. En allt hårdare reglering, hot från nya teknologier, samt de företagsskandaler som härjat i media, har lett till att dagens organisationer ser på risk på ett nytt sätt. En utveckling som nyligen skett inom riskhantering är Enterprise Risk Management (ERM). Denna uppsats undersöker den roll ERM, och i synnerhet ett nyutvecklat ramverk som används för att implementera ERM, har i en organisations riskarbete. Ramverket, COSO:s ERM, består av åtta kontrollpunkter som enligt ramverket bör finnas i en organisation som utför sitt ERM-arbete på ett korrekt sätt. Studiens syfte är att undersöka likheter och olikheter mellan en organisations riskarbete och COSO:s riskhanteringsramverk samt den teoribildning som skapats kring Enterprise Risk Management. En fallorganisation studerades med hjälp av intervjuer och analyseras efter förekomsten av ramverkets kontrollpunkter samt ERM-teori. Författarna fann att ramverkets alla kontrollpunkter till viss mån kunde utläsas i fallorganisationens riskarbete, men inte fullt ut. Under varje punkt kunde element utläsas som var i likhet med ramverket, men även element där fallorganisationen arbetade annorlunda. De största olikheterna mot ramverket var att en integrering mellan riskaptit och strategisättning inte kunde utläsas, att fallorganisationen inte använde sig av ramverkets fyra målområden samt att kommunikationen av risk inte förmedlades ut i organisationen. Förutom de olikheter som uppmärksammats anser författarna att fallorganisationen till stor del skapat ett riskarbete präglat av ERM. En implementering av COSO-ramverket skulle inte nödvändigtvis resultera i bättre riskhanteringsrutiner, men skulle däremot kunna bidra till en tydligare struktur i arbetet.

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om. Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter.

Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör på den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som ägare. Fallföretaget i vår studie blev för sex år sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förändringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förändringar som genomförts och med hjälp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förändringarna har mottagits i organisationen på det sätt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer både i fallföretaget och hos PE-ägaren. Vi har i studien fått reda på att fallföretaget, utifrån direktiv från de nya ägarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet. Ägarna har också bytt ut personer i koncernledningen för att driva på de två nämnda förändringarna. Vi kan i studien se en situation där förändringarna har mött motstånd från de befintliga institutionerna i organisationen och blev löst kopplade till den operativa verksamheten, vilket resulterade i en ceremoniell institutionalisering av de nya ekonomistyrningssystemen. De användes men påverkade inte hur individer inom organisationen utförde sitt vardagliga arbete. Först efter det att PE-ägaren bytt ut individer på nyckelpositioner i företaget och att dessa nya individer kommunicerat syftet med förändringarna nedåt i organisationen har förändringarna så småningom institutionaliserats instrumentellt.