Den regionala utvecklingspolitikens karaktär har under de senaste decennierna skiftat dramatiskt. Utvecklingen har gått från centralstyrning till allt större regionalt självbestämmande. Från en inriktning på stödinsatser och regional utjämning till en starkare betoning av tillväxt i landets samtliga delar. Begreppet tillväxt har vunnit mark och man talar allt oftare om en regional tillväxtpolitik.  Samtidigt som man i stor utsträckning betonar den ekonomiska tillväxten finns också en ambition att bredda begreppet med en ekologisk och social dimension. Tilltron till att man genom statliga interventioner kan styra samhällsutvecklingen i Sverige har länge varit stark och stora resurser har avsatts för satsningar inte minst inom området för regionalpolitik. Själva logiken bakom interventionerna har dock sällan klarlagts.  I avhandlingen görs det utifrån en specifik regionalpolitisk insats, nämligen resurscentra för kvinnor. Det blir då tydligt hur regionalpolitiken, i form av policyn bakom interventionen, vilar på motsägelsefulla underliggande logiker vilka praktiken sedan i sin tur måste balansera. Något som i flera fall ger upphov till organisatoriska problem i verksamheten. Resurscentra för kvinnor utgör en regionalpolitisk satsning som funnits sedan mitten av 1990-talet och vars tillkomst och utformning delvis kan förstås mot bakgrund av den utveckling av regionalpolitiken som beskrivits ovan. Inrättandet skedde utifrån att man konstaterat att kvinnor varit missgynnade inom regionalpolitiken. Ett genusperspektiv där man i högre utsträckning tog hänsyn till kvinnors lokala och regionala villkor och förutsättningar efterfrågades därför. Som konsekvens av detta inrättades regionala resurscentra för kvinnor i samtliga län, många lokala resurscentra bildades också. Antalet har varierat över tid men det har i Sverige rört sig om ett hundratal regionala och lokala resurscentra. I avhandlingen står särskilt två län i fokus; Södermanland och Västmanland med två regionala och sjutton lokala resurscentra. Avhandlingen som bygger på en studie av resurscentraverksamheten i Södermanland och Västmanland 2004-2006 visar hur flera av de organisatoriska problem verksamheten i praktiken brottas med kan förstås i relation till en motsägelsefull regionalpolitik. Vid en närmare studie av policyn bakom resurscentra kan den förstås som vilandes på tre olika och delvis självmotsägande underliggande logiker. Logiker som verksamheten i praktiken måste hantera och som många gånger ger upphov till motstridiga krav. / The characteristics of regional development policy during the past decades have altered dramatically. The trend has changed from central control to an increasingly larger regional independence; from a focus on support and regional equalization to a stronger emphasis on growth in all parts of the country. The general emphasis has been on economic growth, but there is also an ambition to widen the concept with an ecological and social dimension. The credence of controlling the development of society by means of interventions by the state has for a long time been strong and great resources have been reserved for interventions, not least in the area of regional development. However, the logic behind these interventions has seldom been investigated. This is done in the thesis in which the logic behind the specific regional policy intervention Resource centers for women is derived. From this perspective it becomes apparent how the regional policy, in the shape of the policy behind the intervention, is based on contradicting logics which the resource centers have to balance. This proves to be an unfeasible balance act where the intrinsic inconsistencies cause organizational problems.   Resource centers for women is a regional policy intervention that has been present since the mid 1990s and its establishment and formation can be understood by the background described above. The reason for its founding was that observations had been made that women were disfavored in regional policy. As a result of this, a request was raised of a gender perspective, where women’s local and regional terms were given larger attention. This led to the establishment of Resource centers for women in all Swedish counties; many local resource centers were also founded. The actual number of centers in Sweden has varied over time but there have been around 100 regional and local resource centers. In the thesis, two regions have the center of attention; Södermanland and Västmanland with two regional and 17 local resource centers. The thesis, which is based on a case study of the Resource centers in Södermanland and Västmanland 2004-2006, shows how several of the organizational problems can be understood in relation to a contradicting regional policy. A policy based on three separate and partly contradicting logics that have to be handled in practice by the organization and often is the cause of contradicting requirements.

