Denna studie undersöker hur musik fungerar som ett verktyg för relationsskapande arbete inom fritidshemmets undervisning. Studiens syfte är att utföra en intervention på ett fritidshem för att ta reda på hur fritidshemmet pedagogiskt arbetar med relationsskapande samt för att föröka skapa en förändring av synen på arbete med relationsskapande genom musik. Metoden som använts är aktionsforskning där forskaren framarbetat olika aktiviteter för att belysa metoder för att arbeta med musik som relationsskapande verktyg. Dokumentationsverktygen är Videoinspelade aktiviteter, observationer och intervjuer.   Resultatet, som från denna mindre undersökning, visar att relationsskapande genom musik är väldigt användbart som metod och kan med fördel användas mer i relationsskapande på fritidshemmet. Eleverna i studien har reagerat positivt på samtliga aktiviteter och visar viss förmåga att reflektera kring relationsskapande som skett i intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka fältarbetares upplevelser och erfarenheter av att arbeta relationsskapande med ungdomar, men även undersöka vilka utmaningar de möter i arbetet. Syftet skapades utifrån bristen av kunskap rörande fältarbetares arbete med det relationskapande. Fältarbetarnas erfarenheter och upplevelser stod centralt i denna studie då den hade en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ forskningsansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med fältarbetare utfördes för att få en mer djupgående förståelse av deras perspektiv kring arbetet. Resultatet visade vikten av relationen och hur den påverkar arbetet utifrån fältarbetarnas perspektiv. Utmaningarna fältarbetarna möter med relationskapande presenteras. Vidare synliggörs vikten av samverkan och den inverkan den har tydliggörs. Slutsatserna av denna studie visade på att vikten av relation stod centralt i fältarbetarnas arbete och att anmälningsplikten var utmanande och skadlig för de relationer som byggts upp. Vidare påvisas även att skolan var fältverksamheternas största samverkanspartner. Studiens slutsatser visade även att arbetet med ungdomar kräver anpassningar och förståelse för att förändring skall ske. Avslutningsvis beskrivs förslag på framtida forskning.

Studiens syftar till att belysa yrkesverksammas tankar och erfarenheter gentemot substitutionsbehandling utifrån ett etiskt perspektiv. Den metodologiska utgångspunkten i studien är hermeneutiken, kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sex stycken yrkesverksamma på LARO mottagningar intervjuades runt om i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna i studien är konsekvensetiken och rättvisa begreppet och resultatet har analyserats utifrån dessa teorier. De viktigaste slutsatserna är att substitutionsbehandling är mer än bara läkemedel då det enbart är en del av det stora hela. Substitutionsbehandling gynnar såväl individerna i behandling som samhället genom att kriminaliteten minskar samt att hälsan förbättras för individer med ett opioidberoende. En annan slutsats är att revideringen av socialstyrelsens riktlinjer har visat sig att ge en god effekt i praktiken.

Syftet var att utveckla förståelse för hur anmälningsplikten kan praktiseras i förskolan när det gäller icke akuta orosanmälningar. Denna kvalitativa studie gjordes genom att samla in data från semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åtta förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat visar skillnader i de två kommunerna om handlingsplanen när det handlar om orosanmälningar. Förskollärare i den ena kommunen hade kännedom om handlingsplanen och i den andra kommunen hade inte förskollärare det. I resultatet synliggörs skillnader när det handlar om rektorers samarbete och samsyn med arbetslag. Slutsatsen är att för att säkerställa barnets säkerhet behövs det personal som känner sig trygga i sina beslut samt har stöd ifrån arbetslag och rektor. Rektor behöver tillhandahålla en tydlig handlingsplan som är lättillgänglig för arbetslaget, för att underlätta arbetet med orosanmälningar och minimera risken att barn far illa.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur relationsskapande sker med barn inom förskolan, ur förskolepedagogers perspektiv. Studien är kvalitativ och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Analysen gjordes med utgångspunkt i det relationella perspektivet vars fokus är relationer, centrala för det pedagogiska arbetet i förskolan. Forskning påvisar att samspel och samvaro utgör två essentiella grundstenar i relationsbyggandet mellan förskolepedagoger och barn samt att förskolepedagogens roll i barnets sociala, emotionella och kognitiva utveckling är vital. Resultatet visar att samtliga förskolepedagoger är medvetna om vikten av att skapa goda relationer, vilket uppnås genom en ökad respekt för barnets trygghetszon såväl som att vara nära, lyhörd samt härvarande. Slutsatsen av studien belyser att relationsskapandet påbörjas vid inskolningen. En medvetenhet om detta föreligger hos samtliga förskolepedagoger som tar hjälp av vårdnadshavare för att bättre känna till barnet i fråga.

I denna studie beskriver elever från årskurs 5 hur relationen till svenskläraren skulle kunna påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteratur. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 5 upplever sambandet mellan läsmotivation och svensklärarens stöd för att diskutera relationsskapandets eventuella betydelse för främjande av läsutveckling och läsmotivation. De frågeställningar som avser att svara på ovanstående syfte är: Hur beskriver elever sin läsmotivation vad gäller skönlitteratur? Hur beskriver eleverna att svenskläraren stödjer deras läsning vad gäller skönlitteratur? Upplever eleverna att relationen till svenskläraren påverkar deras läsmotivation vad gäller skönlitteratur och i så fall hur?  Den socialkognitiva teorin är central gällande hur motivation skapas och tillsammans med ett humanistiskt perspektiv på motivation utgör teorierna studiens teoretiska ramverk. För att samla in data till studien användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade gruppintervjuer av elever från årskurs 5. Det empiriska materialet har transkriberats, analyserats och diskuterats i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det resultat som framkommit är att elevers beskrivningar gällande läsmotivation skiljer sig åt och elever har olika inställningar till läsning av skönlitterära böcker. Resultatet indikerar även att relationsskapandet mellan svensklärare och elever kan påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteraturen ur ett elevperspektiv.