Inledning: Svenska elevers läsförståelse är ständigt ett aktuellt ämne och i studien undersökslärares syn på sin egen samt elevers högläsning. Läsförståelsens innebörd har ökat i takt medsamhällets krav på att människor ska kunna läsa olika slags texter för olika tillfällen. En avskolans uppgifter är att läsundervisningen ska göra eleverna till strategiska läsare och därför har läraren ett viktigt ansvar för elevers fortsatta läsutveckling, efter att de har knäcktläskoden. Elevers läsförståelse kan utvecklas om de får ta del av högläsning och textsamtal där de kan koppla texten till sina egna erfarenheter. Studien kommer att belysa lärarnas syn på högläsning och hur de undervisar lässtrategier genom högläsning. Även lärarnas tankar omelevers högläsning lyfts. Syfte: Studiens syfte är att undersöka lärare syn på sin egen samt elevers högläsning och dessbetydelse för elevernas språkutveckling. Det är således lärarnas syn så som den kommer tilluttryck i deras tal om högläsning och dess betydelse för elevernas språkutveckling somstuderas. Metod: I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sexverksamma lärare i årskurserna F-3 deltog. Resultat: Resultatet visar att lärarna dagligen läser högt för eleverna och de beskrev att högläsningen bör ha ett syfte. Högläsning där lärarna beskrivit att de involverar textsamtal och lässtrategier beskrivs utifrån den skönlitterära texttypen. Flertalet lärare angav att de även läser faktatexter och matematiska problem högt för eleverna på grund av att flera elever ännu inte knäckt läskoden. Lärarna beskrev högläsning som språkutvecklande eftersom eleverna då utvecklar sitt ordförråd. Några lärare angav tidsbrist för planering och att elever uppskattarolika typer av böcker som svårigheter för att kunna bedriva högläsning. Resultatet visar också att lärarna säger sig använda lässtrategier och textsamtal medan de samtidigt anger att högläsningen ofta sker i anslutning till rast eller lunch utifrån syftet att få eleverna att ”komma ner i varv”. Lärarna angav att eleverna veckovis läser högt sin läsläxa i svenskämnet för enklasskamrat eller i en liten läsgrupp.

The aim of this study was to examine how teachers in Waldorf, Reggio Emilia and traditional pedagogy work with literacy in preschools in Sweden. We also wanted to see the similarities and differences between the pedagogical approaches in the work regarding literacy and what the teachers think about the age of children when they learn to read and write. To get answers to our questions, we used a qualitative method where we interviewed six preschool teachers in six different preschools in Stockholm County with the 3 different pedagogies. Our theory is connected to Vygotski´s four processes that are important for children in learning, which is the socio-cultural, the mediated, the situated and the creative. We have also used John Dewey´s theory, who also speaks of children's learning with respect to social relations and artistic processes. The result of the interviews showed that it is very individual when children begin to learn literacy and the teachers say that we should not stop them if they have the interest but it must come from the children's own initiative and be based on their own interests. The environment was also something that was important to the child's learning of literacy and that the teachers used activities where the children could use all their senses in various esthetics expressions.

There are numerous methods of teaching English as a second language to pupils in the lower grades of elementary school. Previous research indicates that some teaching methods are successful among children in pre-school and older pupils, but few studies have investigated their effects on 6-8-year-old pupils. The aim of this study is to compare two teaching methods, TPRS and Reading Aloud, to decide which one is more effective in second language vocabulary learning. Previous research in the field is presented and compared to the results of this study. This case study was conducted in an elementary school in Sweden, with 12 pupils in their first year of compulsory school and 13 pupils in their second year of compulsory school. The results suggest that TPRS as a teaching method is more effective than reading aloud when it comes to second language vocabulary learning. Further research suggestions are also presented in this essay.

Syftet med rapporten är att bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt för utveckling av flerspråkiga barns ordförråd i det svenska språket. Det finns många flerspråkiga förskolebarn som är i behov av att utveckla ordförrådet för att kunna kommunicera. Förskollärare har observerats under högläsning med ett flerspråkigt barn och blivit intervjuade om deras arbetssätt därefter. Studien tar sin utgångspunkt från en kategorisering av lärandet som kontextuellt, analytiskt och förankrat. Det analytiska arbetssättet var mest förekommande bland förskollärarna. Förskollärarna berättar att de inte arbetar med att göra barn fonologiskt medvetna inom det förankrade arbetssättet. De säger att de arbetar mest med det kontextuella arbetssättet som innebär att göra kopplingar mellan böckernas innehåll och barnens erfarenheter. I observationerna används det kontextuella arbetssättet minst och desto mer av det förankrade arbetssättet. Det tyder på att förskollärarna inte är medvetna om de olika arbetssättens innebörd eftersom intervjuerna och observationerna ger skilda resultat. En slutsats är att förskollärare behöver bli mer medvetna om arbetssättens innebörd eftersom de är viktiga för barnens utveckling av ordförråd.

