<p>Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM.</p><p>För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM.</p><p>Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes.</p><p>17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.</p>

Som ett resultat av de stora företags- och redovisningsskandalerna i början av det här decennietskapades Sarbanes-Oxley Act (SOX). SOX är ett regelverk vars huvudsyfte är att öka trovärdighetenoch transparensen i den finansiella redovisningen. Bland annat regleras företagen att redovisa denrisk de ställs inför. Detta har bidragit till att allt fler företag, i huvudsak amerikanska, harimplementerat så kallade företagsövergripande riskhanteringssystem (”ERM”), i syfte att skapa enhanterbar riskhantering som genomsyrar hela företaget. Intressant är att även ett flertalet svenskaföretag har valt att implementera ERM. Bakgrunden till denna förändring är tämligen okänd, även omSveriges motsvarighet till SOX - Koden för svensk bolagsstyrnings - kan tänkas påverka. Varför vårstudies syfte är att undersöka om det finns en korrelation mellan sju utvalda faktorer och hur långtsvenska företag har kommit i implementeringen av ERM. För denna studie väljs en kvantitativ ansats och genom enkätsvar från får urvalsgrupp genomförs enregressionsanalys, för att finna ett samband mellan studiens sju utvalda faktorer och den beroendevariabeln – hur långt svenska företag har kommit i implementeringsfasen av ERM. Utifrån vår studie kan vi konstatera att tre av de utvalda faktorerna är signifikanta – (1) ekonomichefens involvering i den interna kontrollen, (2) närvaro av riskchef och (3) frikoppladstyrelse. (1) och (2) överensstämmer med de hypoteser som utformas i uppsatsen, medan (3) motsäger en hypotes. 17 av 30 företag har implementerat delar, eller redan har ett företagsövergripanderiskhanteringssystem. Slutsatsen vi har dragit från detta är att Koden för svensk bolagsstyrningstroligtvis har påverkat eftersom den syftar till att stärka förtroendet för de svenska företagen genomatt främja den interna styrningen och således den interna kontrollen och företagets riskhantering.

Inköpsavdelningen är en viktig del i företag som ansvarar för att artiklar finns tillgängliga när de behövs. Inköps uppgift är att köpa rätt kvantitet av rätt kvalitet i rätt tidpunkt från rätt leverantör till rätt pris. Detta arbete kan underlättas om tydliga riktlinjer för hur inköpsarbete bör bedrivas finns. Swisslog-Accalon AB i Boxholm vill omarbeta sina inköps- och materialplaneringsrutiner, då många av de inköp som görs baseras på inköparens erfarenhet och kunskap om artiklarna samt att många inköp görs mot specifika kranprojekt. Detta har lett till att artiklar i många fall köps utan hänsyn tagen till de mest ekonomiska aspekterna då vanligtvis inga partiformningsmetoder används. Syftet med examensarbetet är att skapa ett ramverk för inköp av standardartiklar till företagets kranproduktion, för att inköpsarbetet på företaget ska underlättas och minskas. För att uppfylla syftet med examensarbetet har fyra frågor arbetats fram: Hur ska standardartiklarna i kranproduktionen klassificeras? Vad ska ingå i de olika emballagekategorierna? Vilka är de ekonomiska behovstäckningstiderna för standardartiklarna i kranproduktionen? Hur ska ramverket användas? Relevant empiri har samlats in med metoder som intervjuer och observationer samt att tillgång till nödvändiga dokument och arkivmaterial har erhållits. Empirin som samlats in har analyserats med litteratur inom det aktuella området. Resultatet av examensarbetet är ett framarbetat ramverk som beskriver hur inköpsarbetet av företagets standardartiklar till kranproduktion rekommenderas att bedrivas. Dessutom kommer ramverket att underlätta och minska inköpsarbetet, då företaget rekommenderas att styra vissa av artiklarna med enkla och tidseffektiva metoder.