I föreliggande studie är syftet att studera några högskolelärares upptattningar angående-, innebörden av och arbete med en sopranklang på en högskolenivå. Tidigare litteratur och forskning visar på olika svar om hur begreppet kan användas, innebörden av begreppet samt nyanseringen av begreppen klang, timbre och klangfärg. Arbetet är kvalitativt och utgår från det teoretiska perspektivet designteori och socialsemiotik. Metoden som används är stimulated recall-intervjuer som i föreliggande fall innebär en videoobservation av en sånglektion och ett intervjutillfälle där läraren i en semistrukturerad intervju berättar om uppfattningar och arbete med en vacker klang, med videon som underlag för intervjun. Resultatet delas in teman om uppfattningar om och arbetet med klang. Gällande uppfattningar angående klang framkommer att klang ses som en medfödd, utvecklingsbar och kommunikativ förmåga samt som ett ej användbart begrepp. Resultatet visar att Arbetet med klangen utgår ifrån verbala, sångliga, fysiska och känslomässiga representationer. I diskussionen diskuteras aspekten om en vacker klang kan tyckas vara medfödd eller utvecklingsbar. Även vikten av multimodalitet i arbetet med klang diskuteras. I diskussionen lyfts även aspekter av arbetet med klang som direkt eller indirekt eller som ett fysiskt fenomen kontra ett abstrakt fenomen. / This study is about the soprano timbre, how university teachers defines the term and how the work with it in teaching. Previous research presented different answers about the meaning of the term timbre. It’s a qualitative study and based on the theoretical perspective design theory and social semiotic. The method used is stimulated recall interviews, which in the present case is both a video observation of a singing lesson and an interview occasion where the teachers are interviewed one by one. The interview is semi-structured and the teachers got to tell about their opinion about a beautiful sound, and the work with timbre. The video is used as a basis for the interview. The result is divided into the categories "The opinion of" and "the work with" timbre.The opinion of timbre is also divided into the headings: sound as innate, developable and communicative ability and also the term timbre being not useful. The work with the timbre is based on verbal, singable, physical and emotional representations. In the discussion, the aspect is further discussed if a beautiful sound can seem to be innate or developable, as well as the multimodality and its resources. The discussion also discusses aspects of the work with the sound as direct or indirect or as a physical phenomenon versus an abstract phenomenon. In addition, the beautiful timbre of the multimodality is discussed.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:23:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Andrea da Silva Souza Sanchez.pdf: 1371123 bytes, checksum: e69fd6c16ebf2a67e71c0cfc9c4adc87 (MD5) Previous issue date: 2015-03-24 / Brazilian society when following the increase of recall campaigns has associated the raising of such introduction in the market place of products and services as interpreted as a high level of danger and hazardousness to the health and well being safety of consumers. A better comprehension of such issue, has this work getting started as a brief rescue of Law history on health and safety towards the end consumer, inserted in social Law and its fundaments on Law in the country, through the identification of participant responsible for its ruling, monitoring and control measures on the Recall itself. We are focused in limiting the issue specially in understanding, acquiring a concept and its improvement on ruling recall campaigns towards Consumer Protection Code, focusing on the duty to inform suppliers of the articles 8th to 10 on Law nº. 8.078/90, which deals with protection towards health and consumer´s safety. Aiming to demonstrate how current public policies are towards it in this country, the improvement of such Policies will enable growth of campaigns, rule lists and action under the responsibility of the increment of the institute, always recognizing how it is done, specially under the comparing task of the government actions in Brazil and in other countries, by investing high technology in scientific research granting a higher protection possibility to consumers / A sociedade brasileira, ao acompanhar o aumento do número das campanhas de recall, por vezes o tem associado ao aumento da introdução no mercado de consumo de produtos e serviços como alto grau de nocividade e periculosidade à saúde e segurança dos consumidores. Para melhor compreensão da relevância da matéria, o trabalho se inicia com um breve resgate histórico do direito a saúde e segurança do consumidor, inseridos como direito social e fundamental no ordenamento jurídico do País, passando pela identificação dos atores responsáveis pela normatização, monitoramento e fiscalização do recall. Preocupamo-nos a delimitar o tema exclusivamente a entender, conceituar e analisar a evolução de sua regulamentação das campanhas de recall disciplinadas pelo Código de Defesa do Consumidor, dando ênfase ao dever de informar dos fornecedores disposto nos artigos 8º ao 10 da Lei nº. 8.078/90, que tratam da proteção à saúde e segurança dos consumidores. Com o intuito de demonstrar quão recentes são as políticas públicas de proteção à saúde e segurança do consumidor no País, cujo aprimoramento possibilitará um crescimento ainda maior dão quantidade de campanhas, foram listados regramentos e ações responsáveis pelo incremento do instituto sem, no entanto deixar de reconhecer o quanto há por ser feito, especialmente pela comparação da evolução das atuações governamentais do Brasil com a de outros países, que contam com investimento em alta tecnologia e pesquisa científica que garantem maior grau de proteção aos consumidores

