I Skåne introduceras under tidigt 2020-tal en regional nivå för planering. Uppsatsens syfte är att identifiera eventuella konsekvenser samt hur roller kan påverkas av denna förändring. Introduktionen av en intermediär nivå för planering är omvälvande, i synnerhet ur kommunal synvinkel vars planmonopol legat fast sedan 1947. I studien porträtteras förändringen genom intervjuer med tjänstepersoner inom mindre kommuner samt regionen, analyserat genom teorierna bakom governance och nyregionalism. Resultatet indikerar att nuvarande formulering av regionplaneuppdraget adderar ytterligare komplexitet till en redan svårnavigerad miljö. I denna komplexa miljö framstår planen som ett visionslöst, administrativt dokument vilket blir problematiskt om visioner för planering betraktas som demokratins förverkligande i rummet. Regionplanering är en förlängning av det regionala utvecklingsansvaret vilket placerats hos regionen för en starkare demokratisk anknytning. Med en visionslös regionplan förefaller dock denna ambition som misslyckad, i synnerhet med tanke på en påtaglig kommunalpolitisk aktivitet. Ett ytterligare problem är att planen främst handlar om de större kommunernas tillväxtmotorer medan de mindre kommunernas intressen hamnar i bakgrunden. För att uppnå den demokratiska ambitionen samt möjliggöra introduktionen av väsentliga frågor bör reformarbetet samt regionplaneuppdraget bättre anpassas till regionnivåns särpräglade karaktär.

Regionerna ansvarar för den regionala utvecklingsplaneringen men besitter inte själv beslutanderätt kring genomförandet av den fysiska planeringen. Kommunerna har därtill inte mandat att hantera problem som kräver regionala lösningar. Det innebär att regionen för att få genomslag för vision och mål behöver samverka med andra aktörer i planeringssystemet samt att kommunerna har ett intresse av samverkan regionalt. Frågan är vilka förutsättningar den regionala planeringen har för detta och är kommunerna villiga att ge upp del av sin beslutanderätt till förmån för samarbete och samverkan i regionen?   Syftet har varit att undersöka hur väl sambandet mellan den regionala och kommunala planeringen fungerar genom att analysera i vilken mån regionala visioner och mål omsätts i kommunala översiktsplaner. Arbetet har utformats som en flerfallstudie där två regioner med innefattande kommuner jämförts, region Örebro län och Skaraborgs kommunalförbund i Västra Götalandsregionen. Data har samlats in genom dokumentstudier av regionala och kommunala dokument varmed en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på materialet. Begreppen governance och rescaling har utgjort den teoretiska utgångspunkten för arbetet.   Av granskade översiktsplaner har framgått att i genomsnitt 70 procent innehåller regionens vision eller mål. Huruvida det är ett resultat av en fungerande samverkan mellan den regionala och kommunala nivån tycks dock ha mindre påverkan på utfallet. Det tycks vidare inte göra någon skillnad i hur regionens vision och mål överförs i kommunala dokument om regionen består av jämbördiga kommuner eller om regionen har en enskilt stark kommun. Däremot bör det kunna argumenteras för att det kan vara enklare att komma överens om en gemensam regional målbild om kommunerna är jämnstora. Regionaliseringen av utvecklingsansvaret kan inte ensamt ses ha haft en inverkan på kopplingen mellan RUS och kommunernas översiktsplaner. Det får ses som en av flera faktorer som sammantaget bör bidra till en utvecklad samverkan.   Flera faktorer har visat sig kunna påverka sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och de kommunala översiktsplanerna. Framförallt tycks det handla om vilken tillhörighet kommunerna känner till regionen och på så vis den upplevda nyttan med regional samverkan. Det har vidare framkommit att de frågeställningar som har varit utgångspunkten för arbetet inte på djupet klarat av att fånga upp det resonemang kring varför sambanden ser ut som de gör i regionerna på det sätt som varit möjligt, i vart fall i ett teoretiskt resonemang, utifrån materialet. Därmed blir slutsatserna möjligen något ytliga i förhållande till den analys som genomförts.

