Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare resonerar kring högläsning och boksamtal i förskolan samt deras tankar kring läsmiljöns uppbyggnad för att den ska bli språkligt utvecklande. I denna kvalitativa studie har fem förskollärare intervjuats och tre förskolors läsmiljöer har observerats för att samla in data till studien. Det insamlade datamaterialet har transkriberats och kategoriserats för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vår studie visar att förskollärare förstår vikten av användandet av högläsning och boksamtal för barns språkutveckling, men att de stora barngrupperna ofta gör att språkutvecklingens syfte försvinner. Förskollärarna hävdar också att högläsningen borde prioriteras mer i verksamheten vilket vi genom denna studie vill fortsätta att inspirera till. / The purpose of this study was to examine what preschool teachers think about reading out loud for children, having book conversations in preschool and their thoughts on the structure of the reading environment in order for it to be linguistically developing. In this qualitative study, five preschool teachers have been interviewed and three preschool reading environments have been observed to collect data for the study. The collected data have been transcribed and categorized and then analysed from a sociocultural perspective. In our study, we have found that preschool teachers understand the importance of reading out loud to children as well as book conversations for children's language development, but with large groups of children the purpose of language development often gets lost. Preschool teachers also argue that reading should be given more priority in the preschool, through our study we want to continue to inspire this.

Syftet med denna studie är att förstå lärares mål med högläsning samt hur eleverna upplever högläsningen i grundskolans årskurs 4–6. De frågeställningar jag kommer utgå ifrån är: Varför och hur ofta använder sig lärare av högläsning? Vilken typ av arbete sker under och efter högläsningen? Hur upplever elever högläsning? Till denna studie kommer både en kvalitativ och kvantitativ metod användas i form av intervju och enkät. Sammanlagt har tre lärare intervjuats med olika erfarenheter av högläsning och sammanlagt har 84 elever deltagit i enkätundersökningen. Intervjuerna transkriberades och sammanställdes och enkäterna sattes ihop till 12 tabeller, en tabell för varje fråga. Dessa resultat jämfördes senare för att finna likheter och skillnader. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att alla tre lärare arbetade på olika sätt där avkoppling och boksamtal nämndes och de hade ett eller flera mål med högläsningen. Eleverna såg inte på högläsning på samma sätt som lärarna gjorde men de har lärt sig flera saker med hjälp av högläsning så som nya begrepp och flera upplevde att deras läsmotivation ökades. Det framkom att lärarna har varit en inspiration till läsglädje och läslust för eleverna. Flera elever tar även högläsningsrollen hemma där de väljer att läsa högt för sina syskon. / The purpose of this study is to understand teachers' goals with reading aloud as well as how the pupils perceive reading aloud in compulsory school year 4–6. The questions that will be used to for this study are: Why and how often do teachers read aloud? What kind of work is done during and after the reading? How do pupils experience reading aloud? For this study, both a qualitative and quantitative method will be used in the form of interview and a survey. In total, three teachers were interviewed with different experiences of reading aloud and a total of 84 pupils participated in the survey. The interviews were transcribed and compiled, and the surveys were compiled into 12 graphs, one graph for each question. These results were later compared to find similarities and differences. The work is based on sociocultural perspective. The result showed that all three teachers worked in different ways where relaxation and book talk were mentioned, and they had one or more goals with reading aloud. The pupils did not look at reading aloud in the same way as the teachers did, but they have learned several things with the help of aloud reading such as new words and some feel that their reading motivation had gotten stronger. It turned out that the teachers have been an inspiration for reading enjoyment and reading pleasure for the pupils. Several pupils also take the role of reading aloud at home where they choose to read aloud to their sibling.

