Högläsning är ett vardagligt moment under barnens skoldag. Syftet med studien är att undersöka hur ett urval lärare som är verksamma i både årskurs1 och årskurs 3 säger sig arbeta med högläsning och om, och i så fall varför, deras arbete med högläsning skiljer sig åt mellan de två årskurserna. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. Enligt det sociokulturella perspektivet är det samspelet mellan människor som ger oss kunskap. Under högläsningsundervisningen är samspelet mellan läraren och eleverna av stor vikt och läraren behöver stötta eleverna för att de ska komma vidare i sin utveckling.  För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare verksamma i årskurs 1 och 3. För att analysera den insamlade datan gjordes en tematisk analys. I resultatet framkom det att lärarna hade en positiv syn på högläsning och samtliga upplevde högläsningsarbetet som viktigt för att utveckla elevernas läsförmåga. För lärarna är högläsning en självklarhet och i studiens analys framkommer det att lärarna alltid har ett syfte med sin högläsning. Även om lärarna arbetade på olika sätt kunde många likheter identifieras i upplägget och i syftet med högläsningsundervisningen. Det framkom även att högläsningsundervisningen inte ändras speciellt mycket mellan årskurs 1 och 3. Den största skillnaden lärarna gjorde var att de anpassade nivån på undervisningen till respektive årskurs. / Reading aloud is an everyday activity during the children's school day. The aim of the study is to investigate how a sample of teachers working in both Year 1 and Year 3 say they work with read alouds and whether their work with read alouds differs between the two year groups, and if so, why. The theoretical framework underlying the study is the sociocultural perspective. According to the sociocultural perspective, it is the interaction between people that gives us knowledge. When reading aloud, the interaction between the teacher and the students is of great importance and the teacher needs to support the students in order for them to progress. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used and five semi-structured interviews were conducted with teachers working in grades 1 and 3. To analyse the collected data, a thematic analysis was conducted. The results showed that the teachers had a positive view of reading aloud and all of them felt that reading aloud was important for developing the students' reading skills. For the teachers, reading aloud is a matter of course, and the study's analysis shows that the teachers always have a purpose for their read alouds. Although the teachers worked in slightly different ways, many similarities could be identified in the approach and purpose of the lessons. It was also found that the teaching of reading aloud did not change very much between year 1 and 3. The main difference between the years was that the teachers adapted the level of difficulty to each grade.

Reading aloud can be viewed as an effective teaching strategy that allows pupils to improvetheir English language skills while also increasing their enthusiasm for learning and assistingthem in constructing their own reading paths. The purpose of this study is to investigateteachers' perceptions and experiences of reading aloud in English, as well as their opinions onthe effects that reading aloud has on pupils' language development. In this qualitative study,five English teachers who work in grades 1-3 in primary school participated. The interviewedteachers came from three different Swedish schools where the socioeconomic backgroundsvaried. The data was collected by conducting semi-structured interviews. This study'sfindings show that teachers had a favorable experience regarding the effects of reading aloudin the communicative classroom and believe it is beneficial to pupils' language development.However, the data revealed that reading aloud is only beneficial to pupils' languagedevelopment if they are given additional opportunities to participate in text-baseddiscussions. Furthermore, our study shows that engaging pupils in text-based discussionsincreased their interest in reading English literature independently. In this way, reading aloudallows pupils to express their thoughts and experiences, resulting in increased commitmentand motivation to learn. Outlining a well-designed plan for reading aloud that includesdiscussions was also shown to be beneficial for pupils' language development.