Inom EU finns en sammanhållningspolitik som går ut på att minska klyftorna mellan regioner i unionen. I Sverige finns en regional utvecklingspolitik där man vill jämna ut olikheterna mellan stad och landsbygd och bland annat besöksnäringen har pekats ut som en viktig motor för tillväxt. Även evenemang nämns allt oftare i strategier för regional utveckling och det är något som har blivit en allt vanligare reseanledning. Den här studien syftar till att undersöka vilken roll evenemang har i de regionala utvecklingsstrategierna i Jämtland Härjedalen och om det även speglas i hur evenemang finansieras med offentliga medel från regionen och EU. För att undersöka detta utgår studien från teorier om hållbar utveckling, lokaliseringsfaktorer och path dependency.  Innehållsanalyser av både kvalitativ och kvantitativ karaktär har genomförts av dels de strategiska dokumenten och dels de evenemangsprojekt som registrerats i Tillväxtverkets Projektbank mellan åren 2011 och 2020. Studien visar att efter år 2014 har evenemang fått en väldigt stor plats i strategierna. Resultaten tyder också på att de evenemangsprojekt som fått offentliga medel har en tydlig koppling till utvecklingsmålen i regionen och att majoriteten av pengarna gått till stora idrottsevenemang i kommunerna Östersund och Åre. / <p>2022-06-01</p>

This scientific study has researched whether EU funds within projects have been used for the development of the hospitality industry. The study has investigated three municipalities and these have been Hammarö, Säffle and Karlstad. These three municipalities have been chosen because they are close to each other geographically, two small municipalities and one large municipality. The study has provided an insight into how these three municipalities work with financing projects in the hospitality industry via EU funds. The reason why these three municipalities were chosen for this study is because we wanted to compare how small municipalities differ from a large municipality and how they work with the development of the tourism industry, but mainly with EU funds. The interest in the study has come from lectures from many different actors who have mentioned that the economic aspect has been the part that has held back the development of the hospitality industry. The study has been conducted as a qualitative study using qualitative semi-structured interviews. Furthermore, the study has used document analysis which has been to go through the municipalities' regional development plans, destination development plans and population change depending on the size of the municipality and what conditions this creates linked to grant opportunities.  Document analyzes and interviews are what have helped us arrive at a result.  Results show that these three municipalities have different conditions when it comes to EU grants and this can cause them to differ depending on which municipality and how they invest in the tourism industry, but also how they work with EU funds. The result shows that if municipalities were to start using more EU funds and have the skills to do so, this could result in it contributing to greater development on the site. But the study will also go into the fact that there are more aspects within this and not just financial aspects.

Globalt koldioxidutsläpp från industrier vid förbränning av fossila bränslen är en av de ledande faktorerna för utsläpp av koldioxid och bidrar till global uppvärmningen. Nya metoder krävs därmed för att säkerställa en hållbar framtid från förnybar energi genom tillämpning och implementering i olika sektorer för att säkerställa ett fossilfritt samhälle. Vätgas är en energibärare som till följd därav anses agera som en lösning i omställning till grön energi. Vätgas kan därmed hjälpa flera olika länder i arbetet mot ett fossilfritt samhälle.  Syftet med rapporten ämnar till att identifiera Region Gävleborgs vätgasarbete och utveckling, från produktion, lagring, finansiering och hur användning av vätgasen ser ut i infrastrukturen genom intervjuer med lokala aktörer och företag. Därefter analyseras Storbritannien, Tyskland och Italien vilket sammanfattade ländernas egna vätgasstrategier och utveckling, vilket låg till grund i jämförelse med Region Gävleborg. En tydlig likhet finns genom metoden elektrolys för att framställa grön vätgas vilket skapar avkarbonisering av industrikluster och transport. Olika förnybara källor kan användas i metoden för att framställa grön vätgas genom elektrolys, i Tyskland är vindkraft en möjliggörare samtidigt som Sverige och Storbritannien använder havsbaserade metoder för vindkraft. Italien främjar användandet av solceller vid framställning av grön vätgas. Det insamlade resultatet har därmed påvisat att det finns goda förutsättningar för etablering av vätgasinfrastruktur för länderna samt för Region Gävleborg.

