Spelling suggestions: "subject:"reggio emilia"" "subject:"reggio amilia""
191 |
En kvalitativ observationsstudie om barns estetiska språkande / A qualitative observation study of children’s artistic languageMuskos, Nina January 2019 (has links)
Studiens syfte var att bidraga med en ökad kunskap kring hur barns estetiska språkande kan framkomma i ett ateljéarbete. Samt att synliggöra hur processen och meningsskapandet i barns estetiska bildskapande kan uttryckas. Studien genomfördes som en kvalitativ observationsstudie. Studiens teoretiska grund utgörs av Reggio Emilias filosofiska pedagogik och intra-aktivt perspektiv. Jag har fokuserat på vad som utgör de viktiga nyckelfrågorna och komponenterna för en kvalitativ estetisk undervisning. En av de komponenterna har i den här studien varit att lyfta barns individuella tolkande och berättande i processen av ett estetiskt skapande. Jag har tagit del av en förskolas gemensamma projekt där skapande utgör en stor och betydande del. Det är i arbetsprocessen som uttrycken och språkandet sker. Resultaten visar att möjligheten till ett fritt och individuellt skapande öppnar för mångahanda uttryck och språkande. Med en tilltro till barnens kompetens skapas en trygghet och där med en frihet för barnen att ta plats och uttrycka sig.
|
192 |
De hundra aspekterna av lyssnandet i en förskola i Reggio Emilia : Hur lyssnandet upplevs och utförs i praktiken - en fenomenologisk studieDa Campo, Adeile January 2018 (has links)
The aim of the study is to investigate how “listening” takes placein apreschool in Reggio Emilia, a city in northern Italy. This is a phenomenological study that investigates “listening” as a phenomenon based on children ́sand pedagogues ́ experiences. Three pedagogues and eleven children was interviewed in order to get knowledge about three main aspects: how “listening” is interpreted by pedagogues and children and put in practice in a Reggio Emilia pedagogy-also known as “the pedagogy of listening”; if children experience that they are being listened to and whether they have an influence in the preschool ́s activities; and whether the Reggio Emilia pedagogy affects the relationship between pedagogues and children. The findings show that “listening” is a complex concept that includes a variety of meanings that result in many different interpretations on how to put it in to practice. As described in other studies there is a risk of making children objects of adult research, thus affecting a genuine relationship between pedagogues and children. In these studies, the Reggio Emilia pedagogy is described as a method with fixed and rigid techniques of listening. According to the results in this study this seems to be avoidable by considering the Reggio Emilia pedagogy as an approach that is adaptable to different children groups, as well asactively involving children in their own documentation process. The results also demonstrate that children donot feel that they area part of the decision making when it comes to the preschool ́s activities. This is due to the fact that children’s interests are subject to interpretation by the pedagogues, who then often redirect them towards more desirable contents according to their own intentions. Also, the preschool environment is seen as a “third pedagogue” as it communicates to the children which activities and interactions are considered possible in a certain space.
|
193 |
Förskolans inomhusmiljö : den tredje pedagogen / Preschool indoor environment : The third teacher?Davidsson, Louise, Hvit, Josefin January 2011 (has links)
BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med. Det framgår även tydligt i denna undersökning att pedagogerna tänker, diskuterar och engagerar sig mycket i miljön. / Program: Lärarutbildningen
|
194 |
En svensk kopernikansk kullerbytta? : Sex pedagoger beskriver sitt tankesätt och arbetssätt utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi / ”A Swedish kopernikansk somersault?”Bondesson, Catharina, Näslund Lennartsson, Ann-Margreth, Wiman, Anna-Karin January 2008 (has links)
BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vår resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans läroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen är att beskriva arbetssätt ochtankesätt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer på sex förskolor där även sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesätt och arbetssätt,vilket utgår ifrån deras barnsyn. Miljönsanvändningsområden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning. / Uppsatsnivå: C
|
195 |
”Jag vill göra likadant!” : barns sociala utveckling i ett textilt sammanhang. / “I want to do the same!” : childrens social development in a textile context.Ihl, Emma, Tekie, Senait January 2010 (has links)
BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts. Vi har valt att gruppera dessaunder rubriker för att sammanfatta mönster vi har sett underobservationerna. Vi har bland annat belyst perspektiv somkommunikation, koncentration, tidigare erfarenheter, självförtroendesamspel och samarbete. I resultatet framkom att barns socialautveckling är beroende av samspel med andra.