Tidigare forskning beskriver att högläsning främjar ett läsintresse. Samtidigt visarPISA-resultat att läsintresset hos elever minskar. Utifrån den inspektionen väcktes ennyfikenhet i mig att undersöka hur lärare arbetar med högläsning kombinerat med att främjaett läsintresse. Syftet med denna studie är därmed att undersöka hur lärare i årskurs 1–3beskriver att de arbetar med högläsning i svenskundervisningen för att främja elevernasläsintresse för skönlitteratur. I studien har sex behöriga lärare i årskurs 1–3 deltagit. För attkunna besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod bestående av semistruktureradeintervjuer. Studiens resultat sammanställdes utifrån lärarnas uttalande och analyseradesdärefter. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att samtliga lärareser högläsningen som viktig och att de därför läser varje dag. Däremot visar lärarna enbristande medvetenhet om planerade högläsningstillfällen samt hur lärarna aktivt kan arbetamed högläsning för att främja ett läsintresse. Slutsatsen blir därmed att lärare bör få merkunskap om hur det går att arbeta med en högläsningsbok för att kunna utveckla olikaaspekter i läsutvecklingen och läsintresset. / <p>Svenska</p>

Studiens syfte är att utifrån ramfaktorteorin och sociokulturell teori synliggöra hur förskollärare anpassar högläsning för att gynna barns lärande. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer utförts på sex olika förskolor med sex olika legitimerade förskollärare. Intervjun utgick från semistrukturerade frågor. Det valda teoretiska ramverket som använts är sociokulturell teori och ramfaktorteorin. Frågeställningarna som formulerats efter studiens syfte är: hur definierar förskollärare syftet med högläsning? På vilket sätt anpassar förskollärare samtalet under högläsning för att gynna barns lärande? Samt Vilka ramar upplever sig förskollärare ha för att skapa möjligheter till lärande under högläsning? Studiens resultat visar att högläsning används främst i ett lärande syfte. Förskollärarna lyfter även deras egen roll och deras förhållningssätt som betydelsefullt för att skapa ett intresse för högläsning och inspirera till lärande, genom att anpassa högläsningen på olika sätt. Resultatet i studien visar även att förskollärarna har olika organisatoriska och fysiska ramar som påverkar möjligheter till lärande under högläsningen. / The purpose of the study is to make visible, based on the framework factor theory and sociocultural theory, how preschool teachers adapt reading aloud to benefit children's learning. The method used is a qualitative interview study in which interviews were conducted at six different preschools with six different legitimate preschool teachers. The interview was based on semi-structured questions. The chosen theoretical framework used is sociocultural theory and the framework factor theory. The questions formulated according to the purpose of the study are: how does the preschool teacher define the purpose of reading aloud? In what way do preschool teachers adapt the conversation during high reading to benefit children's learning? And What frameworks do preschool teachers experience in order to create learning opportunities during high reading? The study's results show that high reading is used primarily for a learning purpose. Preschool teachers also emphasize their own role and their approach as important in creating an interest in reading and inspiring learning, by adapting reading in different ways. The results of the study also show that preschool teachers have different organizational and physical frameworks that influence learning opportunities during high reading.

This study investigates the impact that reading aloud has on receptive vocabulary for youngerlearners. It takes the current environment of English language learning within Swedish schoolsinto account and explores several language acquisition theories that are deemed instrumental indeveloping a foundation for receptive vocabulary, as well as contrasting and comparing with howthe method of reading aloud has an impact on language learning. The study will also investigatehow this method differs among first- and second- or foreign-language learners. Through thesynthesis of multiple research articles that have been made on the subject, we discover that thepositive effects of a read aloud experience translate to a greater understanding of receptivevocabulary, and that there are ultimately only positives to draw from the experience. However,conflicting sources regarding second-language or foreign-language learners’ performances pointsto the importance of ensuring the material and exercises be carefully selected and structured inorder to foster an equal ground for everyone’s developmental trajectory.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till att ge en fördjupad förståelse av och en systematisk översikt över högläsningens olika kvaliteter som ett pedagogiskt språkutvecklingsverktyg för yngre elever. Mer specifikt ämnar jag att besvara följande frågeställningar utifrån aktuell forskning: 1) Vilka möjligheter kan högläsning som pedagogiskt språkutvecklingsverktyg innebära för elever i de tidiga skolåren? och 2) Vilka didaktiska utmaningar kan uppstå i samband med högläsning för dessa elever? Arbetet bestod av systematiska sökningar i totalt fyra internationella och svenska databaser. Denna kunskapsöversikt redovisar på ett transparent sätt de strukturerade metoder och tillvägagångsätt som användes för att identifiera, välja ut, sammanställa och analysera de tio valda vetenskapliga artiklar som ligger till grund för detta arbete.  En tematisk analys av de valda artiklarna ledde till att följande teman lyste igenom: lärare och barns uppfattningar om högläsning; effekter på ordförråd, hörförståelse och språkkunskaper; läsinlärning som en utsträckt process; lärarens kunskap om och användning av olika genrer; och den digitala högläsningens framfart.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att aktuell forskning pekar på att högläsning erbjuder ett stort antal möjligheter för både yngre och äldre barn, såsom en rad kognitiva och affektiva fördelar; främjandet av social interaktion och gemensamma läspraktiker; möjliggörandet av en bredare repertoar av svårare litteratur; m.m. Från resultatet kan även utläsas ett antal didaktiska utmaningar, t.ex. kanske barn inte tycker om högläsning; högläsningsfrekvensen är otillräcklig eller att den upphör helt; högläsningen är av dålig kvalitet; läraren väljer svåra/tråkiga böcker; skönlitteratur är överrepresenterad till facklitteraturens nackdel; digital högläsning ställer nya krav på lärare; m.m.