<p>The intention of the essay was to see what Web users’ comprehension might be when watching four videos that are published on the Swedish Government’s Web site. One video contains an interview with Lena Hallengren, Minister for Youth Affairs of the Swedish Government, and in the other three Ulrica Messing, Minister for Communications and Regional Affairs of the same government, gives speeches about the governmental issues she is responsible for. </p><p>The comprehensions that were examined are those concerning the forms of presentation of the videos, the ministers’ appearances, the videos abilities to create and maintain the Web site visitors’ interest, and the visitors’ behaviours and conducts while being in contact with the Web site. The examination was carried out with the Stimulated Recall method, where the respondents’ memory of what they thought while they visited the Web site and watched the videos were collected, along with an interview where they interpreted what they had seen. </p><p>The analysis of the data was based on the theories of Marshall McLuhan, Jay D. Bolter & Richard Grusin, and Jacob Nielsen, which contain ideas about how new media incorporate older media, and how Web users comprehend and behave in their contact with the Internet. </p><p>The conclusion was that the respondents had low interest in Lena Hallengren’s video because it was too long and made them inactive. Ulrica Messing’s appearance in her videos made two of the respondents think that she was a poor performer, while the third respondent liked what she saw because she was interested in what Ulrica Messing said.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att se vilken uppfattning webbplatsbesökare kan ha när de ser fyra videofilmer som finns på regeringskansliets webbplats. En videofilm innehåller en intervju med Lena Hallengren, ungdomsminister i regeringen, och i de övriga tre talar Ulrica Messing, infrastrukturminister, om de politikområden hon är ansvarig för. </p><p>De uppfattningar som undersöktes var de som handlar om filmernas presentationsform, ministrarnas framträdanden, filmernas förmåga att skapa och upprätthålla intresse hos webbplatsbesökarna, och besökarnas beteenden och förhållningssätt vid kontakten med webbplatsen. Undersökningen utfördes med Stimulated Recall-metoden, där respondenternas minne av vad de tänkte när de besökte webbplatsen och såg filmerna samlades in, tillsammans med en intervju där de tolkade vad de hade sett.</p><p>Resultatanalysen baserades på Marshall McLuhans, Jay D. Bolter & Richard Grusins, och Jacob Nielsens teorier, som innehåller idéer om hur nya medier införlivar gamla medier, och hur Internetanvändare uppfattar och beter sig i kontakten med Internet.</p><p>Slutsatsen var att respondenterna hade ett lågt intresse för Lena Hallengrens film, eftersom var för lång och gjorde dem passiva. Ulrica Messings framträdande i sina filmer gjorde att två av respondenterna tyckte att hon var dålig i sitt framträdande, medan den tredje respondenten gillade det hon såg eftersom hon var intresserad av det som Ulrica Messing sa.</p>

Bakgrund och syfte: Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet. Metod: Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall. Det innebar att vi filmade en matematiklektion och där inspelningen sedan var utgångspunkten vid intervjuerna, som genomförs med sex utvalda elever. Vid intervjuerna fick eleverna se på filminspelningen och utifrån inspelningen fick eleverna kommentera vad de tänkte under den dokumenterade lektionen. När vi analyserade datan utgick vi från ett metakognitivt perspektiv. Resultat: Vi såg att eleverna kunde uttrycka vad de hade lärt sig och de berättade även vad som i lektionsupplägget underlättade eller hindrade deras lärande. Överlag tyckte eleverna att lärarens genomgång var för noggrann och för lätt. Eleverna menade att de redan innan lektionen kunde det som läraren skulle gå igenom, men vi kunde se brister i elevernas konceptuella kunskap av decimaltal. Diskussion: Elevernas konceptuella brister hindrade inte eleverna från att klara för- och eftertestet. Vi kunde inte urskilja om läraren var medveten om elevernas brister, dock tror vi oss veta att eleverna inte var medvetna om sina brister. Vi tror att läraren skulle kunna utmana sina elever genom att lägga störst vikt på den konceptuella kunskapen, istället för den procedurella kunskapen. / Background and purpose: Mathematics is a subject that creates