This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes. The study focuses on three major research questions: • How is place created? • How are processes of place creation manifested on Öland? • What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland? The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.

The present licentiate thesis deals with decision processes, entrepreneurship, and politics in a local context. The study focuses on the local project Björntanden in Östersund, an entrepreneurial idea aiming at regional development. The purpose of the thesis is to understand the decision processes that enable or hinder the realization of entrepreneurial ideas in a local context. The background of the study is the notion that regional development often is considered a condition for economic growth. Concepts such as local and entrepreneurial processes are commonly used in this context. These processes are seldom run in isolation by single actors but normally in cooperation with others. It is not uncommon that actors such as politicians and other representatives of local government and state agencies play an important role in influencing the conditions for local entrepreneurship. As decision processes in the private and public sector are different, this creates coordination problems. Cooperation between many actors also tends to create coordination problems when actors with different organisational principles and organisational cultures meet in a joint arena. This is further accentuated when business people, civil servants, politicians and others are to cooperate in decision-making on entrepreneurial ideas that often are inherently unclear. I followed the project Björntanden for four years by observations, interviews and studies of published and unpublished documents. On the basis of the experiences of the actors involved I have interpreted the meaning of their actions, i.e., what they have said and what they have done, in order to form the concepts used in the study. Through an interactive process between received theory and the gradually evolving results of the empirical study I have attempted to reach an understanding of the decision processes by linking local conditions, i.e. points of departure for entrepreneurial ideas in a local context, with different types of decision processes. The analysis indicates aspects that may create possibilities and space as well as obstacles for successful decision-making when entrepreneurship and politics are to act in cooperation. / I den här licentiatuppsatsen behandlar jag beslutsprocesser, entreprenörskap och politik i en lokal kontext. Studien fokuserar på det lokala projektet Björntanden i Östersund, en entreprenöriell idé för regional utveckling. Syftet med uppsatsen är att förstå de beslutsprocesser som ger möjlighet eller hindrar att entreprenöriella idéer i en lokal kontext förverkligas. Bakgrunden till studien är att regional utveckling ofta framhålls som en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Begrepp som lokala och entreprenöriella processer är vanligt förekommande i ett sådant sammanhang. Dessa processer bedrivs sällan isolerade hos någon enskild aktör utan ofta i samverkan med andra. Vidare är det inte ovanligt att aktörer såsom politiker, kommunala och statliga företrädare har en framträdande roll för de möjligheter och hinder som gäller för entreprenörskap i ett lokalt sammanhang. Då beslutsprocesser inom den privata sektorn skiljer sig från beslutsprocesser inom den offentliga innebär det koordinationsproblem. Samverkan mellan många aktörer tenderar också att leda till koordinationsproblem när mötet mellan aktörer med olika organisationsprinciper och organisationskulturer skall hanteras på en gemensam arena. Detta blir än mer framträdande, när näringslivsföreträdare, offentliga tjänstemän, politiker och andra skall samverka kring beslut om entreprenöriella idéer, vars signum många gånger är det otydliga. Under fyra år har jag följt projektet genom observationer, enskilda samtal och studier av publicerade och opublicerade handlingar. Jag har utgått från aktörernas egna upplevelser och erfarenheter av projektet Björntanden och tolkat möjliga innebörder i deras ageranden i form av vad de har sagt och vad de har gjort som underlag för begreppsbildningen i studien. Genom växelspel mellan teoretiska utgångspunkter och den empiriska undersökningens gradvis framväxande resultat har jag försökt uppnå förståelse av beslutsprocesserna genom att sammankoppla lokala förutsättningar, alltså aktuella points of departure för entreprenöriella idéer, i en lokal kontext, med olika slag av beslutsprocesser. Analysen visar på aspekter som kan skapa möjligheter och ge utrymme men också hinder för framgångsrikt beslutsfattande när entreprenörskap och politik samverkar.