This study examines the multifaceted aspects of the area Gustavsberg located in Värmdö municipality. We plan to focus on Gustavsberg´s development as a tourist destination to meet the requirements to become a successful tourist destination. The local actor´s effort and their role in the hospitality industry will be examined. Also, the ability to cooperate to develop Gustavsberg’s activities and events will be focused on as well as how improvements are achieved to meet visitor requirements. The theories that are applied for the area´s destinations development, destinations strategies, destination marketing, action plans and creative tourism provide a structured framework for understanding why and how Gustavsberg can develop. The importance of development and improvement for the area will be crucial to remain a competitive and attractive destination. This study used a mix of qualitative interviews and observations and even quantitative surveys to examine the areas development from different perspectives and opinions. The findings revealed that Gustavsberg has a great potential for cooperation to create a clear vision for the future and shape a better development of the hospitality industry in Gustavsberg. It was also revealed that the municipality is in the process of starting a destination section. That will mean that one of the important actors within the hospitality industry will take the leading role for implementing and planning that is missing today. Moreover, we have concluded that Gustavsberg owns many unique sights and attractions but based on all the data we have collected, we see that the area still has many challenges that need to be overcome. By focusing on the opportunities and reinforcing cooperation between the actors, Gustavsberg can maintain and strengthen its role as a varied and attractive destination in tourism.

Kommunernas översiktsplaner ska enligt gällande lag (SFS 2007:713) samordnas med det regional tillväxtarbetet. Samtidigt förekommer det idag stora svårigheter kring att skapa en koppling mellan den kommunala och regional nivån. Syftet med studien är att granska hur Region Örebro län och Region Jönköping län samt kommuner inom regionerna valt att utveckla ett samarbete mellan den regionala och kommunala nivån. Målet med studien är att skapa kunskap som utvecklar förutsättningar för ett samarbete mellan kommunala översiktsplaner och den regionala utvecklingsstrategin. Studiens metoder grundas i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner inom de valde regionerna och kommunerna. Parallelt har även analyser av dokument genomförs för att skapa ett generellt perspektiv. Region Örebro län och Region Jönköping län innehar ett pågående arbete av strukturbilder för regionen där målet är att skapa en starkare koppling mellan och gentemot kommuner. Resultatet visar att respektive aktör har ett behov av en mer samordnad regional planering där de främsta metoderna för samordning anses vara dialog och mötesplatser. I varierande grad förekommer det idag samarbete inom olika behovsområden som exempelvis turism, utbildning och kommunikationer. Resultatet visar även att samarbetet mellan kommuner och region är av betydelse för att exempelvis kunna möta särskilda samhällsutmaningar som ett lågt befolkningsantal. Förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete anses ha skapat en medvetenhet om samarbete mellan kommuner och regioner. Dock upplevs kunskapen kring hur samarbetet ska ske rent praktiskt saknas inom kommuner och regioner vilket leder till svårigheter. Den bristande kunskapen gällande hur samarbetet ska utföras rent praktiskt och hur arbetsprocessen skall generera i handlingskraft innebär ett hinder för aktörerna. Det finns en vilja och ett uttalat behov av ökat samarbete men det saknas idag såväl arbetsmetoder och mälsättningar för detta samarbete. / The Swedish regulation (2007:713) illustrate that the strategic plans of the municipalities should be synchronized with the regional development work. Today there are difficulties in creating a relationship between the municipalities and the regional level. The purpose of this study is to examine how Örebro county and Jönköping county have chosen to develop a collaboration with the municipalities. The aim is to present methods to develop cooperation between the municipal and regional level. The methods of this study are based on qualitative semi-structured interviews. The interviews have been done with one person from each selected region and municipality. The results show that the actors find a need for a more synchronized regional planning, where the main methods to develop a cooperation are dialogue and meeting places. Örebro county and Jönköping county has an ongoing work of structural images of the region. The goal of the structural images is to create a stronger link towards the municipalities. The results show that cooperation between the actors are of great value. There are a present cooperation in various areas such as tourism, education and commuting. The results also show that the cooperation between the actors is important to meet challenges as for example a low population. The Swedish regulation (2007:713) about regional development has created an awareness of the connection between regions and counties. However, the knowledge about how to work with the cooperation is lacking in municipalities and regions and the lack of knowledge leads to difficulties. There is a will and a need for increased cooperation, but there are no working methods or goals for the regional partnership.

