I dagens förskoleverksamhet är det i regel ett måste att dokumentera lärandeprocesser för att kunna uppfylla samtliga mål i utbildningsplaner och bistå med god utbildningskvalitet. Pedagogisk dokumentation – som grundades av Reggio Emilia – är ett utvärderingsverktyg som skall observera barnets lärandeprocesser samt förskollärarnas förhållningssätt. I vardagliga situationer i förskoleverksamheten har pedagogisk dokumentation många fördelar som kan kartlägga och ge bra förutsättningar genom att skapa förståelse för hur barn lär sig och utvecklas bäst. Syftet med denna studie var att genomföra en litteraturstudie i kombination med kvalitativa intervjuer som utgick ifrån följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare begreppet dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärare arbetet med pedagogisk dokumentation? Och hur menar förskollärare att arbetet med pedagogisk dokumentation utvecklar verksamheten? Intervjuerna transkriberades och kategoriserades sedan kring hur förskollärarna använder pedagogisk dokumentation, hur synen på pedagogisk dokumentation ser ut samt vilka olika arbetssätt som används. Vid färdigställande av resultatet framgick det att tre av fyra respondenter upplevde pedagogisk dokumentation som något positivt och modernt. En respondent av fyra fann inte pedagogisk dokumentation som ett bra hjälpmedel för utvärdering, då verktyget kan vara oetiskt på så sätt att det kan användas som ett bedömningsverktyg på det enskilda barnet. Diskussionsavsnittet kopplar samman tidigare forskning med förskollärarnas svar kring hur de ser på pedagogisk dokumentation, hur de beskriver arbetet med pedagogisk dokumentation och hur arbetssättet kan utveckla verksamheten. / In today's preschool it is generally a need to document the learning processes in order to meet all the targets in education plans and provide good quality education. Pedagogical documentation is an assessment tool that will observe the child's learning process and reception, as well as preschool teachers' own attitude and was founded in Reggio Emilia. In everyday situations, the preschool has pedagogical documentation many benefits that can identify and provide good conditions by creating an understanding of how children learn and develop best. The purpose of this study was to conduct a literature review combined with qualitative interviews were based on the following questions: How do you define the concept of pre-school pedagogical documentation and documentation? Describes how preschool teachers work with pedagogical documentation? And describes how preschool teachers are to work with pedagogical documentation develops business? The interviews were transcribed and analyzed since around how preschool teachers use pedagogical documentation, how perceptions of educational documentation looks and highlighted their own work. Upon completion of the results showed that three out of four respondents experienced pedagogical documentation as something positive and modern. While one respondent out of four did not find pedagogical documentation as a good tool for evaluation, the respondent meant that the tool can be used as unethically tool on the individual child. The discussion then reconnects to the purpose of the study with arguments based on the results and questions; what the preschool teacher answered on how they view pedagogical documentation, how they describe the work of pedagogical documentation and how operation is developing the activity.