The overall aim of this essay has been to study how Swedish municipalities translate politics to hands-on action. More specifically by analysing how participating pilot municipalities within Tillväxtverket’s project Stronger local appeal in effect translated the project to local efforts. A second, underlying, aim was to identify the local projects understanding of fundamental but inadequately defined concepts included in the policy they were translating. This was done through a qualitative interview research approach with the pilot project leaders from each participating municipality. The empirical data was analysed through thematical analysis. The study concludes that the project leaders’ interpretation and understanding of fundamental concepts vary. The understanding of method, bond to be developed by the participating pilots, was lacklustre. Appeal within municipalities, however, was generally interpreted to be varying different things, e.g. conflicting focus on already existing occupants versus attracting new ones. Analysis show that local efforts had a few different themes, establishing central groups with focus on the constellation of the group as well finding the right dialogue with or to whomever was targeted, was one. Working with different types of plans and strategies or visualizing what you as a municipality can offer presumptive developers, to mention a few others. Generally speaking, translation helps the study explain that there is no right or wrong in the different types of local efforts, as also proven by the many type of different themes and local efforts. Further research should focus on why the national level use weak concepts as direction of operation, the intention of it specifically. / <p>En examination, inte en presentation.</p>

Innovationer och innovationssystem har på senare tid fått en allt viktigare roll i synen på vad somfrämjar ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster där kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som främst sysselsätter män som anställda får majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland är Hälsoteknik etts.k. prioriterat tillväxtområde och därmed mottagare av dessa medel. Hälsoteknik har somområde en potential att vara gränsöverskridande då det sammanför mansdominerade branschermed könsbalanserade och kvinnodominerade branscher. Uppsatsen studerar om tillväxtområdetoch innovationssystemet hälsoteknik utmanar de dualistiska genuskonstruktioner som forskningvisat att den svenska innovationspolitiken bygger på, samt visar på genusperspektivets relevans iatt synliggöra obalanser i strukturer som kan verka tillväxthämmande.

Denna masteruppsats undersöker vilka intressen det är som formar den regionala utvecklingsplaneringen utifrån ett perspektiv av regionförstoring och hållbar mobilitet. Globaliseringen har resulterat i att konkurrensen om förutsättande faktorer för en ekonomisk tillväxt idag sker mellan regioner. Regioner har således genom den regionala utvecklingsplaneringen identifierats till att vara nyckelaktörer för att erhålla ekonomisk tillväxt. En strategi för detta är regionförstoring då en utvidgad geografisk funktionalitet stärker den regionala konkurrenskraften gentemot andra regioner. Parallellt har regioner identifierats till att vara nyckelaktörer för en omställning till ett hållbart mobilitetsparadigm vilket står i konflikt med det ökade transportarbetet som orsakas av regionförstoring. Detta innebär att avvägningar behöver göras inom den regionala utvecklingsplaneringen. Utifrån hur regioner uttrycker och hanterar den konflikterande relationen mellan regionförstoring och hållbar mobilitet syftar studien till att undersöka vilka intressen det är som styr den regionala utvecklingsplaneringen och då även formar hur samhället utvecklas. Genom strategi- och policydokument som är vägledande för regional utveckling har den regionala utvecklingsplaneringen i Region Jönköpings län, Region Örebro län och Region Östergötland studerats. Slutsatserna påvisar hur kombinationen av den regionala utvecklingsplaneringsprocessens begränsade utrymme för medborgardeltagande och betydelsen som det regionala näringslivet tilldelas för att säkra regionens konkurrenskraft och överlevnad har resulterat i att näringslivets intressen konsekvent tillgodoses inom den regionala utvecklingsplaneringen. Studiens slutsatser stärker befintlig forskning om hur en tillväxtorienterad utveckling riskerar att cementera strukturer som ekologiskt påfrestande transportvanor, de traditionella könsrollerna och socioekonomisk segregation. Avslutningsvis påvisas även studiens slutsatser ett behov av att nyansera barnperspektivet inom den regionala utvecklingsplaneringen då även barnperspektivet har utformats efter näringslivets intressen.