Denna uppsats undersöker effekter av högskolereformen år 1977 på Sveriges inrikes migrationsströmmar för perioden 1968–1996. Reformen innebar att 12 nya högskolor upprättades i 16 kommuner i landet som tidigare haft 6 verksamma universitet. Identifikationsstrategin drar nytta av att endast ett par svenska kommuner omfattades av reformen vilket gör det möjligt att jämföra migrationsflöden i dessa kommuner med resterande delar av landet. Detta för att komma närmare en kausal tolkning av resultaten. Resultaten visar att inflyttning till kommuner som upprättade en högskola ökade med totalt 7,74 procent under perioden jämfört med resterande delar av Sverige. Inflyttningen för åldersgrupp 15–29 år ökade med 15,56 procent och inflyttningen för individer över 65 år minskade med 10,97 procent. Utflyttningsandelen ökade med 7,5 procent i den yngsta åldersgruppen men ingen signifikant effekt kunde säkerställas för resterande befolkning. Slutligen ökade rörligheten relativt sett mer för män än kvinnor. / This paper investigates the effects of a higher education reform that took place in Sweden in 1977 on within country migration for the time period 1968-1996. 12 new universities were established in 16 municipalities in the country which up until this point had housed only 6 operative universities. The identification strategy takes advantage of the fact that the reform was implemented exclusively in some municipalities making it possible to compare these with remaining parts of the country to get closer to interpreting a causal effect. The results show that within country migration to municipalities who established new universities increased by 7.74 percent compared to the rest of Sweden. Migration to university cities in age group 15- 29 increased with 15.56 percent and migration for individuals over the age of 65 decreased with 10.97 percent. Migration out of university municipalities increased with 7.5 percent in the youngest age group but no significant effects were found for the rest of the population. Furthermore, mobility increased relatively more for men than women.