The objective of this study is to examine how some preschool teachers working with recycling materials in Reggio Emilia inspired preschools. The study questions are "Why do educators in Reggio Emilia inspire preschools to use recycling materials in their preschools?" And "What is the purpose of educators with recycling materials?"   This research was done in the form of qualified interviews with five pre-school teachers and a studio carving. The qualified interviews were done in three kindergartens located in the same unit in a town outside Stockholm. These kindergartens are inspired by the Reggio Emilia philosophy and they use the recycling materials in its operations.   The study is based on theories Vygotskijs both socio-cultural perspective and internalizing and Reggio Emilia philosophy. Vygotskijs point out that children learn through interaction with others. Reggio Emilia philosophy is based on a democratic thought, a deep respect for children and a believer in the ability of children to explore the world.   Data collection for the study were analyzed and reported after dividing it into different categories. The categories are under the heading of "Educators knowledge of the Reggio Emilia philosophy," "The compelling perspectives of Reggio Emilia," "Educators awareness of recycling materials," "Educators approach to recycling materials" and "Responsive educators". Findings show that all the participating preschool teachers are aware of what the term means recycling materials. They also have a full understanding of how they should relate to recycling materials and they have an underlying purpose to reuse materials in their operations.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare från Montessoriförskolor och Reggio Emilia inspirerade förskolor uppfattar och arbetar med musikundervisning, samt att bidra med kunskap om musikens utrymme och betydelse inom de olika pedagogiska inriktningarna. Genom att jämföra dessa och upptäcka likheter och skillnader vill jag synliggöra olika pedagogiska infallsvinklar och få en variation i synsätt gällande uppfattningar och metoder i musikundervisningen. Datainsamlingsmetoden som används i studien är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre Montessoriförskollärare och tre Reggio Emilia inspirerade förskollärare. Analysarbetet har följt en Fenomenografisk analysmodell. I resultatet redovisas Montessoriförskollärarnas uppfattningar av musikundervisning, vidare de Reggio Emilia inspirerade förskollärarnas uppfattningar av musikundervisning och slutligen redovisas skillnader och likheter mellan de två pedagogiska inriktningarnas musikundervisning. Studiens viktigaste slutsatser är att Montessoriförskollärarna uppfattar musikundervisningen som en lika viktig del som alla andra ämnen i förskolan. De har lättillgängligt musikmaterial och musikundervisningen är spontan. De Reggio Emilia inspirerade förskollärarna uppfattar musikundervisningen som språkutvecklande. Deras musikundervisning fokuserar på en känsla av trygghet och igenkänning. Slutligen ses ett gemensamt utvecklingsområde: kompetensutveckling. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how Montessori preschool teachers and Reggio Emilia inspired preschool teachers understand and work with music education, as well as to contribute knowledge about the space and importance of music within the different educational directions. By comparing these and discovering similarities and differences, I want to highlight different pedagogical approaches and get a variation in views regarding perceptions and methods in music education. The data collection method used in the study is semi-structured qualitative interviews. The interviews were implemented with three Montessori preschool teachers and three Reggio Emilia-inspired preschool teachers. The analysis work has followed a Phenomenographic analysis model. The result shows the Montessori preschool teachers' perceptions of music education, furthermore the Reggio Emilia inspired teachers' perceptions of music education, and finally, differences and similarities between the two pedagogical approaches music education. The most important conclusions of this study are that the Montessori preschool teachers perceive music education as an equally important part as all other subjects in preschool. They have easily accessible music material and the music education is spontaneous. The Reggio Emilia inspired preschool teachers perceive music education as language development. Their music education focuses on a sense of security and recognition. Finally, a common development area is seen: competence development.

As concepções de infância e criança, assim como o lugar social ofertado a elas, vem sendo modificadas ao longo dos anos. Entre o momento em que a infância nem era nomeada ao momento em que se torna objeto de políticas específicas, este estudo busca estabelecer um diálogo e ampliar o debate a respeito da participação e escuta das crianças em contextos educativos, procurando problematizar o que é possível esperar da participação das crianças nestes contextos. Dessa forma, recupera e analisa relatos de experiências em dois projetos educativos diversos, um na cidade de São Paulo, Brasil, em uma instituição embasada na educação democrática, e outro na cidade italiana de Reggio Emilia, que tem como base conceitual a pedagogia da escuta. Observou-se que apesar de já existirem alguns contextos educativos que concebem as crianças como sujeitos competentes e capazes e buscam garantir sua participação e escuta, a existência destes contextos ainda é vista como um desafio, tanto prático como teórico. / The conceptions of childhood and child, as well as the social place offered to them, have been modified over the years. Between the time when childhood was not named until the moment when it becomes the object of specific policies, this study seeks to establish a dialogue and broaden the debate about participation and listening to children in educational contexts, trying to problematize what can be expected by children\'s participation in these contexts. In this way, it retrieves and analyzes reports of experiences in two different educational projects, one in the city of São Paulo, Brazil, at an institution based on democratic education, and another in the Italian city of Reggio Emilia, whose conceptual basis is listening pedagogy. It was observed that although there are already some educational contexts that conceive children as competent and capable subjects and seek to guarantee their participation and listening, the existence of these contexts is still seen as a challenge, both practical and theoretical.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.</p><p> </p><p>Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.  </p><p> </p><p>Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.  </p>

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande.   Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.     Resultatet visade att synen på barn inte skiljer sig nämnvärt mellan Montessoriförskolan och den Reggio Emilia-inspirerade förskolan. Samtliga pedagoger på båda förskolorna ser barn som kompetenta och upplever att barn utvecklas genom, och är positiva, till bild- och formskapande. Den Reggio Emilia-inspirerade förskolan arbetar dock i högre omfattning med planerad bild- och formskapande verksamhet i jämförelse med Montessoriförskolan. På Montessoriförskolan önskar pedagogerna att de hade mer tid och resurser till bild- och formskapande verksamhet, i nuläget arbetar de enbart spontant med skapande.