The current study examines the effect of repeated reading aloud upon speaking fluency. Because there is little evidence in the literature that the practice of repeated reading aloud can have a positive effect upon speaking fluency, the primary goal of this study was to investigate this relationship further. For the purposes of the study, speaking fluency was defined as fluidity and smoothness of speech with little pausing and hesitation. It is measured by evaluating the following fluency features: speech rate, number of pauses, length of pauses, phonation/time ratio, and articulation rate. The repeated measures experimental design of the study involved current and former Brigham Young University students learning Russian as a foreign language. They were divided into two groups: control and experimental. The participants in the experimental group performed repeated reading aloud activities daily, while those in the control group read the same passages silently. All participants took weekly speaking tests consisting of simple speaking prompts. The final post-test included both reading aloud and speaking tests. The speech samples collected from the tests were evaluated using computer-based analysis as well as scores from three raters who are native speakers of the Russian language. The statistical analysis and comparison of these scores revealed mixed results. The rater scores did not exhibit any statistically significant difference between the groups, which could be attributed to overall low inter-rater reliability and short duration of the experiment. On the other hand, the computer-generated scores for mean length of pauses, phonation/time ratio, and speech rate of the experimental group were better than those of the control group. This difference proved to be statistically significant based on the results of one-way and repeated measures ANOVA analyses. Unfortunately because of the high attrition rate and short duration of the study, these results cannot be generalized. Therefore further research is necessary to confirm or reject these findings

Syftet med detta arbete är att studera hur skönlitteraturen används på förskolorna som vi har valt att besöka och varför högläsningen bortprioriterats.För att uppnå våra syften har material samlats in på fyra stycken avdelningar på tre olika förskolor. Kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare har gjorts samt observationer i barngrupperna.Syftet var att studera hur högläsningen används i de förskolor som besöktes, samt i vilket syfte pedagogerna anser att högläsningen används. Se hur högläsningen prioriteras av pedagoger samt hur de jobbar för att nå mål som finns i läroplanen och de lokala målen som finns på förskolan.Resultatet av intervjuerna och observationerna visar att pedagogerna gärna vill använda skönlitteratur i verksamheten men att vardagen sätter olika hinder i vägen för högläsningen. Vår slutsats blir att pedagogernas retorik och praktik inte stämmer överens. / The purpose of this thesis is to examine how literature is used in the preschools and why reading aloud is not a priority in the daily routine anymore.To achieve our goals we visited four units in three different preschools and also lead qualitative interviews with four preschool teachers. The purpose was to study how reading aloud is used in the preschools we decided to visit, and what purpose the preschool teachers thinks it has. See how reading aloud is prioritized by the preschool teachers and how they work to achieve local goals and goals contained in the curriculum.The results of the interviews and observations show that the teachers are willing to use literature in the everyday routines of the preschool, but due to obstacles in the daily routine reading aloud is right now not a possibility. Our conclusion is that the preschool teachers’ rhetoric and practice do not match.