desire and are stimulating for some people while for others it is difficult and pointless (Skolverket, 2002). Decimal numbers can for some students create problems (Mange, 1962). The study aims to find out how six pupils in school years 6 from a mathematics lesson, on the calculation of decimal numbers, look at their own learning, lesson structure, and find out whether the students themselves see their own understanding based on lesson content. Method: We started with a qualitative tradition with a phenomenological approach. In order to obtain data for analysis, we assumed stimulated recall. This means that we filmed a math lesson, where the recording then was the starting point of the interviews conducted with six selected pupils. At the interview the pupils were watching the movie and pupils comments based on the movie, on what they thought during the documented lesson. When we analyzed the data we started from a meta-cognitive perspective. Results: We can see that the students can express what they have learned and they said also what in the lesson structure that facilitated or hindered their learning. Overall, pupils felt that the teacher's review was thorough and easy. The pupils said even before the lesson that they had good knowledge about what the teacher would go through, but we could see the gaps in pupils' conceptual understanding of decimal numbers. Discussion: Students' conceptual deficiencies did not prevent the pupils to cope with pre-and post test. We cannot discern whether the teacher is aware of pupils' deficiencies, however, we think that we know that pupils are not aware of their shortcomings. We believe that the teacher should be able to challenge her pupils by putting most emphasis on the conceptual understanding rather than on procedural knowledge.

<p><strong>Bakgrund och syfte:</strong> Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall. Det innebar att vi filmade en matematiklektion och där inspelningen sedan var utgångspunkten vid intervjuerna, som genomförs med sex utvalda elever. Vid intervjuerna fick eleverna se på filminspelningen och utifrån inspelningen fick eleverna kommentera vad de tänkte under den dokumenterade lektionen. När vi analyserade datan utgick vi från ett metakognitivt perspektiv.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vi såg att eleverna kunde uttrycka vad de hade lärt sig och de berättade även vad som i lektionsupplägget underlättade eller hindrade deras lärande. Överlag tyckte eleverna att lärarens genomgång var för noggrann och för lätt. Eleverna menade att de redan innan lektionen kunde det som läraren skulle gå igenom, men vi kunde se brister i elevernas konceptuella kunskap av decimaltal.</p><p><strong>Diskussion:</strong> Elevernas konceptuella brister hindrade inte eleverna från att klara för- och eftertestet. Vi kunde inte urskilja om läraren var medveten om elevernas brister, dock tror vi oss veta att eleverna inte var medvetna om sina brister. Vi tror att läraren skulle kunna utmana sina elever genom att lägga störst vikt på den konceptuella kunskapen, istället för den procedurella kunskapen.</p> / <p><strong>Background and purpose: </strong>Mathematics is a subject that creates desire and are stimulating for some people while for others it is difficult and pointless (Skolverket, 2002).<strong> </strong>Decimal numbers can for some students create problems (Mange, 1962). The study aims to find out how six pupils in school years 6 from a mathematics lesson, on the calculation of decimal numbers, look at their own learning, lesson structure, and find out whether the students themselves see their own understanding based on lesson content.</p><p><strong>Method:</strong> We started with a qualitative tradition with a phenomenological approach. In order to obtain data for analysis, we assumed stimulated recall. This means that we filmed a math lesson, where the recording then was the starting point of the interviews conducted with six selected pupils. At the interview the pupils were watching the movie and pupils comments based on the movie, on what they thought during the documented lesson. When we analyzed the data we started from a meta-cognitive perspective.</p><p><strong>Results: </strong>We can see that the students can express what they have learned and they said also what in the lesson structure that facilitated or hindered their learning. Overall, pupils felt that the teacher's review was thorough and easy. The pupils said even before the lesson that they had good knowledge about what the teacher would go through, but we could see the gaps in pupils' conceptual understanding of decimal numbers.</p><p><strong>Discussion: </strong>Students' conceptual deficiencies did not prevent the pupils to cope with pre-and post test. We cannot discern whether the teacher is aware of pupils' deficiencies, however, we think that we know that pupils are not aware of their shortcomings. We believe that the teacher should be able to challenge her pupils by putting most emphasis on the conceptual understanding rather than on procedural knowledge.</p>