This thesis explores children’s and pedagogues’ participation in project work in a Swedish preschool inspired by the pedagogical philosophy of Reggio Emilia and its associated participatory agenda. The overall aim is to investigate how children are involved in the shaping of project work in everyday interactions. The study examines how children’s participation and involvement in project work, as it unfolds over time, is organized and negotiated in interaction; what children and pedagogues are oriented to and what communicative, embodied, visual, and material resources that are used. The empirical material was collected during a six months long video ethnographic study among four to five years old children. The video recordings and field notes collected during participant observations are analyzed from an ethnomethodological and a socio-cultural perspective. The study sheds light on how both children and pedagogues are active agents in the constitution of project work and the various communicative and material resources that they draw upon when participating in project work. The findings highlight how the pedagogues work to create conditions for children’s participation and how this work is intimately connected to and dependent on children’s agency. Moreover, it is shown that the pedagogues are creating conditions to facilitate children’s participation through various activities that at first glance appear as controlling. Among other things the pedagogues vary how wide ranging content is allowed. When participating in project work the children are treated and act as competent. They relate to tasks as active subjects and participatory agents in that they coordinate various resources to solve problems and to create products. In their interpretations and reinterpretations of a given task, the children take into account as well the pedagogues’ instructions as their own and other children’s interests. / Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande

Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov. / The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var: Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation? Vad är meningsfullt att dokumentera? Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation? För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m. och det ska synliggöra barns lärande, men det är även pedagogernas lärande som synliggörs och det bidrar till ett utvecklingsarbete och förändringsarbete. Genom att reflektera över dokumentationerna så kan man se nya saker som man kanske annars inte skulle ha sett. Syftet att använda pedagogisk dokumentation kan vara av olika skäl. Det kan vara att man vill se hur ett barn tänker, barnets utveckling med även för att förändra miljön på förskolan. Läroplanen, Lpfö98 tar upp pedagogisk dokumentation i förorden. Det står att verksamheten synliggörs men även att det ger ett underlag för att se verksamhetens kvalitet. Begreppet pedagogisk dokumentation är hämtat från Reggio Emilia filosofin, där man arbetat med arbetsverktyget i mer än 30 år och syftet är att synliggöra barns lärande, men barnsynen är avgörande om du kan arbeta och förstå begreppet pedagogisk dokumentation. / The purpose of this study is to see how educators and municipalities interpret the term of pedagogical documentation. My question was; how do the educators and the responsible at municipalities interprets pedagogical documentation? What is meaningful to document? What do you think is the foundation if you can work with pedagogical documentation? To find out the answers to my questions, I based my study on theory from different teachers and researchers in education and then interviews and questionnaires. The results show that the concept of pedagogical documentation can be interpreted differently. The Pedagogue´s child perspective controls whether you can make use of pedagogical documentation. Preschool teachers use pedagogical documentation through observation of different methods that can be ex camera, observation templates, etc. and it will make children's learning visible but it is also making the educator's learning visible and it contributes to development and change. By reflecting on documentation it gives you opportunities to see things you would not see yourself. The purpose of the use of pedagogical documentation can be for various reasons it may be that you want to see how a child thinks, child development, even to change the environment at the preschool. The curriculum Lpfö98 raise educational documentation in the preface, it says that the activity is made visible but also that it provides a basis to ensure the quality. The concept of pedagogical documentation is taken from the Reggio Emilia philosophy, which worked with the working tool in more than 30 years and the aim is to make visible children's learning but children view is essential if you can work and understand the concept of pedagogical documentation.

Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ”läs- och skrivkunnighet”. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan. Läroplanen för förskolan skriver om de olika uttrycksformerna; bild, sång och musik, rytmik, dans och rörelse som ska vara till hjälp för att skapa och kommunicera. Vi har använt oss av kvalitativ metod med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet lyfter undersökningsdeltagarnas svar i deavslutande intervjuerna och i diskussionen dras paralleller mellan svaren och läroplanen. / Image-building includes the art forms sculpture, painting, drawing and graphics. One argument for the importance of image-building is the development of visual “readingand writing skills”. In this study we’re going to illuminate image-building within the early childhood perspective. The purpose of our study is to find out how two preschool teachers work with image-building and how they link this to the preschool curriculum.The preschool curriculum writes about the different forms of expression; art, singing and music, dance and movement as a tool to create and communicate. We have used qualitative approach with observation and interviews. The result shows the study’s participants answers in the final interviews and in the discussion we draw parallels between the answers and the curriculum.