Läsförståelse är en komplex färdighet beroende av flera samspelande förmågor. Lärares uppfattningar om hur läsförståelseundervisning kan utformas i praktiken i relation till elevers olika utvecklingsstadier är en avgörande faktor för elevers läsförståelseutveckling (Jönsson, 2007). I tidigare forskning framgår vilka förmågor som krävs för fullständig läsförståelse, och hur förmågorna kan undervisas i praktiken. Däremot saknas forskning om lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse i klassrumskontext. Inte minst saknas lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse ur ett helhetsperspektiv och hur lärarna går tillväga för att forma läsförståelsearbetet likvärdigt i relation till elevers skilda utvecklingsstadier. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva verksamma lågstadielärares uppfattningar om läsförståelseoch den undervisningspraktik som bedrivs för att utveckla elevers läsförståelse. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna: ·      Hur uppfattar verksamma lågstadielärare begreppet läsförståelse i F-3?  ·     Vilka arbetssätt beskriver och motiverar lågstadielärare att de använder för att utveckla elevers läsförståelse i F-3? ·     Vilka aspekter beskriver lågstadielärare som särskilt viktiga i samband med arbetssätt för läsförståelse i F-3?  Materialinsamlingen genomfördes genom tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sex verksamma lågstadielärare. Denna kvalitativa studie utgår från ett fokus på lärares uppfattningar. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att läsförståelse uppfattas som samspelande förmågor som inkluderar bland annat avkodning och inferensskapanden av textinnehållet. Resultatet visar lärarnas uppfattningar av arbetssätt för att utveckla läsförståelse, vilka motiveras och beskrivs i form av bland annat variationen av högläsning, textsamtal, en läsande klass, parläsning, och textkort. Arbetssätten beskrivs möjliggöra utveckling utifrån varierade kunskapsnivåer och utvecklingsstadier. I samband med arbetssätten har läraren en avgörande roll, där textval i relation till elevgrupp i samband med arbetssätten är en betydande faktor. / Reading comprehension is a complex skill depending on several interacting abilities. Teachers' perceptions of how reading comprehension teaching can be designed in practice relative to students' different developmental stages are a decisive factor for students' reading comprehension development (Jönsson, 2007). Previous research emphasizes which abilities are required for fully developed reading comprehension, and to some extent how these separate abilities can be taught in practice. However, there is a lack of research on teachers' perceptions regarding reading comprehension teaching in the classroom context. There is also a lack of research on teachers' perceptions of reading comprehension from a holistic perspective and how teachers create equitable reading comprehension teaching relative to students' different stages of development. The purpose of the present study is therefore to describe primary school teachers' perceptions of reading comprehension and the teaching practice that is conducted to develop students' reading comprehension. The purpose of the study is achieved through the questions:      ·      How does primary school teachers perceive the concept of reading comprehension in grades F-3? ·      What working methods do the primary school teachers describe and motivate that they use to develop students' reading comprehension in grades F-3? ·      What aspects do primary school teachers describe as particularly important in conjunction with working methods for reading comprehension in grades F-3? The data collection was carried out through three semi-structured focus group interviews with six primary school teachers. This qualitative study is focusing on teachers' perceptions. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective. The results show that reading comprehension is perceived as interacting abilities that include decoding and inference creation. The results show the teachers’ perceptions of working methods for developing reading comprehension, which are motivated and described by the variation of reading aloud, text talks, a reading class,reading in pairs, and text cards.The teachers describe that the working methods enable development based on varied levels of knowledge and stages of development. In connection with the working methods, the teacher has a decisive role, where text choice relative to the student group in connection with the working methods is a significant factor.

