Det blir allt mer populärt att använda mobilapplikationer och det finns en ökning i popularitet för att utveckla hybrida applikationer på mobila enheter. I det kommande arbetet ställs frågan är om det är en skillnad på svarstiderna mellan de valda ramverken när det de hämtar data från en utomstående källa. De valda ramverken är React Native och NativeScript-Vue. Undersökningen motiveras av att det behövs mer information om de hybrida-ramverken. Det har använts ett teknik-orienterat experiment där det har skapats implementationer av en reseapplikation med React Native och NativeScript-Vue till en Android enhet. Dessa implementationer används sedan för att mäta tiden det tar för de olika ramverkens implementationer att skicka en förfrågan och ta emot den efterfrågande datan. Resultaten blev att det inte var en statistisk mätbar skillnad på svarstiderna mellan implementationerna. För framtida arbeten så kan det utökas med ytterligare hybrida ramverk och använda andra operativsystem för att mäta svarstider.

The aim of this thesis is to examine differences between the three Javascript frameworks Angular, React and Vue along the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model. With the purpose to give developers support in their choice of framework. Previous studies focused on advantages and disadvantages of the frameworks from a technical perspective, therefore we decided to carry into effect a qualitative study based on developers experience. Our method of choice was a case study where the phenomenon was “why a framework is chosen”, this ruled and motivated our research. We used a survey as the method to collect data. With our survey we collected data from more than 500 different developers. The results from the research are presented in different tables and charts which we analyze and compare to the results of previous studies related to ours. The conclusion of our research is that Vue is a good option for a developer that is learning on your own, looking for a framework that is easier to learn or developing a smaller project on your own. Angular is considered to be the most complicated framework to learn, but is a good option for anyone who is looking for a job or is involved with bigger projects. React has the lowest overall values in all the UTAUT categories, but has shown to be a viable option for someone looking for better job opportunities. The advantage React has over Angular is that it is easier to learn. The final results of our thesis are recommendations and not strict rules. Decisions for and against a framework depend heavily on the use case and other varying circumstances. Our study can hopefully give a better insight and support developers in their choice of framework. / Webbutveckling utvecklas, innoveras och skapar nya möjligheter för användare att mötas på en gemensam plattform. En del av utvecklingen är möjlig mha JavaScript-ramverk vars versioner är i tusental. Syftet med vår rapport var att undersöka skillnader mellan de tre ramverken Angular, React och Vue utefter Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) modellen för att kunna ge utvecklare stöd i sitt val av ramverk. Tidigare studier visar på fördelar och nackdelar kring de tekniska aspekterna hos ramverken. Därför valde vi att utföra en kvalitativ studie baserad på utvecklares erfarenheter. Vi utförde en fallstudie där fenomenet var “varför ett ramverk väljs”, detta styrde och var motiveringen till våran forskning. Vi använde en enkät som metod för datainsamling. Med vår enkät samlade vi in data från över 500 olika utvecklare. Resultat från undersökningen presenteras i olika tabeller och grafer som analyseras och jämförs med tidigare studiers resultat inom samma område. Vår slutsats av resultaten är att Vue är ett bra alternativ för dig som lär sig utveckla på egen hand, vill ha ett lättare ramverk att lära sig och utvecklar mindre projekt på egen hand. Angular anses var det svåraste ramverket att lära sig, men kan vara ett bra alternativ för dig som vill söka jobb eller ska utveckla ett större projekt. Angular är det ramverk som funnits under en längre tid och har därför bredare möjligheter. Även om React uppskattas lägst i alla kategorier så har det visat att det är ett bra alternativ för dig som vill öppna upp fler jobbmöjligheter. Fördelen React har över Angular är det är lättare att lära sig. Resultatet vi presenterar är förstås bara rekommendationer och inget som är definitivt. Beslut för och emot vilket ramverk som är bäst varierar från fall till fall beroende på omständigheterna. Men vår studie kan förhoppningsvis ge en bättre insikt och hjälpa utvecklare som står inför att välja ramverk.

