<p> </p><p>Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll. I vårt resultat framkom det att pedagogerna ser barnen som kompetenta och att materialet anpassas efter barnens ålder.  Däremot i ateljén som är en central del inom Reggio Emilia, där anpassas materialet efter barnens ålder och mognad. I diskussionen reflekterar vi över hur variationen av pedagogernas erfarenheter och utbildning inom Reggio Emilia påverkar deras förhållningssätt och arbete. Studiens slutsats är att pedagogerna utformar miljön efter barngruppens behov.</p><p> </p> / <p> </p><p>The choice of this study was made out of our interest in and curiosity about the indoor environment at the preschool and the way Reggio Emilia philosophy looks at Child and Man. The aim of the study is to describe and analyze four teachers' statements and discussion about the design of indoor environment one specific Reggio Emilia- inspired preschool. The intention was to try to catch underlying thoughts of importance for the indoor environmental design from teacher perspective. The study is based on four qualitative interviews with support from observations. In the literary part of the study we describe the Reggio Emilia philosophy and its view of child and learning, environment and how it is organized as well as age-based division of children. As a result we deducted that they see the children as competent and that the equipment is adapted after the child's age. However in the studio, which is a central part in Reggio Emilia, the equipment is adapted after the child's age and maturity. In the discussion we reflect over how the variation that teachers experience, really affects their attitude and work, as well as the education within the Reggio Emilia. The conclusion of the study is that the teachers are planning the environment in accordance with the children's needs.</p><p> </p>

I min essä beskriver jag den öppna miljön, med ett modernt och nytänkande arbetssätt som blir allt vanligare inom förskolan. I den nya moderna förskolan öppnas innemiljöerna upp allt mer för att skapa möjligheter till ett ökat samspel och lärande mellan barnen. Pedagogiken säger att vi pedagoger ska bygga miljöer och inspirera barnen till att själva söka kunskap, men här anser jag att det finns barn som får problem. Många barn har svårt att anpassa sig till den stora barngruppen och utmärker sig för att vara "stökiga" eftersom de inte klarar av att sortera alla sinnesintryck runt omkring sig. Jag ser att barn med koncentrationssvårigheter blir allt vanligare inom förskolan och är orsakat av miljön de befinner sig i. Syftet med min essä är att undersöka hur miljön kan vara grunden till barn som har ett oroligt beteende och hur jag som pedagog kan ge dem möjligheter att lättare komma till ro i en verksamhet som saknar avdelade rum. Genom att jag reflekterar över mitt pedagogiska förhållningssätt kommer jag fram till att alla barn inte kan bemötas lika. För att alla barn ska känna en lugn och trygg lärandemiljö på förskolan krävs det att vi pedagoger har kunskap om hur flexibla rum, vardagsstress och stora barngrupper kan påverka barnets koncentration till eget lärande. / In my essay I describe the open environment, with a modern and innovative way of work that is becoming more and more common in preschools. In the new modern preschool the indoor environments are becoming more open to create an increased interaction and learning between the children. The science of education says that the pedagogue shall create environments and inspire the children to search their own knowledge, but according to me this is a something that causes problems for some children. Many children have difficulties to adapt to the large group of children and are characterized as "messy" since they are unable to sort all the perception they are exposed to. I experience that children with concentration disabilities are becoming more and more common at preschools and that it is caused by the environments they are situated in. The purposes of my essay is to investigate how the environment can be the cause of a restless behavior and how I, as a pedagogue, can give them the opportunity to easier find peace in a preschool which doesn’t have any separate rooms. By reflecting over my pedagogical attitude I find that not all children can be met the same way. For every children to experience a calm and safe learning environment at preschool, it is necessary that we pedagogues have knowledge about how flexible rooms, everyday stress and large groups of children can effect the concentration of learning for the child.

As concepções de infância e criança, assim como o lugar social ofertado a elas, vem sendo modificadas ao longo dos anos. Entre o momento em que a infância nem era nomeada ao momento em que se torna objeto de políticas específicas, este estudo busca estabelecer um diálogo e ampliar o debate a respeito da participação e escuta das crianças em contextos educativos, procurando problematizar o que é possível esperar da participação das crianças nestes contextos. Dessa forma, recupera e analisa relatos de experiências em dois projetos educativos diversos, um na cidade de São Paulo, Brasil, em uma instituição embasada na educação democrática, e outro na cidade italiana de Reggio Emilia, que tem como base conceitual a pedagogia da escuta. Observou-se que apesar de já existirem alguns contextos educativos que concebem as crianças como sujeitos competentes e capazes e buscam garantir sua participação e escuta, a existência destes contextos ainda é vista como um desafio, tanto prático como teórico. / The conceptions of childhood and child, as well as the social place offered to them, have been modified over the years. Between the time when childhood was not named until the moment when it becomes the object of specific policies, this study seeks to establish a dialogue and broaden the debate about participation and listening to children in educational contexts, trying to problematize what can be expected by children\'s participation in these contexts. In this way, it retrieves and analyzes reports of experiences in two different educational projects, one in the city of São Paulo, Brazil, at an institution based on democratic education, and another in the Italian city of Reggio Emilia, whose conceptual basis is listening pedagogy. It was observed that although there are already some educational contexts that conceive children as competent and capable subjects and seek to guarantee their participation and listening, the existence of these contexts is still seen as a challenge, both practical and theoretical.