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning de tre kursplanerna för matematik 1 (1a, 1b och 1c) samt den tillhörande ämnesplanen gick att tolka i form av kompetenser. Vidare jämfördes även kompetensfördelningen mellan matematik 1 och matematik A. Studien grundade sig främst i ramverket MCRF (Mathematical Competency Research Framework) som presenterar sex matematiska kompetenser, men vi tog även hänsyn till ytterligare sex kompetenser som återfinns i NCTM (The National Council of Teachers of Mathematics), KOM-projektet (Competencies and the Learning of Mathematics project) samt Adding It Up. Kursplanerna och ämnesplanen har granskats med hjälp av en kvantitativ textanalys där innehållet delats upp och kategoriserats till de olika kompetenserna enligt kompetensernas definitioner. Utifrån resultaten kan man säga att förekomsten av de totalt tolv kompetenserna är relativt jämnt fördelade inom matematik 1a, 1b och 1c. Bland de sex kompetenserna i MCRF förekom kompetensen procedurhantering i högst utsträckning medan begreppsförståelse var vanligast bland de sex övriga kompetenserna. Vidare kunde man, bland de sex kompetenserna inom MCRF, se att matematik 1a innehöll betydligt mindre sambandskompetens än 1b och 1c. Matematik 1a innehöll dessutom en större del procedurhanteringskompeten medan matematik 1b innehöll en större andel representationskompetens. Vid jämförelse mellan matematik 1 och matematik A är det inte lika vanligt förekommande att innehållet i matematik 1 går att tolka till någon kompetens inom MCRF, detta gäller både ämnesplanen och kursplanerna. En likhet är dock att kompetenserna förekom i högre grad i kursplansavsnitten betygskriterier/kunskapskrav än i mål att uppnå/centralt innehåll i både matematik A och matematik 1.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012 Titel: Prestationsmätning i internationella organisationer- En fallstudie på Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30 Författare: Johan Andersson och Johan Svärd Handledare: Pia Nylinder Examinator: Lars-Göran Aidemark Nyckelord: Prestationsmätning, Prestationsmätningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, Benchmarking Syfte: Studien syftar till att utvärdera den nuvarande differentierade prestationsmätningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar även till att förklara vilka aspekter som påverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmätningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras på hur vi anser att Duni ska agera i frågan samt hur de kan gå vidare med föreslaget alternativ. Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget Duni AB. Uppsatsen bygger på en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på litteratur i form av böcker, vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Vi har förhållit oss till kvalitetskriterierna: begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt reliabilitet för att säkerställa studiens resultat. Slutsats och rekommendationer: Vår huvudsakliga slutsats från studien är att situationen där en internationell organisation har sina produktionsenheter utspridda i olika länder inte är den avgörande faktorn för vilken typ av PMS som bör väljas. Det är snarare huruvida produktionsenheternas produktionsuppsättning överensstämmer samt i vilken utsträckning enheternas prestationer har en signifikant påverkan på varandra som är den mest betydande faktorn. De aspekter som är avgörande för hur en internationell organisation med produktionsenheter i olika länder ska utforma enhetlig kontra differentierad prestationsmätning är följande: I vilken utsträckning organisationens olika produktionsenheter har en överensstämmande produktion och om produktionsenheterna är verksamma inom samma värdekedja samt om deras prestationer har en signifikant påverkan på varandra. Vår rekommendation till Duni är att de ska implementera organisationsmål som kan brytas ned på produktionsenheterna för att sedan utforma en enhetlig prestationsmätning med gemensamma riktlinjer för arbetsmetoderna kring prestationsmätningen. De bör även möjliggöra en till viss del differentierad prestationsmätning där en enskild enhet kan tillämpa individuellt utformade mått.

