Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar – effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar – impacts on regional development] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Bo Malmberg Språk: Svenska Syftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen. I fallet Kalmar har planeringsprocessen från det att Fanerdun visade intresse för att investera till att de faktiskt började bygga gått ovanligt snabbt. Uppsatsen består av en del där litteratur om utländska direktinvesteringar och dess effekter på etableringsorterna behandlas och en del som utifrån litteraturen gör en jämförelse med Fanerdunprojektet i Kalmar. Fallstudien bygger på material i form artiklar från Barometern, Dagens industri, information från Kalmar kommuns hemsida, intervjuer från Aktuellt samt på egen hand genomförda intervjuer med näringslivschefen i Kalmar kommun/projektledaren för Fanerdunetableringen och VD-assistenten på Fanerdun Group AB. Bland annat infrastrukturen tros kunna förbättras då Fanerdun ger en viss tyngd åt regionen. Nyckelord: Utländska direktinvesteringar, inward investment, utländska etableringar, regional utveckling, Kalmar, Fanerdun.

The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted. Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda. The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is. IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs. The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.

Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade – rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling. Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer. Vidare undersöker uppsatsen även svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism. Uppsatsen beskriver resenärens respektive researrangörens roll för en utveckling av en mer rättvis turism i framtiden. Den empiriska undersökningen baserar sig på analyser av researrangörernas hemsidor och kataloger, en enkätundersökning om svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism samt en intervju med Eleonore Fauré på Fair Trade Center. Uppsatsens resultat är att både researrangörerna och resenärerna spelar en stor roll för utvecklingen av en rättvisare turism. I dagsläget krävs förändringar dels hos researrangörerna, dels hos resenären för att en rättvisare turism ska bli möjlig i framtiden. Researrangörerna måste bredda sitt ansvarsområde och även innefatta frågor av ekonomisk, kulturell och social karaktär, inte bara miljöfrågor. De konkreta råden till resenären och beskrivningen av destinationer i marknadsföringen måste bli mer sanningsenlig och öppen med de problem som turismen för med sig. Resenären å andra sidan, måste använda sin konsumentmakt genom att öka sina krav på och ställa frågor till sin researrangör för att dessa frågor ska få högre prioritet. Resultatet av min enkätundersökning visar att i dagsläget är detta inte fallet. Ur ett geografiskt perspektiv är dessa förändringar viktiga, eftersom en mer rättvis turism kan främja den regionala utvecklingen i destinationsländerna.

<p>Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området.</p><p>Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras. Många anhängare till projektet som redan innan regeringens avslag känt en stark frustration över naturskyddet kring det berörda naturreservatet uppfattade avslaget som en bitter bekräftelse att utomstående, ”stockholmare”, ”08:or”, ”naturvänner” och myndig-hetspersoner, inte har någon verklig förståelse för glesbygdens problem och som förvägrar glesbygden att bestämma över sina ”egna” resurser, men som däremot kräver tillgång till fri och orörd natur att fjällvandra och skida i. Det fanns dock lokala kritiker till projektet som gladdes över beslutet, och som ihärdigt hävdat att storskaliga projekt som Tre Toppar inte är förenliga med målet om ekologisk hållbarhet, och att den globala uppvärmningen gör Tre Toppar till ett allt för stort riskprojekt. Istället har framhävts en ökad satsning på ekoturism och småskaliga turistprojekt.</p><p>Med utgångspunkt att det inte finns något rätt eller fel, inte heller några enkla lösningar på ovanstående glesbygdsdilemma, är uppsatsens kanske främsta föresats att med hjälp av den eko-strategiska begreppsramen som analytiskt verktyg synliggöra olika förhållningssätt, eller eko-strategier, bland aktörer till teman som naturskydd, turism och regional utveckling. Att medvetandegöra egna och andras handlingar och förhållningar, att i relativistisk anda söka förstå andra förhållningssätt än sina egna, är enligt uppsatsens författare, en bra grund till samarbete och kompromissvillighet mellan olika aktörer och intressen.</p>

This thesis focuses on the mass media cover of ”Smart textiles”. The Swedish”smart” textiles are developed in Borås and are a mix of ordinary textile and new technology.  I analyse the article with a text analysis method, looking at themes and the language’s propositions in focus. Context and the actors in the articles are also important in the analysis. Many women occur as developers of the new smart technical product, a field often knowed as a typical male subject. My theories were then focused on women and technology and the gender aspects. I also use theories about medial enthusiasm, and how media use to discuss and report about new technology. Optimistic visions about the smart textiles are common in the articles, also the local journalists and the local media. The smart textile’s main context is the region itself, and the smart textile is important for Borås local and regional development. Technology is an important asset in region development and smart textile technology in Borås is expected to create new job opportunities making Borås an attraction region to move to. / Presenterade examensarbetet, som förutom c-uppsatsen bestod av bokproduktionen "Bland high-tech knallar och modebloggar".