Cette thèse avait pour objectif général d’approfondir nos connaissances sur les rêves dysphoriques (mauvais rêves et cauchemars), selon deux axes. Premièrement, nous avons voulu éclaircir les implications méthodologiques reliées aux différentes mesures de la fréquence de rappel de rêves (articles 1 et 2). Deuxièmement, nous avons voulu étudier un aspect encore peu exploré des rêves dysphoriques : leur contenu (article 3). Dans la première étude, nous avons comparé systématiquement différentes méthodes rétrospectives et prospectives utilisées pour mesurer la fréquence des cauchemars et des mauvais rêves chez 411 participants. En plus de reproduire les résultats d’études antérieures selon lesquelles les mesure rétrospectives sous-estiment la fréquence des rêves dysphoriques, nous avons démontré que ces fréquences n’étaient pas affectées de manière différentielle par le format de la mesure prospective (journaux de rêves narratifs ou à choix de réponse). Dans la deuxième étude, nous nous sommes intéressés à la fréquence de rappel onirique en général (i.e. de tous les rêves) auprès d'un échantillon de 358 participants pour approfondir les résultats relatifs à la comparaison entre les deux types de journaux de rêves obtenus dans la première étude. Nos résultats soulignent que la fréquence de rappel obtenue par un journal à choix de réponse est plus élevée que celle obtenue d’un journal narratif, et que le présumé effet d’augmentation de rappel attribué aux mesures prospectives est limité dans le temps. Ces résultats suggèrent que des facteurs motivationnels sont impliqués dans la tenue d’un journal de rêves, et que dans le cas des journaux narratifs, ces facteurs outrepasseraient les facteurs attentionnels favorisant le rappel onirique. Dans la troisième étude, nous avons comparé le contenu de 253 cauchemars et 431 mauvais rêves obtenus prospectivement auprès de 331 participants, offrant ainsi l’une des descriptions de ce type des plus détaillées à ce jour. Nos résultats démontrent que cauchemars et mauvais rêves partagent de nombreuses caractéristiques mais se différencient en plusieurs points : le contenu des cauchemars est davantage caractérisé par des menaces physiques, et celui des mauvais rêves par des menaces psychologiques. De plus, les cauchemars ont plus souvent la peur comme émotion principale, ont une intensité émotionnelle plus forte, se terminent plus souvent de façon négative et sont plus bizarres que les mauvais rêves. Ces différences de contenu entre mauvais rêves et cauchemars suggèrent que ces deux types de rêves sont des manifestations d’un même phénomène variant en termes d’intensité, et que cette intensité est multidimensionnelle. Les résultats de l’étude 3 sont discutés en lien avec différentes théories sur l’étiologie et la fonction des rêves. / The overall goal of this thesis was to further our understanding on disturbed dreaming (bad dreams and nightmares) along two main lines of inquiry. First, we examined the methodological implications associated with the different instruments used to measure dream recall frequency (articles 1 and 2). Second, we investigated the actual content of disturbing dreams, a dimension for which empirical data remain surprisingly scarce (article 3). Study 1 compared the frequency of nightmares and bad dreams obtained with retrospective methods and with two types of prospective instruments (narrative and checklist logs) in 411 participants. In addition to replicating findings showing that when compared to daily logs, retrospective self-reports underestimate current nightmare and bad dream frequency, we showed that these frequencies were not differentially affected by the type of prospective log. Our second study extended these findings by comparing the differential effects of narrative and checklist logs on general dream recall in 358 participants. The results indicate that checklist logs yield higher prospective dream recall frequency than narrative logs, and that prospectively measured dream recall frequency tends to peak at the beginning of the log and then remains stable over time. Thus, improved dream recall arising from subjects' increased attention towards their dreams is short-lived and the effect quickly offset by motivational factors. Our third article presents a comprehensive and comparative description of the content of 431 bad dreams and 253 nightmares collected prospectively from 331 participants. The results indicate that although nightmares and bad dreams share many content characteristics and features, they also differ along several dimensions: nightmares tend to involve physical threats whereas psychological threats predominate in bad dreams; nightmares are more likely than bad dreams to contain fear as their principal emotion as well as being significantly more emotionally intense; and when compared to bad dreams, nightmares are more bizarre and contain significantly more aggressions, failures, and unfortunate endings. Taken together these findings support the view that nightmares represent a more intense expression of the same basic phenomenon and that this intensity manifests itself along a number of content dimensions. These results are discussed in relation to different theories on the etiology and function of dreams.