|
196 |
Ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande : Inspiration från Reggio Emilias pedagogiska filosofi i svensk förskolekontext / Ateljeristas approach to childrens art : Inspiration from Reggio Emilia educational philosophy in Swedish preschool contextAltergård, Cecilia, Wickman, Johanna January 2013 (has links)
BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framväxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregångsgestalter och deras pedagogiska synsätt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, där idén om att använda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. Några av Loris Malaguzzis tankegångar kommer även synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lärprocesser och läroplaner. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att få en ökad förståelse för några ateljeristors förhållningssätt till barns bildskapande.MetodVår studie har en hermaneutisk ansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativ strukturerad intervju för att få inblick om hur verksam ateljerista och blivande ateljeristor tänker om sin yrkesroll.ResultatInformanterna upplever att de blivit tryggare och friare i sin yrkesroll genom sin ateljeristautbildning. De framhåller vikten av de estetiska uttryckssätten och att barnens ”hundra språk” stimuleras. Processen ses som central och ateljeristorna vill ge barn frihet inom ramarna i deras bildskapande. Barnen ska få möjlighet att arbeta med olika tekniker och material, utforska och nyttja närmiljön i lärandet. Informanterna arbetar gärna projektinriktat med mindre grupper, utifrån barnens idéer och intressen. / Program: Lärarutbildningen
|
197 |
Transformation in teaching practice of Chinese teachers blending western and Chinese educational approaches for orphan children in China a mixed methods study /Zhao, Wen. January 1900 (has links)
Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2007. / Title from title screen (site viewed Dec. 5, 2007). PDF text: vi, 206 p. : ill. ; 9 Mb. UMI publication number: AAT 3271925. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.
|
198 |
Matematik i förskolanJurkovic, Rada, Stiti, Eija January 2007 (has links)
<p>I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola. Vi såg även att vissa av pedagogerna problematiserade matematik i vardagen och ordnade spe-ciella tillfällen för barns lärande. Skillnaderna låg i pedagogernas kompetenser och ut-bildningar inom matematik. Om de gjorde på ett specifikt sätt kunde vi inte upptäcka vare sig i den traditionella eller i Reggio Emilia inspirerade förskolan. Hur förskolepe-dagogerna beskriver sitt arbete i praktiken överensstämmer med vad vi har funnit i den litteraturgenomgång vi har gjort inom ämnesområdet. Undersökningen visade oss hur viktigt det är att det finns kompetenser och kunskap hos förskolepedagogerna.</p>
|
199 |
En förskola i förändring genom skapande verksamhetCunosson, Anna January 2007 (has links)
<p>Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen. 4 förskollärare samt en utvecklingsansvarig för den pedagogiska verksamheten intervjuades i respektive kommun. Dessa bandades, analyserades och resultatet påvisades i denna uppsats. Undersökningen visade att det finns skillnader mellan olika förskolors estetiska verksamhet både praktiskt och teoretiskt. Skillnaderna kunde inte direkt härledas till den geografiska placeringen utan antas ha sin förklaring i förskollärarnas pedagogiska ståndpunkt och vilka teorier som står dem närmast. Det antas dock betydelsefullt vilket intresse kommunen har för satsning på barn, kultur och utbildning.</p>
|
200 |
Det rika barnet : Tio förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolorPerzon, Maria, Westerberg, Lena January 2007 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.</p><p>I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.</p>
|
Page generated in 0.0575 seconds