När man kombinerar ett objektorienterat programmeringsspråk och en relationsdatabas uppstår en del problem för utvecklare eftersom objektorienterade programmeringsspråk och relationsdatabaser har olika fokus, objektorienterade programmeringsspråk fokuserar på att avbilda verkliga objekt och relationsdatabaser fokuserar på data. De problem som uppstår kallas med ett samlingsnamn för object-relational mismatch. Det finns flertalet ramverk för att hantera dessa problem. Ett av dem är Entity Framework.Syftet med detta projekt var att utvärdera hur utvecklare tycker att Entity Framework fungerar för att lösa problematiken runt object-relational mismatch, hur det är för utvecklare att lära sig använda Entity Framework samt hur tillgången på inlärningsmaterial är.Under vår studie har vi lärt oss använda Entity Framework samtidigt som vi gjort en studie av tillgången på inlärningsmaterial. Vi har också byggt om en applikation så att den använder Entity Framework. Vi har jämfört den ombyggda applikationen med den gamla applikationen för att kunna se vilken skillnad som Entity Framework bidrog till.Vi kom fram till att Entity Framework hanterar object-relational mismatch på ett bra sätt som bland annat gör att utvecklingsprocessen kortas ner då inte lika mycket kod behöver skrivas. Utvecklare med tidigare kunskaper i .NET-programmering upplever att det är lätt att lära sig Entity Framework. Att det upplevs lätt att lära sig Entity Framework hänger förmodligen ihop med att tillgången på inlärningsmaterial är god.

No description available.

Projektet omfattade en jämförelsestudie avseende stomsystem. Studien undersökte ramverk och fackverk/balk/pelar-system och genomfördes självständigt med stöttning av Ramböll AB´s kontor i Falun. Syftet var främst att undersöka vilka skillnader det finns mellan tvåledsramar och fackverk/balk/pelar-system för lätta hallbyggnader och försöka få klarhet i varför fackverk/balk/pelar-system är det dominerande systemet i Sverige eftersom övriga Europa har tagit en annan utveckling och domineras av tvåledsramar. Studien undersöker skillnaderna mellan systemen i en hallbyggnad med förutbestämda mått i stål.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en bredare bakgrund av systemen och en bättre förståelse om förutsättningarna för varje system. Efter litteraturstudien kunde sedan ett typhus och beräkningsunderlag för jämförelsestudien tas fram. Även en enkätstudie gjordes med syftet att skapa en tydlig bild av vilket stomsystem konstruktörer i Sverige oftast väljer och varför. Resultatet av studien visade att tvåledsramar ger en ökad kostnad jämfört med fackverk/balk/pelar-system i materialåtgång och framställning samt att beräkningarna blir mer komplicerade. Skulle fortsatta studier göras med dessa system i byggnader med andra mått skulle det kanske gå att få fram speciella mått på byggnader där kostnaden för tvåledsramar blir densamma som för fackverk/balk/pelar-system och därför är ett likvärdigt alternativ som stomsystem.En viktig slutsats från projektet är att tvåledsramar används mycket mer sällan än fackverk/balk/pelar-system som stomsystem i lätta hallbyggnader i Sverige på grund av att kostnaderna blir mycket högre med tvåledsramar och att det är ett mer komplicerat system i beräkningsarbetet. De viktigaste slutsatserna från jämförelsestudien går att sammafatta som följande: Tvåledsramar är dyrare att använda. Tvåledsramar är ett mer komplicerat system beräkningsmässigt. Traditionen av att använda tvåledsramar finns inte och därför används inte systemet. / The project included a comparison study on frame systems. The study investigated framework and truss/beam/column-system and was conducted independently with support of Ramboll AB 's office in Falun. The aim was primarily to examine what differences there are between frameworks with two joints and truss/beam/column-systems for light industrial buildings and try to determine why the truss/beam/column-system is the dominant system in Sweden because the rest of Europe has taken a different development and dominated by framework with two joints. The study examines the differences between the systems in a industrial building with predetermined dimensions in steel.Initially, a literature study was conducted to gain a broader view of the systems and to create a better understanding for the conditions for each system. After the literature study was conducted could a exampelhouse and underlay for the comparison study be developed. A survey study were also conducted and the purpose was to create a clear picture of which system the frame system designers in Sweden usually choose and why. The results of the study showed that frameworks with two joints give an increased cost compared with truss/beam/column-system in material consumption and production, and the calculations become more complicated for the framwork. Should further studies be done with these systems in buildings with other measurements, it might possible to obtain specific measures of buildings where the cost of frameworks with two joints will be the same as for a building with truss/beam/column-system and therefore become an equivalent alternative.An important conclusion of this project is that a framework with two joints is used much more rarely than truss/beam/column-system as frame systems in light industrial buildings in Sweden because the cost will be much higher with a framework with two joints and that it is a more complicated system in the computational work . The main conclusions from comparative study can be summarized as follows: Framwork with two joints is more expensive to use. Framework with two joints is a more complicated system computationally. The tradition of using framework with two joints does not exist and it's therefore the system does not being used.