Idag består en stor del av undervisningen i aritmetik på lågstadiet av att lära ut algoritmer. Detta trots att mycket forskning pekar på att algoritmräkning riskerar att hindra elevers matematiska utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur undervisningen av algoritmer planeras och genomförs. De teoretiska ramverk som presenteras i denna studie är Anna Sfards teori om matematiska diskurser och commognition samt de behavioristiska och kognitivistiska synsätten på lärande. Synen på algoritmräkning har under de senaste decennierna förändrats. Forskning har visat att det finns både för- och nackdelar med algoritmräkning och för att elever ska gynnas av att räkna med algoritmer är det viktigt att de har en god talförståelse. För att kunna besvara denna studies frågeställningar användes en flermetodsstudie som inbegrep en kvalitativ och kvantitativ metod. Här användes både en enkät samt intervjuer. Utifrån resultatet ser man tydligt att algoritmer används av nästintill alla av de tillfrågade i enkäten och intervjuerna. Respondenterna var även eniga om att algoritmer är den skriftliga räknemetod som används mest samt att det är algoritmräkning eleverna väljer trots att andra skriftliga räknemetoder har introducerats. Slutligen visar studien att stor vikt bör läggas på förarbete genom att fokusera på elevernas talförståelse och kunskaper för positionssystemet för att eleverna ska gynnas av att använda algoritmer.

I takt med samhällets snabba tekniska utveckling finns också ett behov av exponentiell utveckling av cybersäkerhet. Trender pekar dock på att så inte har skettoch antalet säkerhetsincidenter och intrång har på senare år ökat avsevärt. Tidigarestudier föreslår att dessa incidenter skulle kunna förhindras, eller åtminstone begränsas, genom tillämpningen av moderna säkerhetsramverk, där CIS Critical SecurityControls är ett av de mer kända.Syftet med denna studie är att genom en enkätundersökning granska existerandeåsikter bland yrkesverksamma inom säkerhetsbranschen om vikten och effekterna avatt tillämpa sådana säkerhetsramverk.Resultatet av vår initiala undersökande studie pekar på att säkerhetsramverken kanbidra till att skapa en både grundläggande och substantiell säkerhetsnivå som är enkel att reproducera. Viss aktsamhet bör dock tas eftersom dessa är beroende av bådeerfarenhet och verksamhetsanpassning. Vidare bör grundläggande kursmoment i cybersäkerhet introduceras på utbildningar och kurser, inklusive de discipliner somtraditionellt sett ligger utanför säkerhetsdomänen, eftersom det digitala landskapethar förändrats. / As the technological advancements of our society continue to thrive, there is a need foran exponential growth in the field of cybersecurity. Trends suggest this has not beenthe case and the amount of data- and security breaches has drastically increased overthe past few years. Earlier studies suggest that these incidents could be prevented, orat least limited, by implementing modern cyber security frameworks, such as CISCritical Security Controls.The main aim of this study is to, by conducting an initial investigative survey, examine the existing opinions of professionals from the cybersecurity industry regardingthe significance and effects of implementing such cyber security frameworks.The results of our initial study suggest that cyber security frameworks could contribute to a both sufficient and substantial level of security. However, some caution shouldbe taken into consideration as the frameworks require both experience and adaptation. Furthermore, our results also show that there is a need to introduce basic cybersecurity competence in education, including education traditionally considered to beoutside the field of cybersecurity, as a result of the transformed digital environment.

Syftet med studien var att identifiera elevers begreppsbilder av procent för att bättre förstå hur eleverna resonerade om procent. Att lära sig använda och tolka procent är en viktig del av att kunna uttrycka sig, det gäller både elever och vuxna i samhället. Elever kommer i kontakt med begreppet procent och dess innehåll i skolan. Begreppet procent utvecklas i elevers tankar vilket påverkar elevers inlärning. Elevers begreppsbilder undersöktes utifrån det analytiska ramverket om begreppsbild. Metoden som användes var den kvalitativa forskningsmetoden där datainsamlingen genomfördes, dels med hjälp av ett test med sex uppgifter, dels en semistrukturerad intervju där testet användes som utgångspunkt för intervjun för att få fram mer detaljinformation om elevers resonemang när de löste uppgifterna. Forskningsurvalet genomfördes i form av ett bekvämlighetsurval. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en mångkulturell friskola i Stockholm. Den kvalitativa analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på åtta begreppsbilder om procent: andel, bitar av det hela, bråkform, decimalform, geometriskt mönster, proportionellt samband, symbol, metod. Årskurs 8 och årskurs 9 skiljer sig i tre begreppsbilder: såsom geometriskt mönster som endast fanns i årskurs 9, proportionellt samband som endast fanns i årskurs 8 samt symbol som dök upp endast i årskurs 9. Studien visade att elevers begreppsbilder om procent är breda som tolkning men inte är tillräckligt tydliga i kopplingen till definitionen. Procent betyder ”hundradel” men detta fanns inte i elevers begreppsbilder om procent som definition samtidigt som procent dök upp i definitionen av procenttecknet. I denna studie deltog totalt åtta elever från årskurs 8 och 9 på en friskola i Stockholm. Avslutningsvis konkretiseras i denna studie vikten av kunskapen om elevers begreppsbilder av procent som kommer att bidra till att lärare utvecklar sin lektionsplanering för att anpassa den till elevers behov.