Abstract Reading aloud does not have its own place in the curriculum for grades 4-6. This means that it is up to the teachers to decide whether they should read aloud in their teaching and, if so, to what extent. Neither are there any clear guidelines as to what kind of literature the pupils should take part of. The purpose of this study is to examine how teachers who teach Swedish grades 4-6 reason about reading aloud and the choice of literature for reading aloud. The essay also intends to examine how teachers reason about norm criticism when they choose books and which books they have read aloud in their classes. The method that has been used is interviews of a semi-structured nature. 8 teachers who teach the subject Swedish in grade 4-6 have participated. The survey showed that teachers think reading aloud is an important part of teaching, but that it varies a lot how much time they set aside for reading aloud per week. Teachers aim with read aloud also varies, some wants to arouse interest in other subjects while others want to read books that create good discussions. Most of the teachers are of the opinion that they think it is important to criticize norms but that it should not govern the choice of book. Books that are according to the norm can provide a good discussion as well as a norm-critical book highlights an important topic. The teachers in this study all agreed that they dare and want to bring up sensitive topics in reading aloud. / Sammanfattning Högläsningen har ingen egen punkt i läroplanen. Detta betyder att det är upp till lärarna att bestämma om de ska ha högläsning i sin undervisning och i så fall i vilken utsträckning. Det finns heller inga tydliga riktlinjer om vilken sorts litteratur som eleverna ska få ta del av. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6 resonerar kring högläsning och valet av litteratur för högläsning. Uppsatsen ämnar även att undersöka hur lärarna resonerar kring normkritik när de väljer böcker samt vilka böcker de har läst högt i sina klasser. Den metod som har använts är intervju av semistrukturerad karaktär. 8 lärare som undervisar i ämnet svenska i årskurs 4–6 har deltagit. Av undersökningen framkom att lärarna tycker högläsningen är en viktig del av undervisningen men att det varierar mycket hur mycket tid de avsätter för högläsning per vecka. Det varierar även i deras syfte med högläsningen, vissa vill väcka intresse för andra ämnen medan andra vill läsa böcker som skapar bra diskussioner. Flertalet av lärarna menar att de tycker det är viktigt med normkritik men att det inte ska styra valet av bok. Böcker som är normbekräftande kan ge en bra diskussion likväl som en normkritisk bok belyser ett viktigt ämne. Lärarna i denna studie var samtliga överens om att de vågar och vill beröra känsliga ämnen i högläsningen.

The overall purpose of this licentiate thesis is to shed light on how reading is constructed in different year 1 school subjects. The focus of the study is reading and how teachers create conditions for students to understand text via text conversations and via textbook texts used in Mathematics, Swedish and Technology. The study aims to shed light on reading from a disciplinary literacy perspective.  The study is conducted in two sub-studies. In the first sub-study three lessons in year 1 are analyzed in terms of how reading is constructed via the following research questions: 1) How are the students invited into the text and text conversations through the teacher’s questions? 2) What everyday language, school language and subject-specific words and concepts do the students encounter in the text conversations? The second sub-study analyzes text sections from ten textbook texts with associated written questions: 1) What ways of using texts are encouraged by the questions in the text-book texts? 2) What everyday language, school language and subject-specific words and concepts can be identified in the textbook texts? The analyzes are based on an adapted text mobility model (Folkeryd et al., 2006; Liberg et al., 2010; Liberg et al., 2012), adaptations of PIRLS processes of comprehension (PIRLS 2016; Mullis & Martin, 2017) and adaptations of Lindberg’s (2007) categorization of words and concepts in everyday, school language and subject-specific vocabulary.  The results show that the teachers create conditions for text comprehension by initiating text conversations in whole groups and in pairs where information in texts is identified, words and concepts are defined, the texts are interpreted and more information is added to the texts. Based on the textbook texts, conditions for reading are created via the texts’ everyday language use and when subject-specific words and concepts occur, via the teacher’s alternating use of everyday and subject-specific words and concepts and through repetitions of the subject-specific ones. The teachers and the textbooks create different conditions for text comprehension in different subjects. In Mathematics the text is read carefully and repeatedly to identify information before calculation and finding the correct solution. In Swedish the text is read to be interpreted. In Technology the purpose of reading is to convey facts and innovative technology.