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen. Vidare syftar uppsatsen till att utforma ett prestationsmätningssystem för kundklagomålsprocessen.Uppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätnings­system av kundklagomålsprocessenUppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätningssystem avför kundklagomålsprocessen. Uppsatsens huvudsyfte är att beskriva och gentemot tidigare forskning utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin. Ett delsyfte är att, utifrån existerande forskning, för kundklagomålsprocessen identifiera och skissera ett prestationsmätningssystem. Metod: Uppsatsen bygger på en i huvudsak på en deduktiv ansats och har genomförts i form av en fallstudie av fem företag inom försäkringsbranschen. En forskningsmetod bestående av telefon­intervjuer samt enkät har använts. Resultat, slutsatser: Den mätning som utförs avseende kundklagomålsprocessen inom försäkringsindustrin är påtagligt icke-finansiell och präglas av en nästan fullständig avsaknad av finansiella mätetal. Detta medför att mätningen förvisso ger ett gott underlag avseende vad som bör göras men samtidigt brister i att redovisa resultatet av vad som faktiskt gjorts. Att mätningen fått denna utformning beror enligt studien på ett stort antal faktorer, utan att någon specifik sådan gått att isolera. Ett alternativt angreppssätt till prestationsmätningen hade varit ett kundklagomålsorienterat balanserat styrkort, vilket återfinns i ramverket som redovisas i uppsatsens kapitel 4. Det balanserade styrkortet kan lämpligen användas som prestations­mätningssystem för kundklagomålsprocessen­. Studien ger stöd åt att kundklagomålsprocessen mäts avseende följande perspektiv inom försäkringsindustrin: innovation- och lärande, det interna perspektivet och kundperspektivet. Dock följs inte kostnader upp i någon större utsträckning avseende kundklagomålsprocessen och inte heller den finansiella nyttan.­Gällande påverkansfaktorer ger studien vid handen att organisationsstrukturen, organistationskulturenorganisationskulturen, använd teknologi, den externa miljön och storleken på företaget, men även själva affärsverksamhetens natur, är av betydelse för pre­stationsmätningens utformning.

Syfte: Syftet är att studera statligt ägda företags inställning till integrerad redovisning och &lt;IR&gt; ramverket som publicerades i december 2013. Vidare är syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sätt att redovisa, samt få en insikt i hur statligt ägda företag ser på en framtid för integrerad redovisning. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att besvara studiens syfte. Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter från statligt ägda företag. De företag som medverkat är PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi. Slutsats: De statligt ägda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv inställning till integrerad redovisning och till &lt;IR&gt; ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rättvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att &lt;IR&gt; ramverket innebär en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror på en framtid för integrerad redovisning. / Purpose: The aim is to study state-owned company's attitude to integrated reporting and the &lt;IR&gt; framework that was published in December 2013. Additional the purpose is to examine what the companies think is the basis for the need for a new way to report and gain an understanding how stateowned companies are thinking about the future for integrated reporting. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews were used to answer the purpose of the study. Empirics: The empirical data were collected through interviews with seven respondents from stateowned companies. The participated companies are PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Swedish Export Credit, Swedfund and Almi. Conclusions: The state-owned companies that have participated in the study have an overall positive attitude towards integrated reporting and to the &lt;IR&gt; framework. The companies states that there has been a need to present and convey a more accurate picture of organizations as a whole. The results of the study show that the &lt;IR&gt; framework implies some challenges and opportunities and that the companies believe in a future for integrated reporting.