The goal of this work has been to create an interactive visualization of weather data for the company Biometria. The weather data has been collected over a period of 2 years using a measuring device placed in a forest cabin. The forest cabin has been moved to different logging sites, and continuously sent measurement results. To understand the structure and organization of the data that would be visualized, a preliminary study and review have been conducted. Furthermore, a plan for the setup and a preliminary design of a prototype have been created. The preliminary work has formed the basis for the website developed using the ASP .NET Core framework. A login system has been developed using ASP .NET Core Identity and implemented on the website. The interactivity and visualization have been constructed by generating markers on a map when selecting a range between two dates. When clicking on a marker, a box with information such as date, temperature, and humidity is displayed. The position of the marker and its associated information are retrieved through calls to an external Application Programming Interface (API). The markers are displayed in different colors depending on the measured temperature. The construction has been developed in the Visual Studio development environment. / Målet med detta arbete har varit att skapa en interaktiv visualisering av väderdata åt företaget Biometria. Väderdata har samlats in under 2 års tid via en mätenhet som suttit på en skogskoja. Skogskojan har flyttats runt till olika avverkningsplatser och kontinuerligt skickat mätresultat. För att få förståelse om uppbyggnaden och strukturen av det data som skulle visualiseras, har en förstudie och granskning utförts. Vidare har en planering av upplägget och ett förarbete med formgivning av en prototyp skapats. Förarbetet har legat till grund för den webbplats som utvecklats med ramverket ASP .NET Core. Ett inloggningssystem har tagits fram med hjälp utav ASP .NET Core Identity och implementerats i webbplatsen. Interaktiviteten och visualiseringen har konstruerats genom att det vid val av ett spann mellan två datum, genereras markeringar på en karta. Vid klick på markeringen visas en ruta med information datum, temperatur och luftfuktighet. Positionen för markeringen och tillhörande information hämtas via anrop till ett externt API (Application Programming Interface). Markeringarna visas med olika färger beroende på mätenhetens uppmätta temperatur. Konstruktionen har tagits fram i utvecklingsmiljön Visual Studio.

Förskolan har en viktig roll när det kommer till barnens möjligheter att finna förebildergenom litteratur. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur handlingsutrymmeframkommer i barnlitteratur och förskolans läroplan. Utifrån den forskning som bearbetats idetta arbete har vi bland annat kunnat se att barns möten med böcker är viktiga, då det iberättelser förekommer miljöer som är igenkänningsbara för läsaren. Vår analys har utgåttfrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med fokus på agens, men även Biestas (2009) ramverk gällande utbildningens parallella funktioner, med fokus på subjektifikation. Dettaarbete består av två delstudier. Den ena delstudien har använt sig utav metoden kvalitativtextanalys av barnböcker, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vilket syftar till att både tolkatinget, vilket här innebär karaktärernas handlingar, i dess specifika kontext, vilket i detta fallär boken, och meningen bakom, i detta fall handlingsutrymmet. Den andra delstudien haranvänt sig utav metoden tematisk textanalys av Läroplan för förskolan 2018. Resultatet avbarnlitteratursanalysen har visat ett tydligt användande av handlingsutrymme genomkaraktärernas interaktion med andra och med dess omvärld. Många karaktärer i berättelsernaställs framför dilemman vilket de lyckas lösa själva, eller med hjälp av andra. Resultatet avläroplansanalysen har visat att det återkommande finns formuleringar där barn gesmöjligheter till både agens och subjektifikation i olika former och sammanhang, vilketsammantaget innebär att barn återkommande ges möjligheter till handlingsutrymme iläroplanens skrivelser. Vår slutsats blev därmed att handlingsutrymme skrivs fram i bådebarnlitteraturen och läroplanen på varierande och återkommande sätt.