Vi har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass arbetar med högläsning. Högläsning kan bidra till att eleverna får en positiv läsupplevelse vilket i sin tur kan stimulera elevernas läslust och läsförståelse, samt utveckla deras ordförråd och förmåga att lyssna och koncentrera sig. Resultatet i studien är baserat på våra tolkningar av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio verksamma lärare i förskoleklass. I resultatet framgår det att lärarna anser att högläsning har en viktig del i elevernas språk- och läsinlärning eftersom högläsningen utvecklar elevernas ordförråd och fantasi i samspel med läraren och klasskamraterna. / We have conducted a qualitative study which investigates how educators in the preschool setting work with teacher-led oral reading activities (reading aloud) in the larger student group. Reading aloud in the classroom setting can contribute positively to the overall student reading experience, which in turn has the potential to stimulate students' interest in reading and overall reading comprehension, as well as the development of increased vocabulary skills, listening skills and overall concentration and focus. Our analysis and overall results of this study are based on these researchers’ interpretations of semi-structured interviews conducted with ten active preschool teachers. Our results show that the teachers believe that reading aloud with the larger group is an important step in their students' overall language learning in that teacher-led reading/instruction helps in the development of the students' vocabulary and imagination, as well as establishes positive social interactions with both teachers and classmates.

This literature study was conducted with the aim to examine how elementary school teachers use oral reading and silent reading in the classroom, and whether and in what way the two reading strategies benefit students’ reading comprehension. The questions that the study is based on are ”what purpose does the teacher have with reading aloud and silent reading in the classroom?” and ”is reading aloud and silent reading beneficial for student’s reading comprehension, and in what way?”. Initially, the study presents government documents and their perspective on reading and reading comprehension. Next, the following concepts are presented: oral reading, silent reading and reading comprehension. Continuously, research that analyzes the teachers’ purpose for oral reading and silent reading and in what way they affect reading comprehension, is introduced. The process of collecting data has been carried out in line with the method literature review, where the search process has been divided into two phases. Keywords are presented and the databases that have been used are: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) and Swepub. The results of the study show that teachers can have different purposes for reading. When reading aloud, the purpose may be to create participation by involving all students in the teaching. The reading aloud can be used to process and retell texts through questions asked by the teacher. Through the reading aloud, students are given an opportunity to reflect together. The purpose of silent reading can be to make students’ learning process visible by working with notes and feedback. Through notes and feedback, the importance of reading continuously is made visible in order for there to be a development in reading. This can be beneficial for students as it can contribute to a greater joy of reading. Greater joy of reading means that students feel an increased motivation to read. Furthermore, the results shows that reading comprehension consists of several different components and that it can be difficult to recognize from a teacher’s perspective. Among other things, it emerged that students perform better at comprehension questions after reading aloud. In contrast, they perform better at silent reading in situations where they are supposed to retell what they have read. / Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur låg- och mellanstadielärare använder högläsning respektive tyst läsning i klassrummet, och om och på vilket sätt de två lässtrategierna gynnar elevernas läsförståelse. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är ”vilket syfte har läraren med högläsning respektive tyst läsning i klassrummet?” samt ”är högläsning och tyst läsning gynnsamt för elevers läsförståelse, och på vilket sätt?”. Inledningsvis presenteras vilka mål som styrdokumenten fokuserar på i relation till läsning och läsförståelse. Därefter presenteras begreppen: högläsning, tyst läsning och läsförståelse med utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare introduceras forskning som analyserar lärarens syfte med högläsning och tyst läsning samt på vilket sätt de påverkar läsförståelsen. Datainsamlingen har skett i enlighet med metoden litteraturöversikt, där sökprocessen har delats in i två faser. Samtliga nyckelord presenteras och de databaser som har använts är: Educational Resource Information Center (ERIC, EBSCO) och Swepub. Resultatet av studien visar att lärare kan ha olika syften med läsning. Vid högläsning kan syftet vara att skapa delaktighet genom att involvera samtliga elever i undervisningen. Högläsningen kan användas för att bearbeta och återberätta texter genom frågor som ställs av läraren. Genom högläsningen ges eleverna en möjlighet att reflektera tillsammans. Syftet med tyst läsning kan vara att synliggöra elevers lärandeprocess genom att arbeta med anteckningar och återkoppling. Genom anteckningar och återkoppling synliggörs vikten av att läsa kontinuerligt föratt det ska ske en utveckling i läsningen. Detta kan vara gynnsamt för eleverna eftersom det kan bidra till en större läsglädje. Större läsglädje innebär att elever känner en ökad motivation till att läsa. Vidare visar resultatet att läsförståelse består av flera olika komponenter och att det kan vara svårt att observera ur ett lärarperspektiv. Det framkom bland annat att elever presterar bättre vid förståelsefrågor efter högläsning. Däremot, presterar de bättre vid tyst läsning i situationer där de ska återberätta vad de har läst.