No description available.

Titel: Är influencers vampyrer? En studie om influencer-baserad marknadsföring och brand recall. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Julia Jansson och Christina Najm Handledare: Jonas Kågström Datum: 2018 - maj Syfte: Syftet med studien är att analysera hur influencer-baserad marknadsföring, vad gäller brand recall, påverkas av tidsaspekten, vampire effect, source credibility och match-up hypotesen. Metod: Data har insamlats med hjälp av två enkäter med 1461 respondenter. Respondenterna fick svara på enkäter gällande två olika influencers och dess samarbete med ett företag. Materialet har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av deskriptiv statistik, T-test, korrelationsanalyser, faktoranalyser samt klusteranalys. Resultat &amp; slutsats: Studien visade betydelsen för företag att välja en lämplig influencer för deras marknadsföring. Dessa influencers har möjligheten att nå en stor del av konsumenterna och det är då viktigt att de kan sända ut rätt information om varumärket. I fallet om vampire effect kom studien fram till att detta hot inte nödvändigtvis behöver påverka varumärkets brand recall, utan vid val av en lämplig och rätt influencer kan istället varumärket gynnas av influencer-baserad marknadsföring. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till marknadsföringens forskningsområde är en ökad kunskap om influencer-baserad marknadsföring, vad gäller brand recall och dess effekter. Studien bidrar också med olika aspekter för företag att ta hänsyn till i valet av lämplig influencer. Förslag till fortsatt forskning: Forskning bör vidare undersöka hur tidsaspekten har en påverkan på brand recall, då tidigare forskning varit begränsad. Vi anser att fler studier ska göras om influencer-baserad marknadsföring och brand recall då detta fält är relativt nytt och outforskat. Nyckelord: Brand recall, the vampire effect, source credibility model, match-up hypotesen, influencers, tidsaspekt. / Title: Are influencers vampires? A study about influencer-based marketing and brand recall. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Julia Jansson and Christina Najm Supervisor: Jonas Kågström Date: 2018 – may Aim: The purpose of this study is to investigate how influencer-based marketing, in terms of brand recall, is affected by the time aspect, vampire effect, source credibility and match-up hypothesis. Method: Data were collected from two surveys, with 1461 respondents. The respondents answered surveys about two influencers and their collaboration with a company. The data has been analysed and processed with descriptive statistics, T-test, correlation as well as factor and cluster analyses. Results &amp; Conclusion: The study showed the importance for companies to choose an appropriate influencer for marketing. These influencers have the ability to reach a large portion of consumers and it is, therefore, important that they can send accurate information about the brand. Regarding the vampire effect, the study showed that it is not necessarily a threat to brand recall, but if the appropriate influencer is chosen, the brand can benefit from influencer-based marketing. Contribution of the thesis: The contribution of this study to the marketing research area is an increased knowledge about influencer-based marketing, in terms of brand recall and its effects. The study also contributes with different aspects for companies to consider in selecting an appropriate influencer. Suggestions for future research: Future research should examine how the time aspect can affect brand recall, since prior research has been narrowed. We believe that more studies should be done especially about influenced-based marketing and brand recall since it is relatively new and unexplored. Key words: Brand recall, the vampire effect, source credibility, match-up hypothesis, influencers, time aspect

Digital urban tree registers serve many porposes and facilitate the administration, care and management of urban trees within a city or municipality. Currently, mapping of urban tree stands is carried out manually with methods which are both laborious and time consuming. The aim of this study is to establish a way of operation based on the use of existing LiDAR data and othophotos to automatically detect individual trees. By using the extensions LIDAR Analyst and Feature Analyst for ArcMap a tree extraction was performed. This was carried out over the extent of the city district committee area of Östermalm in the city of Stockholm, Sweden. The results were compared to the city’s urban tree register and validated by calculating its Precision and Recall. This showed that FeatureAnalyst generated the result with the highest accuracy. The derived trees were represented by polygons which despite their high accuracy make the result unsuitable for detecting individual tree positions. Even though the use of LIDAR Analyst resulted in