Enterprise Architecture (EA) kan sägas vara det som kopplar samman en verksamhets strategi med dess design. Genom att arbeta med EA ges verksamheten det stöd som behövs i processen att modellera ett önskat framtida läge. I ett samhälle som konstant förändras och utvecklas ställs verksamheter inför en rad utmaningar. Ett av de största problemen tycks vara den ständigt ökande komplexiteten inom verksamheternas olika områden. Med hjälp av EA-arbete är det möjligt att upprätta standarder och arkitekturer som kan underlätta dels organisering, men också förståelse av, den breda mängd information som är i omlopp i dagens verksamheter. Arbetet med EA bidrar också till ökad förståelse kring verksamhetens övergripande strategi. För att lyckas med EA-arbetet kan olika hjälpmedel och verktyg användas, exempelvis ramverk. Ramverk kan sägas vara en kombination av olika strukturer som används vid utveckling av arkitekturer. Det är ett hjälpmedel baserat på redan beprövade lösningar som kan bidra med ett enhetligt arbetssätt att tillämpa i verksamheten. Användningen av ramverk kan dock vara en utmaning, främst på grund av dess komplexitet och en överhängande risk att fastna i en särskild struktur. Försvarsmaktens EA-funktion har upplevt många av de problem som ofta förknippas med EA-arbete och användningen av ramverk. I dagsläget finns inget enhetligt tillvägagångssätt vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. De sakkunniga får själva bestämma hur femårsplanerna upprättas och hur de ser ut. Detta arbetssätt gör att det idag inte finns vare sig en strategisk koppling mellan verksamheten och femårsplanerna eller någon som helst möjlighet till uppföljning. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka möjligheten att pröva en ny ansats där olika delar av ramverken TOGAF, MODAF och DoDAF kombineras, för att sedan skapa en ny struktur som Försvarsmaktens EA-funktion kan nyttja som en dokumentmall vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. Undersökningen har bedrivits som en kvalitativ studie genom samtal med chefsarkitekten inom EA-funktionen samt dokumentanalys av ett antal direktiv från Försvarsmakten. Datainsamlingen har resulterat i ett antal problem som verksamheten upplever i nuläget och följaktligen ett önskemål om att upprätta en ny struktur i form av en dokumentmall som kan nyttjas vid upprättande av femårsplaner i framtiden. Baserat på väl beprövade ramverk har ett antal fundamentala delar valts ut. Dessa delar har sedan kombinerats för att på bästa möjliga vis uppfylla den funktionalitet som verksamheten efterfrågat. Den nya strukturen ger EA-funktionen möjlighet att tydligt se kopplingen mellan varje upprättad femårsplan och Försvarsmaktens strategiska inriktning. De ges också möjligheten att följa upp föregående års utfall, vilket inte har varit möjligt tidigare. Undersökningen har även visat hur viktigt det är att det finns en utbredd förståelse för den strategiska inriktningen i verksamheten så att alla parter strävar efter samma mål. Det har också visat sig vara av vikt att alla förändringsåtgärder är både mätbara och spårbara för att kunna härleda varje femårsplan till operationell förändring, liksom att kunna mäta graden av måluppfyllelse.

Denna kvalitativa studie undersöker gymnasielärares inställning till begriplighet i engelskundervisning och bedömning utifrån styrdokumentens skrivning om uttal. Förhållningssätt till standarder och styrdokumentens framhållande av engelskämnets kommunikativa funktion diskuteras dels i ljuset av att engelskan har blivit ett kontaktspråk mellan talare vars modersmål inte är engelska, dels genom att fokusera på uttal generellt och på frågeintonation specifikt. Eftersom antalet icke infödda engelsktalande är vida fler än infödda och det är mycket svårt att nå upp till idealet att tala som en infödd, problematiserar forskare detta ideal, och framhåller strategier som effektiviserar kommunikation. Skolans styrdokument föreskriver en varierad internationell input och tydlig, ledig output. Därmed kan lärarens preferenser inverka på bedömningen av begriplighet så, att inföddlikt uttal ges högre betyg än uttal som färgats av elevens förstaspråk. Studien antyder att gymnasielärare som intervjuats föredrar ett inföddlikt uttal och att talängslan är ett problem. En mer pluralistisk syn på uttal skulle dels kunna sänka garden hos inlärare, dels förbereda dem på faktiska språksituationer och realistiska mål.