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

This thesis is about the reasons for an involvement in the European Union. The thesis addresses this topic using the case of Region Jönköping County (RJL) and their involvement in the European Union. The method is content analysis to explore if the activity by RJL can be explained by the theories Europeanization and Multi-level governance using documentation from the region. Based on this, one should be able to answer the purpose of this study. The documentation under review is the 2013 Regional Development Strategy, which is valid until 2025, the Regional budget and the Operational plan for 2018, as well as the Multiannual plans for 2019-2010. Based on these theories, several specific issues were addressed that all addressed the Europeanization Upload-, Download- and Crossload-dimension, as well as the Resource Push and Pull factors were represented. These issues were later used in the examination of the documentation to answer the issues and the purpose of the study. A conclusion or conclusions of the study are concluded that there are some connections between the regional documentation and the theories used in this study. Which makes it possible to start drawing conclusions about the more general issues. The conclusions drawn in this thesis will be that the connections seen between the regional documentation and the theories. This means that the theories can explain what lies behind the involvement to the European Union. These theories and what they represent can also put words and underlying understanding into what lies behind and why we see some action from Region Jönköping County. This can also explain how theories can help us understand similar cases like this region.

Transportinfrastruktur belyses ofta som en betydande faktor för den regionala tillväxten. I Värmland och Karlstad lyfts den lokala flygplatsen Karlstad Airport fram i ett politiskt sammanhang som en viktig del för länets utveckling, i synnerhet kopplat till länets näringsliv. Men bidrar verkligen Karlstad Airport till hela länets utveckling eller är det snarare kopplat till Karlstadsregionens tillväxt? Syftet med studien är att öka förståelsen och utvärdera flygplatser och dess effekter för den regionala utvecklingen. Vidare är studiens syfte att undersöka flygplatsers påverkansområden med Karlstad Airport som exempel. De frågor som vi ställer oss med studien är: ”Inom vilka påverkansområden har Karlstad Airport betydelse för Värmland?” och ”på vilket sätt skiljer sig betydelsen av flygplatsens olika påverkansområden mellan Karlstadsregionen och Värmlands län?”. Vårt vetenskapliga angreppssätt har varit hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt vilket har präglat studiens genomförande. Åtta stycken semistrukturerade intervjuer utgör grunden av studiens insamlade material, intervjuerna genomfördes med politiker, tjänstemän och näringslivsrepresentanter i Värmlands län. Vår studie visar att Karlstad Airport har en betydelse för Värmlands län inom påverkansområden som regional utveckling, tillgänglighet och symbolvärden. Dessa påverkansområden visar sig även skilja sig åt bland kommunerna inom Värmlands län

Turism ses numera som en motor för både lokal och regional utveckling och tillväxt, inte minst i perifera områden. Det pågår en förändring i det turistiska rummet då allt fler starka destinationer skapas och destinationsbegreppet har därav blivit centralt i besöksnäringens utveckling. Destinationsutveckling kräver samverkan och privata turismaktörer är beroende av offentliga aktörer, då de ger förutsättningar och villkor för deras verksamhet. Samverkan inom en destination anses öka kunskapsutbyte, innovation och konkurrenskraft. Aktörer som samverkar är generellt starkare än enskilda aktörer som nödvändigtvis inte har samma möjlighet till samverkan på grund av exempelvis geografiskt läge eller brist på resurser. Förutsättningarna för utveckling och stöd kan därav variera mellan besöksnäringens aktörer. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur rollfördelning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer ser ut i och utanför destinationer. Detta undersöks genom en fallstudie av region Jämtland Härjedalen, där Wikners i Persåsen utgör ett typexempel på en mindre aktör i periferin som inte är formellt knuten till en specifik destination. Utifrån ett målinriktat urval har semistrukturerade samt skriftliga intervjuer via frågeformulär genomförts med representanter från nationell, regional, kommunal och lokal nivå. Detta för att belysa samtliga nivåers perspektiv på besöksnäringens utveckling i regionen. Resultatet tyder på att samverkansklimatet inom regionen är bra generellt. Dock finns det flertalet mindre aktörer som ställs inför utmaningar då man allt mer arbetar strategiskt utifrån destinationsperspektivet, vilket förutsätter en samverkan mellan flera aktörer. Det har även uppstått ett dilemma gällande ansvaret för den regionala marknadsföringen av besöksnäringen. / <p>2020-06-08</p>