a less precise tree mapping result, individual tree positions were detected satisfactory. This especially in areas with more sparse, regular tree stands. The study concludes that the use of both tools complement each other and compensate the shortcomings of the other. FeatureAnalyst maps an acceptable tree coverage while LIDAR Analyst more accurately identifies individual tree positions. Thus, a combination of the two results could be used for individual tree mapping. / Digitala urbana trädregister tjänar många syften och underlättar för städer och kommuner att administrera, sköta och hantera sina park- och gatuträd. Dagens kartering av urbana trädbestånd sker ofta manuellt med metoder vilka är både arbetsintensiva och tidskrävande. Denna studie syftar till att utveckla ett arbetssätt för att med hjälp av befintliga LiDAR-data och ortofoton automatiskt kartera individuella träd. Med hjälp av tilläggen LIDAR Analyst och FeatureAnalyst för ArcMap utfördes en trädkartering över Östermalms stadsdelsnämndsområde i Stockholms stad. Efter kontroll mot stadens träddatabas och validering av resultatet genom beräknandet av Precision och Recall konstaterades att användningen av FeatureAnalyst resulterade i det bästa trädkarteringsresultatet. Dessa träd representeras av polygoner vilket medför att resultatet trots sin goda täckning inte lämpar sig för identifierandet av enskilda trädpositioner. Även om användningen av LIDAR Analyst resulterade i ett mindre precist karteringsresultat erhölls goda positionsbestämmelser för enskilda träd, främst i områden med jämna, glesa trädbestånd. Slutsatsen av detta är att användandet av de båda verktygen kompenserar varandras tillkortakommanden där FeatureAnalyst ger en godtagbar trädtäckning medan LIDAR Analyst bättre identifierar enskilda trädpositioner. En kombination av de båda resultaten skulle alltså kunna användas i trädkarteringssyfte.

The intention of the essay was to see what Web users’ comprehension might be when watching four videos that are published on the Swedish Government’s Web site. One video contains an interview with Lena Hallengren, Minister for Youth Affairs of the Swedish Government, and in the other three Ulrica Messing, Minister for Communications and Regional Affairs of the same government, gives speeches about the governmental issues she is responsible for. The comprehensions that were examined are those concerning the forms of presentation of the videos, the ministers’ appearances, the videos abilities to create and maintain the Web site visitors’ interest, and the visitors’ behaviours and conducts while being in contact with the Web site. The examination was carried out with the Stimulated Recall method, where the respondents’ memory of what they thought while they visited the Web site and watched the videos were collected, along with an interview where they interpreted what they had seen. The analysis of the data was based on the theories of Marshall McLuhan, Jay D. Bolter &amp; Richard Grusin, and Jacob Nielsen, which contain ideas about how new media incorporate older media, and how Web users comprehend and behave in their contact with the Internet. The conclusion was that the respondents had low interest in Lena Hallengren’s video because it was too long and made them inactive. Ulrica Messing’s appearance in her videos made two of the respondents think that she was a poor performer, while the third respondent liked what she saw because she was interested in what Ulrica Messing said. / Syftet med uppsatsen var att se vilken uppfattning webbplatsbesökare kan ha när de ser fyra videofilmer som finns på regeringskansliets webbplats. En videofilm innehåller en intervju med Lena Hallengren, ungdomsminister i regeringen, och i de övriga tre talar Ulrica Messing, infrastrukturminister, om de politikområden hon är ansvarig för. De uppfattningar som undersöktes var de som handlar om filmernas presentationsform, ministrarnas framträdanden, filmernas förmåga att skapa och upprätthålla intresse hos webbplatsbesökarna, och besökarnas beteenden och förhållningssätt vid kontakten med webbplatsen. Undersökningen utfördes med Stimulated Recall-metoden, där respondenternas minne av vad de tänkte när de besökte webbplatsen och såg filmerna samlades in, tillsammans med en intervju där de tolkade vad de hade sett. Resultatanalysen baserades på Marshall McLuhans, Jay D. Bolter &amp; Richard Grusins, och Jacob Nielsens teorier, som innehåller idéer om hur nya medier införlivar gamla medier, och hur Internetanvändare uppfattar och beter sig i kontakten med Internet. Slutsatsen var att respondenterna hade ett lågt intresse för Lena Hallengrens film, eftersom var för lång och gjorde dem passiva. Ulrica Messings framträdande i sina filmer gjorde att två av respondenterna tyckte att hon var dålig i sitt framträdande, medan den tredje respondenten gillade det hon såg eftersom hon var intresserad av det som Ulrica Messing sa.