Uppsatsen behandlar barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna som behandlas är: Hur talar pedagogerna på Båtens Reggio Emilia inspirerade förskola om barn och barns inflytande? Hur arbetar man med inflytandet? Hur beskriver barnen sitt inflytande i de av pedagogerna utpekade situationerna? Vårt syfte med arbetet var att ta reda på i vilka situationer pedagogerna anser att barnen på en Reggio Emilia inspirerad förskola har inflytande och hur dessa tolkas ur ett barnperspektiv. Teoretiska utgångspunkter är olika barnsyner och en Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Forskning som används för att förstå empirin är: Barns syn på vuxna – att komma nära barns perspektiv (Arnér och Tellgren, 2006), Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna? (Arnér, 2006) samt Delaktighet som värdering och pedagogik (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003). Undersökningen är en kvalitativ studie, med intervjuer av pedagoger och barn samt observationer i utvalda situationer. Även studier av dokument har genomförts, då pedagogernas dokumentationer om barnen studerats. Intervjuer med sex barn i åldern mellan tre och ett halvt och fem år ingår i materialet, samt intervjuer med två pedagoger. Några av slutsatserna i uppsatsen är att barnen till viss del enbart verkar få godkänna pedagogernas färdiga förslag. Tendenser till att barnens egna förslag fångas upp verkar dock finnas. Pedagogernas behov av kontroll samt strukturella faktorer, såsom tidsbrist och personalbrist, tas upp som hinder för barnens inflytande. Pedagogerna på förskolan förefaller ha ett relationellt perspektiv, då de förhandlar mycket med barnen. Allt är dock inte förhandlingsbart, då det finns vissa fasta regler.Nyckelord: Förskola, inflytande, makt, Reggio Emilia.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Pedagogisk dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation. Undersökningen utgörs av en intervju med en förskollärare, vilket har analyserats utifrån konstruktionistisk teori. Studien stödjs även av ett flertal observationer av barngrupp och pedagoger på en utvald förskola. Resultatet visar att pedagogerna ser dokumentation som en naturlig del som är integrerad i deras pedagogiska arbete på förskolan. / Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), The way teachers work and talk about pedagogical documentation in a preschool, Teacher Training: Malmö Högskola. Pedagogical documentation is a natural element which is integrated in the daily educational work. Pedagogical documentation should not be something that lies alongside, but requires a work of reflection, collaboration and communication. Pedagogical documentation goes hand in hand with a probing specific approaches, the exploratory approach. The survey consists of an interview by a preschool teacher, which were analyzed based on the Konstruktionistisk theory. The study is supported by several observations of the group of children and educators. The results show that teachers see documentation as a natural element which is integrated in their pedagogical work at the preschool.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstå hur pedagogerna förhåller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. Frågeställningar som besvaras är följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande på en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begränsa barns inflytande? För att kunna svara på dessa frågeställningar har intervjuer, observationer och fältstudier gjorts på en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjälp av den tidigare forskning som gjorts kring ämnet. Slutsatsen är att pedagogernas förhållningssätt mot barn utgör en del av barnens möjligheter till inflytande. Det blir också synligt att ålder och dagliga rutiner kan begränsa inflytandet. / This essay deals with how children´s influence manifests itself in a selected Reggio Emilia-inspired preschool. We want to understand how teachers relate to and work with children´s influence in practice. Questions to be answered is: How do teachers reason about children´s influence on a selected pre-school? How do children´s influence become visible in practice? What do educators do to restrict children´s influence? To answer these questions interviews, observations and field studies are made on a selected Reggio Emilia-inspired preschool. These are analyzed with the help of the previous research done on the subject. The conclusion is that teachers' attitudes towards children are part of children´s opportunities for influence. It is also visible that age and the daily routines can limit the children´s influence.