Reading aloud is considered an important part of child development yet there are still many children who come to school with limited experience of being read to at home. Research has shown that a contributing factor as to why children have limited experience with reading aloud, linking it to their socio-economic background. In this study, I have therefore decided to investigate if teachers in primary schools feel that they need to have compulsory assignments to reduce disparities in terms of students' experiences of reading aloud at home and how they work to compensate for the lack of reading aloud. In this study, I used three semi-structured interviews where three respondents participated to create an understanding of the issues of this study. The study shows that all teachers read aloud for a series of different reasons. Respondents are well aware of the school's compensatory mission and feel that it is their duty to make up for the lack of reading aloud. / Högläsning anses vara en viktig del av barns utveckling ändå kommer många barn till skolan med begränsad erfarenhet av högläsning i hemmet. Forskning har visat att en bidragande orsak till elever varierade omfattning av högläsning i hemmet kan kopplas till deras socioekonomiska bakgrund. I denna studie har jag därför valt att undersöka om verksamma lärare på lågstadiet anser att de har ett kompensatoriskt uppdrag i att utjämna skillnader vad det gäller elevernas erfarenheter av högläsning i hemmet och hur de då arbetar för att kompensera bristen av högläsning. I denna studie använde jag mig av tre semistrukturerade intervjuer där tre respondenter medverkade för att skapa en förståelse angående de frågeställningar och det syfte denna studie har. Studien visar att samtliga lärare högläser om än i varierad utsträckning i ett kompenserande syfte. Respondenterna är väl medvetna om skolans kompensatoriska uppdrag och de anser att det är deras skyldighet att kompensera för bristen av högläsning.

Att undersöka uppfattningar och ta del av lärares erfarenheter rörande högläsning, boksamtal kopplat till elevernas språkutveckling inom årskurs 1–4 ger en bild av hur verkligheten i skolorna ser ut gällande ovannämnda moment av svenskaundervisningen. Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka pedagogiska syften lärarna har med högläsning och boksamtal samt hur dessa moment används i undervisningen. Denna studie har även som syfte att bidra med insikter om hur lärarnas arbetsmetoder bidrar till en språkutvecklande undervisning vid högläsning och boksamtal. För att uppnå syftet formulerat för denna studie har en kvalitativ undersökning genomförts. Studiens kvalitativa metod omfattas av semistrukturerade intervjuer som bygger på ett frågeschema med trettio nyckelfrågor. I resultatet framkommer det att samtliga respondenter använder sig av högläsning och boksamtal i sin svenskaundervisning. Resultatet visar även att lärarna arbetar på varierande sätt beroende på de egna uppfattningarna om vad högläsning och boksamtal som moment fyller för syfte. I resultatet fastställds likheter och skillnader mellan lärarnas uppfattningar och arbetssätt. Variationer bland lärarna kan härledas till skillnader inom klassernas ålder och årskurs. Lärarna i studien delar uppfattningen att språkutveckling har en central roll i undervisning vilket stämmer överens med tidigare forskning.

This research study explores to what extent reading aloud is beneficial for vocabulary acquisition. Based on research statistics provided by Eurostat (2020) the majority of students in Sweden learn English as a foreign language. Therefore, the focus of the study is based on investigating the EFL classroom in Sweden. The research question this study is based on is to what extent reading aloud is beneficial for teaching English as a foreign language in the Swedish school from grade one to three in terms of children's ability to learn vocabulary. The method used for this research to collect scientific journals, dissertations and related research that can contribute to this discussion and result of this study is collected through different electronic databases. The access to studies conducted in an EFL classroom was rather restrictive and therefore the majority of the studies used were conducted on children who studied English as a first language in preschool and grade one to three in primary school. Whilst the selected studies target groups differed in age, findings indicate that the benefits of only reading aloud have little influence on children’s vocabulary acquisition. However, findings also presented that using word explanation and repetition during read aloud is shown to be more beneficial for vocabulary acquisition.

Syftet med studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan och hur högläsningen kan främja barns språkutveckling och samspel. Studien redogör för den sociokulturella teorin vilket belyser sociala interaktioner som verktyg för barns lärande. Vår studie utgår från en kvalitativ ansats där datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare har deltagit med sina erfarenheter av högläsning. Resultatet visar att högläsning ses som viktigt och som betydande för barns språkutveckling och samspel. Det framkommer att spontana högläsningstillfällen är mest framträdande i jämförelse med planerade högläsningstillfällen. Sammanfattningsvis visar studien på högläsningens positiva och gynnande effekter för barns språkutveckling och samspel samt att högläsning kan bidra till andra lärtillfällen där förskollärare tydligare får möjlighet att ta del av barns individuella lärprocesser.

No description available.

No description available.