<p>The present licentiate thesis deals with decision processes, entrepreneurship, and politics in a local context. The study focuses on the local project <em>Björntanden</em> in Östersund, an entrepreneurial idea aiming at regional development. The purpose of the thesis is to understand the decision processes that enable or hinder the realization of entrepreneurial ideas in a local context.</p><p>The background of the study is the notion that regional development often is considered a condition for economic growth. Concepts such as local and entrepreneurial processes are commonly used in this context. These processes are seldom run in isolation by single actors but normally in cooperation with others. It is not uncommon that actors such as politicians and other representatives of local government and state agencies play an important role in influencing the conditions for local entrepreneurship. As decision processes in the private and public sector are different, this creates coordination problems.</p><p>Cooperation between many actors also tends to create coordination problems when actors with different organisational principles and organisational cultures meet in a joint arena. This is further accentuated when business people, civil servants, politicians and others are to cooperate in decision-making on entrepreneurial ideas that often are inherently unclear.</p><p>I followed the project <em>Björntanden</em> for four years by observations, interviews and studies of published and unpublished documents. On the basis of the experiences of the actors involved I have interpreted the meaning of their actions, i.e., what they have said and what they have done, in order to form the concepts used in the study. Through an interactive process between received theory and the gradually evolving results of the empirical study I have attempted to reach an understanding of the decision processes by linking local conditions, i.e. points of departure for entrepreneurial ideas in a local context, with different types of decision processes. The analysis indicates aspects that may create possibilities and space as well as obstacles for successful decision-making when entrepreneurship and politics are to act in cooperation.</p> / <p>I den här licentiatuppsatsen behandlar jag beslutsprocesser, entreprenörskap och politik i en lokal kontext. Studien fokuserar på det lokala projektet Björntanden i Östersund, en entreprenöriell idé för regional utveckling. Syftet med uppsatsen är att förstå de beslutsprocesser som ger möjlighet eller hindrar att entreprenöriella idéer i en lokal kontext förverkligas.</p><p>Bakgrunden till studien är att regional utveckling ofta framhålls som en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Begrepp som lokala och entreprenöriella processer är vanligt förekommande i ett sådant sammanhang. Dessa processer bedrivs sällan isolerade hos någon enskild aktör utan ofta i samverkan med andra. Vidare är det inte ovanligt att aktörer såsom politiker, kommunala och statliga företrädare har en framträdande roll för de möjligheter och hinder som gäller för entreprenörskap i ett lokalt sammanhang. Då beslutsprocesser inom den privata sektorn skiljer sig från beslutsprocesser inom den offentliga innebär det koordinationsproblem.</p><p>Samverkan mellan många aktörer tenderar också att leda till koordinationsproblem när mötet mellan aktörer med olika organisationsprinciper och organisationskulturer skall hanteras på en gemensam arena. Detta blir än mer framträdande, när näringslivsföreträdare, offentliga tjänstemän, politiker och andra skall samverka kring beslut om entreprenöriella idéer, vars signum många gånger är det otydliga.</p><p>Under fyra år har jag följt projektet genom observationer, enskilda samtal och studier av publicerade och opublicerade handlingar. Jag har utgått från aktörernas egna upplevelser och erfarenheter av projektet Björntanden och tolkat möjliga innebörder i deras ageranden i form av vad de har sagt och vad de har gjort som underlag för begreppsbildningen i studien. Genom växelspel mellan teoretiska utgångspunkter och den empiriska undersökningens gradvis framväxande resultat har jag försökt uppnå förståelse av beslutsprocesserna genom att sammankoppla lokala förutsättningar, alltså aktuella <em>points of departure</em> för entreprenöriella idéer, i en lokal kontext, med olika slag av beslutsprocesser. Analysen visar på aspekter som kan skapa möjligheter och ge utrymme men också hinder för framgångsrikt beslutsfattande när entreprenörskap och politik samverkar.</p>

<p>This thesis is an explorative excursion into the concept of place creation and place construction. It departures from the way place is discussed within both relational theory and humanistic geography. In pace with changes in the local economy and re-structure of the agricultural sector, the Swedish island, Öland, has gone through changes which has given new perspectives on place and the distinctiveness of single places. These changes have assigned new roles for single places and the processes of place creation and place construction takes new paths in these changes.</p><p>The study focuses on three major research questions:</p><p>• How is place created?</p><p>• How are processes of place creation manifested on Öland?</p><p>• What role does the distinctiveness of particular places have for tourism and entrepreneurship on the island Öland?</p><p>The approach to these questions is explorative. Place is studied as a concept which both reflects and influences processes of change in relation to other places and different actors, people and organizations. In this study, place creation is analyzed in relation to changing economic, social and cultural aspects. People’s actions in a certain place or in different places affect place transformation and creation of place just as changes in the national and global economy do. The different images people have of a certain place and their actions in this place are affected by relations to other places and cultural values, identities, global trends and the overall economy. This plays a vital role for place creation and how distinct places are constructed. This study explores these processes on Öland through three different projects or case studies. Methodologically, I have a qualitative approach to my research questions and the case studies are based on interviews, observations and analyses of marketing material, information material, texts and pictures.</p>