Syftet med den här studien är att den skall bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt samt deras syfte med högläsning. Forskning visar att högläsning är en viktig del i ett barns utveckling och att högläsning är viktig att utföra i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare fick förskollärarna berätta hur de arbetar på sina förskolor med högläsning samt i vilket syfte de utför högläsningen. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är viktigt för barnen. Fem av sex avdelningar använder sig av högläsning regelbundet, den sjätte avdelningen använder högläsning mest spontant. Förskollärarna utgår först och främst från böcker vid högläsning, och bygger sedan vidare utifrån boken, genom exempelvis dramatisering. Slutsatsen som kan dras är att förskollärare använder högläsning i olika utsträckning, samt att förskollärarna tycker det är viktigt att utföra högläsningen för barns lärande och språkutveckling. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' working methods and their purpose of reading aloud. Research shows that reading aloud is an important part of a child's development, and that reading aloud is important to perform in preschool. Through interviews with six preschool teachers, the preschool teachers told us how they work at their preschools with reading aloud, and for what purpose they perform the reading aloud. The results show that preschool teachers believe that reading aloud is important for children. Five out of six departments use reading aloud regularly, the sixth department mostly have spontaneous aloud-reading. The preschool teachers start first and foremost from books when reading aloud, and then builds on the book, for example through dramatization. The conclusion that can be drawn is that preschool teachers use reading aloud in varying degrees, and that preschool teachers think it is important to perform reading aloud for children's learning and language development.

The purpose of this study is to compare whether childcare workers' and preschool teachers' perceptions of the phenomenon of reading aloud differ. A qualitative method in the form of semi-structured interviews with childcare workers' and preschool teachers' was used to collect empirical data for the study. In the analysis, we used content analysis as a basis, and in the discussion section, we connect our findings to sociocultural theory. The results show that reading aloud is mainly organized in connection with nap time, with a perception that the activity is beneficial for children's language development. All informants believed that reading aloud contributes to children's language development, but the view of what language development is differs to some extent between childcare workers' and preschool teachers'. Childcare workers seemed to focus more on group dynamics, where the purpose was for the children to have the opportunity to speak during reading aloud. Preschool teachers seemed to focus more on the development of the individual in order to adapt the teaching and provide the child with favorable conditions. All informants advocated using some form of artifact to attract children interest in literature. What differed between childcare workers' and preschool teachers' was that preschool teachers used the book itself as an intriguing artifact. This includes where to place the books in the children's immediate surroundings, and how to present the book to the children before reading it.  Keywords: Interest, language development, reading aloud, reading rest / Syftet med studien är att jämföra om barnskötares och förskolläraresuppfattningar om fenomenet högläsning skiljer sig. En kvalitativ metod i formav semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare har använtsför att samla in empirin till studien. I analysarbetet har vi utgått ifrån eninnehållsanalys och i diskussionsdelen kopplas vårt resultat till densociokulturella teorin.I resultatet framgår att högläsningen främst organiseras i samband med vilan,med en uppfattning om att aktiviteten är givande för barns språkutveckling.Samtliga informanter ansåg att högläsning bidrar till barns språkutveckling,men synen på vad som är språkutvecklande skiljer sig till viss del mellanbarnskötare och förskollärare. Barnskötare verkade fokusera mer pågruppkonstellationer där syftet var att barnen skulle få möjlighet att komma tilltals under högläsningen. Förskollärare verkade istället se till den enskildaindividens utveckling för att kunna anpassa undervisningen och ge barnetförutsättningar att utveckla språket. Samtliga informanter förespråkade attanvända sig av någon form av artefakt för att väcka barnens intresse förlitteraturen. Något som här skilde sig mellan barnskötare och förskollärare varatt förskollärare även använde boken i sig som en lockande artefakt. Där ingicktanken bakom böckernas placeringar i miljön och hur de presenterade bokenför barnen före läsningen.