Syftet med följande arbete är att undersöka om barn i behov av särskilt stöd ärinkluderade i Reggio Emiliainspirerade förskolor och beskriva vilket arbetssättsom används för att möta dessa barn.Arbetet behandlar Reggio Emilias pedagogiska filosofi och arbetssätt utifrånlitteratur och intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger från olika verksamheter,alla med anknytning till Reggio Emiliainspirerade förskolor. Med hjälp av intervjuervill vi belysa pedagogers syn på huruvida arbetssättet stödjer barn i behovav särskilt stöd.Sammanfattningsvis tyder resultatet på att Reggio Emilias pedagogiska filosofistödjer barn i behov av särskilt stöd och att den pedagogiska filosofins strävan ärinkludering. De specialpedagogiska insatserna är på olika sätt en viktig del i arbetetmed barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har en betydelsefullroll att fylla i arbetet med att stödja barn i behov av särskilt stöd, deras familjeroch pedagoger.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön på två olika förskolor, en ”traditionell” och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen är det både pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som står i fokus. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är: Vilka praktiska och pedagogiska övervägande ligger bakom utformningen av förskolornas inomhusmiljö? Hur skiljer sig utformandet och vad finns det för likheter gällande inomhusmiljön på Cylinderns respektive Kubens förskola? Vad innebär de för verksamheten? Hur tänker de utvalda pedagogerna på Cylinderns respektive Kubens förskola kring utformandet av inomhusmiljön? Hur utnyttjar barnen den fysiska inomhusmiljön och vad gör barnen i de olika utrymmena? Hur uppfattar barnen sin inomhusmiljö? Våra frågeställningar har besvarats genom intervjuer med pedagoger, samtal med barn samt observationer av hur barn och pedagoger utnyttjar den fysiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet har kopplats till teorier samt tidigare forskning kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse. Den viktigaste slutsatsen är att det inte är miljön som ensam skapar givande och utvecklande tillfällen för barnen, utan miljön går hand i hand med medvetna pedagoger som arbetar under ständig förändring utifrån sitt förhållningssätt till barngrupp och den miljö de vistas i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ”scaffoldning” eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget.Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger. Dessutom har ett samtal med en femte pedagog som arbetar med inspiration från Reggio Emilia i en av de utvalda förskolorna använts som empirisk data. Materialet analyserades och följande kategorier formulerades: ”Intresse för Reggio Emilia”, ”Det kompetenta barnet”, ” Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier”, ”Miljö, den tredje pedagogen”, ”Dokumentation”, ”Att forska fram till svaret”, ”Möjligheter” samt ”Lpfö98”. Lpfö98 diskuteras också i samband med syfte och frågeställningar.Resultatet i studien visar också att de förskolor som deltagit i undersökningen kan delas in i två grupper:-Förskolor med stark profil där alla pedagoger arbetar Reggio Emilia-inspirerade med en gemensam värdegrund.-Förskolor med svag profil där det bara finns två pedagoger som försöker tillämpa Reggio Emilia-filosofin i sina verksamheter.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi. Frågeställningar som jag arbetat med är: Hur anser pedagogerna att det går att kombinera barns rätt till inflytande med det pedagogiska ansvaret för barns omsorg, fostran och lärande enligt förskolans styrdokument? Vad anser pedagogerna att barnen bör och kan ha inflytande över i förskolan och varför? Vad anser pedagogerna att barnen inte bör eller kan ha inflytande över i förskolan och varför? Tidigare forskning visar att det finns en osäkerhet bland pedagoger kring hur arbetet med barns inflytande ska ske och att det finns fördelar med barns inflytande som lugnare grupper och att leken utvecklas. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger för att samla in empiri. Studien visar att pedagogerna ser barnen som kompetenta och ger dem inflytande, men de sätter upp ramar för inflytandet. Barnen på den Reggio Emilia inspirerade förskolan får inte mer inflytande än barnen på förskolan som inte arbetar efter detta förhållningssätt. Barnen på den Reggio Emilia inspirerade förskolan får främst inflytande i den fria leken och i projektarbetena medan barnen på förskolan utan någon uttalad profil får inflytande över hur deras vardag ska se ut i större grad.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar:Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering?Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat.Resultat:Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation. Vi kom bland annat fram till att pedagogerna på förskolan använder sig av pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten då de kunde se vad som skulle behöva förändras och att dokumentationerna var ett bra hjälpmedel för att involvera föräldrarna och barnens intresse. Något som också var en viktig del i arbetet med dokumentationen på denna förskola var just reflektionerna, antingen pedagogerna gjorde dem med andra pedagoger eller med barnen.

No description available.