The purpose of the study is to visualize preschool teachers' understanding of and perceptions of reading aloud in preschool, and how reading aloud is organized to an increased language development. In this study, we have interviewed eight preschool teachers with different lengths of work experience, ranging from recent graduates to having worked in preschool activities for 40 years. To collect the study's data, we have used semi-structured interviews, which resulted in us deciding to use a phenomenographic approach to analyse the material. This is because the purpose of the study is to examine preschool teachers' different perceptions of reading aloud.  The results of the study show that preschool teachers understand that reading aloud contributes to increased language development in the children, and that the environment inside the ward should be organized to promote language development. This is done by placing the books at the children's level and that the books chosen are based on children's interests. The preschool teachers who were interviewed were very creative in making their own material in the different forms of books so that the children would have varied ways of reading. The material was flano-stories, book boards and wall books, which have been well received by the children. / Studiens syfte är att synliggöra förskollärares förståelse för och uppfattningar om högläsning i förskolan, samt hur högläsning organiseras för en ökad språkutveckling. I denna studie har vi intervjuat åtta förskollärare med olika långa arbetslivserfarenheter, allt ifrån nyexaminerad till att ha arbetat i förskolans verksamhet i 40 år. För att samla in studiens data har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer, vilket resulterade i att vi beslutade oss för att använda en fenomenografisk ansats för att analysera materialet. Detta eftersom studiens syfte utgår från att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring högläsning. Studiens resultat visar att förskollärare har förståelse för att högläsning bidrar till ökad språkutveckling hos barnen, samt att miljön inne på avdelningen bör vara organiserad för att främja språkutvecklingen. Detta görs genom att placera böckerna i barnens höjd och att böckerna som väljs utgår från barnens intressen. Förskollärarna som intervjuades var mycket kreativa med att tillverka eget material i form av böcker för att barnen ska få varierade sätt att läsa böcker. Materialet var flanosagor, bokbrädor och väggböcker, vilket har mottagits positivt av barnen

No description available.

This study aims to explore and investigate students’ attitudes towards reading aloud in English in an upper secondary school in Sweden and whether the students’ previous experiences in reading aloud in L2 (English as a second language), as well as their language backgrounds have an impact on their attitudes towards reading aloud in L2. Additionally, the study will investigate which factors that might affect students’ attitudes towards reading aloud in L2. The data collection method which has been utilized in this study is a questionnaire. The questionnaire included questions about students’ attitudes towards reading aloud in L1 and L2, students’ previous experiences in reading aloud in L2, along with the factors that they bear in mind when they read aloud in L2. A mixed-methods approach was used to analyse data, involving both quantitative and qualitative approaches. The participants in this study comprised 90 students in an upper secondary school in Sweden, aged between 16-20. The results of the study show that the students contributing to this study show a reluctance to read aloud in L2. Moreover, prior experiences in reading aloud in L2 from an early age and students’ language backgrounds might have a correlation with students’ attitudes towards reading aloud in L2. The study also reveals that confidence, concerns about mispronunciation and the impact of reading aloud on comprehension are factors that may influence the students’ attitudes towards reading aloud in English.