As the main operational tool of the EU Cohesion Policy, the European Regional Development Fund (ERDF) aims to invest in regional development initiatives at the regional administrative level in the member states. Hence, governed by European legal regulations, the ERDF tend to initiate policy change and policy adaptionconcerning regional development policies on the regional administrative level. Consequently, this thesis addresses the issue concerning through which functions the ERDF influences the Regional Development Strategy for Västra Götaland 2021–2030, which constitutes the operative strategy on regional development policy in Västra Götaland, including goals, priorities, and methods. By utilizing Europeanization as theoretical framework, constituted by three factors of Europeanization, concerning a supranational factor, a multilevel governance-factor and a policy network-factor, the ERDF functions influencing the strategy were distinguished and explained. Through a theory consuming analysis, this thesis conclude that the ERDF influences the regional development strategy for Västra Götaland through three functions; through the incorporation of European discourses into the strategy, which were established by the European legal acts governing the ERDF; through the multilevel governance system managing the ERDF, which has generated an institutionalized system of cooperation between European, national and regional levels for the management of regional development policies; and,through the need to cooperate in a policy network in order to implement the ERDF regionally, as well as accomplish the regional development strategy.

Stockholmsregionen växer och utvecklas i hög takt. Bostadsbristen är ett faktum när fler och fler vill bo i en urban miljö, dessutom ställer detta högre krav på att regionens logistikförsörjning hanteras korrekt. Mot denna bakgrund uppstår konkurrens kring markanvändningen i citynära verksamhetsområden. Idag omvandlas verksamhetsområden till attraktiva bostadsområden, exempelvis Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Syftet med rapporten är att undersöka möjligheten att omvandla tre verksamhetsområden (Lunda, Slakthusområdet och Västberga) och vilka regleringar samt investeringar som är nödvändiga för att verksamheterna ska kunna omlokaliseras till perifera verksamhetsområden i regionen. Första steget till omvandling är att omlokalisera den befintliga verksamheten, som i de angivna områdena klassificeras som logistikintensiv, till perifera verksamhetsområden i regionen. Logistikintensiv verksamhet karaktäriseras av att transporter till och från fastigheten är nödvändiga för verksamhetens framgång, det kan vara allt från ett tryckeri till en global transportör. En omlokalisering till ett perifert verksamhetsområde gör att kraven på den redan överbelastade infrastrukturen ökar då många aktörer levererar och distribuerar in till city. Härav följer att Förbifart Stockholm och Södertörnsleden måste byggas för att skapa en ringled runt staden och öka de perifera områdenas tillgänglighet till city. Vidare måste ekonomiska incitament från kommunens sida skapas för att motivera verksamheterna att flytta självmant från de områden kommunal rådighet över marken saknas. Det främsta incitamentsskapande verktyget är att detaljplanelägga marken för bostäder och därmed få fastigheternas marknadsvärde att öka. Ett verktyg som det finns en ovilja från kommunens sida att använda, då rådighet över marken saknas, eftersom värdeökningen tillfaller fastighetsägarna snarare än kommunen. Lundas attraktivitet för logistikintensiv verksamhet är idag högre än dess potential som bostadsområde vilket gör att omvandling inte kommer ske inom en överskådlig framtid. Slakthusområdet kommer att omvandlas till bostadsområde och den befintliga verksamheten omlokaliseras förmodligen till Larsboda eller Jordbro. Det går att omvandla Västberga men det krävs från kommunens sida att samtliga möjliga, i uppsatsen omnämnda, incitamentspåverkande faktorer genomförs / The Stockholm region is growing and developing at a high pace. The urban environment of the Stockholm region is attracting successively more people and as a result the housing shortage is a big problem. This also leads to another problem, how the distribution and logistics supply is solved in the region. This opens up competition of land use between logistics companies and housing development in the areas near city which are characterized of logistic intense business. Today similar business areas are being transformed into attractive residential areas, such as Liljeholmskajen and Stockholm Royal Seaport. This report aims to examine the possibility of converting the three logistic intense areas (Lunda, Slakthusområdet and Västberga) and which regulations and investments that is necessary for the operations to be relocated to peripheral areas in the region. The first step to conversion is to relocate the existing business, as in the specified areas classified as logistics intensive, to peripheral areas in the region. Logisticsintensive activities is characterized by transports to and from the property which are necessary for business, it can be anything from a printing company to a global carrier. Since many operators supply and distribute goods to the city, a relocation to a peripheral area put high demands on the already overburdened infrastructure. Therefor the Stockholm Bypass and Södertörnsleden must be built to form an outer ring road around the city and increase the peripheral regions access for the city. Moreover economic incentives from the municipality, in order to motivate businesses to move voluntarily from those areas without municipal control, is missing. The primarily way to achieve economic incentive is to detail development plan the area for housing and thus get the property value increase. However there is reluctance by the municipality to use the detail development plan in this way when the municipality ownership over the ground is lacking, because the increase in value will gain other property owners rather than the municipality. Lundas attractiveness of logistics intense business today is greater than its potential as a residential area which makes a conversion will not take place in the foreseeable future. Slakthusområdet will be converted into a residential location and existing business will be relocated to Larsboda or Jordbro most likely. Västberga is possible to convert but it requires that all possible, in the report mentioned, incentives influencing factors are implemented by the municipality.