Studiens syfte är att belysa hur förskollärare, barnskötare och övrig personalser på den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan samt hur de tänker att deskulle vilja och strävar efter att forma inomhusmiljön. Studien utgår från ettsociokulturellt perspektiv, där kvalitativa intervjuer har genomförts med förskolepersonal för att få reda på deras tolkningar av den pedagogiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet samlades in på olika förskoleavdelningar, där åtta pedagoger deltog. Materialet transkriberades och bearbetadesmed hjälp av en fenomenografisk analysmodell. De viktigaste slutsatserna istudien visar på pedagogernas medvetenhet om den fysiska miljöns betydelseför barns lärande samt materialets betydelse i den pedagogiska inomhusmiljön. Resultat visar även att ekonomi, tid och de befintliga lokalerna i förskolan ses som hinder då förskolepersonal strävar efter att forma den pedagogiska inomhusmiljön. / The purpose of the study is to shed light on how preschool teachers and otherstaff view the pedagogical indoor environment in the preschool and how theythink they would like and strive to shape the indoor environment. The studyis based on a socio-cultural perspective, where qualitative interviews havebeen conducted with preschool staff to find out their interpretations of thepedagogical indoor environment. The empirical material was collected in different preschool departments, where eight educators participated. The material was transcribed and processed using a phenomenographic analysismodel. The most important conclusions in the study show the educators'awareness of the importance of the physical environment for children's learning and the importance of the material in the pedagogical indoor environment. Results also show that finances, time and the existing premises in thepreschool are seen as obstacles as preschool staff strive to shape the educational indoor environment.

The purpose of this essay is to find out if there is a general understanding of what the concept of ”a competent child” is in the writings of Maria Montessori, as well as in books written about Loris Malaguzzi. The essay then compares this with the answers from pre-school teachers in two Montessori and two Reggio Emilia pre-schools about their understanding of what a competent child is, how that shows in their behaviours and attitudes towards the children and in how they use this to arrange the pre-school physical environment. The essay also takes a look at how the teachers work with documentation, how they perceive their chosen pedagogy helps them in their work with the pre-school curriculum and with the requirement that the pre-school teachings should be grounded in the scientific method, and also explores what does the teachers think about their role as a teacher. The essay then tries to analyse why Reggio Emilia has grown to be the predominant pedagogy   in the Swedish pre-schools and why Montessori has not. The investigation is based on qualitative interviews as well as observations made by the author. The study is based on Vygotskijs socio-cultural theory, which could be summarised that we all learn in social relations.   The conclusion of the study is that there is a general understanding about the competent child in the books written by Maria Montessori and Loris Malaguzzi, as well as in the teacher’s answers to interview questions and in their acting in teaching situations. The study could see some differences in the design of the physical environments, theteachers’ views of their roles in their answers about the curriculum and that the pre-school should be based on the scientific method. These answers combined with the authors’ observations, the literature used for reference and the socio-cultural theory written by Vygotskij brings the author to the conclusion that Reggio Emilia could be seen as modern version of Montessori. Reggio Emilia is more up to date with a modern take on the role of teachers in advancing children’s learning and development, and the pedagogy also has the socio-cultural theory as a base for understanding how both adults and children learn. The Reggio Emilia pre-schools visited by the author also work with aesthetic expressions in a way that the pre- schools based in the Montessori pree-schools don´t. Reggio Emilia also ”gave” the Swedish pree-schools a tool for seeing the children, the teacher´s and the pree-school itself. It gave us pedagogic documentation.