Sammanfattning Bakgrund - Dagens processorer börjar närma sig gränsen för hur höga klockfrekvenser de kan köras i. Detta har lett till att processorer har fått fler kärnor för att kunna exekvera flera processer parallellt med flertrådade applikationer. Det finns dock ofta en stor mängd oanvänd beräkningskraft under långa perioder då datorn är igång som ligger i grafikprocessorn, GPU. Då en GPU kan köra tusentals många fler trådar på samma gång än en CPU har ramverk för att göra mer generella beräkningar på GPU utvecklats, dessa kallas för GPGPU-ramverk. Då varje kärna på en GPU inte är lika stark som på en CPU ligger vinsten i att använda algoritmer som går bra att parallellisera. En sådan algoritm är krypteringsalgoritmen AES som är en av de säkraste och vanligaste krypteringsalgoritmerna som används idag. Syfte – Med hjälp av GPU-accelerering kan man kryptera med AES snabbare än med en traditionell CPU-lösning. För att göra GPU-accelereringen så effektiv som möjligt undersöker detta examensarbete vilken AES-metod samt vilket GPGPU-ramverk man bör välja. Metod – För att undersöka vilken/vilka AES-metoder samt vilka GPGPU-ramverk som var lämpliga att använda för denna undersökning gjordes två litteraturstudier. Utifrån data som litteraturstudierna gav genomfördes experiment för att jämföra de valda GPGPU-ramverken med den valda AES-metoden som ansågs vara mest lämpliga. Resultat – Från litteraturstudierna kom det fram att OpenCL och CUDA blir de rekommenderade GPGPU-ramverken och att CTR blir den rekommenderade AES-metoden för AES-kryptering med GPGPU-programmering. Utifrån experimenten som genomförts kunde det konstateras att CUDA är ett effektivare GPGPU-ramverk än OpenCL för AES-CTR på det testade grafikkortet, GTX 560. Implikationer – CUDA är snabbare vid större filer för att OpenCL begränsas mer av dataöverföringshastigheten än CUDA på ett GTX 560. Begränsningar – Experimenten genomfördes endast på ett grafikkort från Nvidia. Eftersom Nvidia inte har något intresse i att optimera för andra GPGPU-ramverk så kunde inte testresultaten från OpenCL verifieras med externa verktyg. Detta p.g.a. att Nvidias verktyg inte längre stödjer debugging eller profiling för OpenCL. Nyckelord – Processorer, GPGPU, AES, CTR, OpenCL, CUDA, GPGPU-ramverk / Abstract Background - Processors today are approaching the limit for how high clockfrequences they can run. This has led to that instead of trying to make them run faster they are instead made with multiple cores so they can utilize parallelization by running several threads in parallel. However aside from the CPU there is still the graphics card which has a large amount of unused computing power for long durations of time while the computer is active. While a GPU might not have as quick processors it instead has several thousands of them at the same time than a CPU which have led to the development of GPGPU-frameworks to use that potential parallelization. The profit in this lies in using algorithms and code functions that got high potential parallelization, one of which is the AES encryption algorithm. AES is one of the most widely used encryption algorithms today and also considered to be one of the most secure. Purpose – By using GPGPU-acceleration the encryption speed of AES is higher than by using a traditional CPU approach. To make the GPU-acceleration as effective as possible this study looks into which AES-method and which GPGPU-framework that should be chosen during development. Method – This study makes two literature studies to determine which AES-methods and which GPGPU-frameworks that are viable for GPU-acceleration of AES. Afterwards this study conducts experiments to determine which of these GPGPU-frameworks are the most effective. Findings – The conclusion drawn from the literature study is that the CTR-method among the AES-methods is preferable due to its parallelization potential and high security measures. Among the current GPGPU-frameworks only two frameworks satisfies the criteria determined from the literature study and those are CUDA and OpenCL. From the experiment the conclusion is thereafter drawn that of the two GPGPU-frameworks CUDA is more effective due to the bandwidth limits that OpenCL have compared to CUDA. This conclusion is valid on at least the tested graphics card, GTX 560. Implications – CUDA is faster at larger file sizes than OpenCL due to limited data transfer speed in OpenCL on a GTX 560. Limitations – The experiments were only conducted on one graphics card from Nvidia due to hardware constraints in that CUDA can only be run on Nvidia hardware. Due to this hardware constraint and Nvidia’s lack of support in their tools for debugging and profiling of OpenCL the results from the testing of OpenCL couldn’t be verified using external tools. Keywords – Processor, GPGPU, AES, CTR, OpenCL, CUDA, GPGPU-framework