Det finns i dag en tilltro hos regionala aktörer att en stark regional tillhörighet och image kan bidra till att sätta regionen på kartan, skapa starkare sammanhållning inom området och på så vis även stötta regionens konkurrenskraft. Det övergripande syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur och varför man som organisation och tjänsteman väljer att arbeta med regional identitet i ett planeringssammanhang. Studien undersöker de attityder som finns inom ett regionalt utvecklingsprojekt som innehar en utarbetad målbild med ett fokus på uppbyggandet av en ny region. För att studera detta görs en fallstudie där det empiriska materialet baseras på kvalitativa intervjuer, dokumentanalys och deltagande observationer. Resultaten visar att regional identitet används som en resurs för att uppnå andra mål i regionarbetet, främst att stärka området i konkurrensen mot andra regioner. Att gå från vision till verklighet tros kunna göras genom fortsatt samverkan, bygga ihop området med effektiva transportlösningar och extern marknadsföring. Arbetet inom projektet har inneburit en aktiv urvalsprocess där den regionala bilden tillgivits symbolisk värde och ett specifikt innehåll. Fokus har dock främst legat på den interna förankringen bland det geografiska områdets tjänstemän och politiker. / There is a belief today among regional actors that a strong attachment and image can help strengthen the region and support its competitiveness. The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of how and why organisations and its employees choose to work with regional identity in a planning context. The study examines the attitudes that exist within a current regional development project that has produced a vision that partly focuses on building a new regional identity for a particular area. To study this a case study was conducted using qualitative interviews, document analysis and participant observations to gather data. The results show that regional identity is foremost used as a resource for achieving other objectives, in particular to strengthen the area in the competition against other regions. This study suggests that the step from vision to reality is made through continuing regional collaboration, connecting the area through effective transport solutions and external marketing.  The focus in the project has primarily been on establishing the vision among the internal planers and politicians in the geographical area.

The purpose of this thesis is to examine the how Swedish regions use Facebook in public relations towards citizens, within the field of regional development. The study has the character of a qualitative, comparative case study to illustrate similarities and dissimilarities. Social media has been described as a way to enable dialog and a tool for organizations to build and care for relations with different publics. At the same time social media, like Facebook, can be used by political organizations to show transparency and give citizens the ability to have influence in the political process by using it dialogical. The Result shows that both regions work with public relations are characterised by dissemination of information and one-way communication. Citizens are not a prioritized target group within communication regarding regional growth on the region’s Facebook-pages.