In this essay, we have investigated the concept of the “competent child”. Our dilemma is grounded in the fact that we adults have different opinions regarding what a “competent child” is. By this we, Audrey and Nada, mean that the term “competens” means different things depending on the context in which it occurs. Using Montessori pedagogy and Reggio Emilia educational philosophy, we have analyzed how adults view children's “skills”. We have investigated how the concept of the “competent child” can be explained by the concepts of influence and participation. By using two different stories we have highlighted the dilemma we have experienced regarding what a “competent child” is. Throughout our investigation of these stories we have used two different perspectives regarding how adults view children. The first story is about Frank, and raises the issue of how teachers' approach to preschool children can differ. The second story about Erik, looks at how a parent’s stress can negatively affect an everyday situation and result in a conflict with their child. These different approaches and opinions on children's skills can cause conflicts between adults. When such conflicts arise, they become problematic for us educators. With this essay, our goal is to understand why these conflicts occur and the reasons for our different views on what a “competent child” is. We have used the following questions as the starting point for our investigation: What is meant by the term "The competent child"? What is a competent child in practice? How is a child's development and self-image affected by their teachers and parents views of their skills? Our goal is to explore various aspects of how our adult world affects children and the possible consequences our actions can have on them. In this essay we have used the method of writing and reflection over two stories which are taken from our practical experience within preschool and working with children. We have reflected over the dilemma in our stories and pondered over which skills or knowledge are seen as crucial in today's society for children to possess, if they are to be seen as competent. / I denna essä har vi undersökt innebörden av begreppet ”det kompetenta barnet”. Vårt dilemma var att vi vuxna har flera olika synsätt på hur ett ”kompetent barn” är. Med detta menar vi, Audrey och Nada, att begreppet betyder olika saker beroende på i vilket sammanhang det uppträder. Med hjälp av Montessoripedagogik och Reggio Emilias pedagogiska filosofi har vi analyserat vuxnas synsätt på barns ”kompetens”. Vi har också undersökt hur begreppet ”det kompetenta barnet” kan förklaras genom begreppen inflytande och delaktighet. Vi har gestaltat två olika berättelser som belyser de dilemman vi har upplevt omkring hur begreppet ”det kompetent barn” används. Vi har introducerat två olika perspektiv på barnen utifrån vuxnas synsätt. Den första berättelsen om Frank, lyfter pedagogernas synsätt på förskolebarn. Den andra berättelsen om Erik lyfter en förälders synsätt på sitt barn. Det finns flera olika synsätt på barns ”kompetens” som kan orsaka motsättningar mellan vuxna i samhället. När sådana motsättningar uppstår blir det problematiskt för oss pedagoger. Med denna essä försöker vi förstå varför dessa motsättningar uppstår och vilka olika synsätt på det kompetenta barnet som finns. Vi har utgått från följande frågeställningar: Vad innebär begreppet ”Det kompetenta barnet”? Vad innebär ”det kompetenta barnet” i praktiken? Hur påverkas barnens utveckling och självbild av pedagogernas och föräldrarnas syn på kompetens? Vårt mål är att undersöka olika aspekter av hur vår vuxna värld påverkar barnen och de möjliga konsekvenser vårt handlande kan ha. I vår C-uppsats använde vi skrivande och reflektion som metod med utgångspunkt i våra två egna berättelser för att genomföra undersökningen. Vi reflekterade kring vårt dilemma för att kunna fundera över vilken typ av kompetens som har en avgörande betydelse i dagens samhälle om de kunskaper barn besitter för att ses som kompetenta.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen. En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor. Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet. / The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles. The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile. The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.

Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger. / This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.

<p>Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi. Resultatet visar på att pedagogerna har förändrat sitt förhållningssätt inom fem områden. De menar att de har förändrat sin syn på barn och sitt sätt att arbeta med dokumentation. De strävar efter att göra både barn och föräldrar mer delaktiga i förskolans verksamhet samt att göra förskolan mer delaktig i samhället. De har även förändrat miljön på förskolan för att barnen ska kunna bli mer självständiga och de arbetar nu med åldersindelade barngrupper. I diskussionen reflekterar vi bland annat över vikten av att pedagogerna kan motivera inför föräldrar vad de grundar sitt sätt att arbeta på samt förmedla vad ett Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt innebär för dem som pedagoger.</p> / <p>This is a qualitative, empirical study based on interviews with six educationists working at Reggio Emilia inspired pre schools. The Reggio Emilia philosophy originates from northern Italy, where it developed after the Second World War. It was introduced in Sweden in the early 1980’s. The opinion within Reggio Emilia is that all children are rich and competent, and you constantly work on evaluation and development of the practice by help of pedagogical documentation, for example. The aim of the study is to examine if the educationists at two Reggio Emilia inspired pre schools are of the opinion that their approach has changed, compared to how they earlier exercised their profession in pre school. In the literary part of the study we describe the origin of the Reggio Emilia philosophy, the development of the Swedish pre school, and also when and how Reggio Emilia was introduced in Sweden. Furthermore we describe the fundamental ideas we have found to be the core of the Reggio Emilia philosophy. The result of the study shows that the educationists have changed their approach in five areas. They are of the opinion that they have changed their view of children and the way they work with documentation. They strive to involve children and parents more in the pre school activities, and also to make their pre school more involved in the community. The educationists have also changed the surroundings at the pre school to give the children the possibility to be more independent, and they are now working with age divided groups of children. In the discussion we reflect upon the importance for educationists being able to motivate to parents what their practice is based on, and also being able to explain the meaning of a Reggio Emilia inspired approach.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen.</p><p>En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor.</p><p>Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet.</p> / <p> </p><p>The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles.</p><p>The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile.</p><p>The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.</p>