El objetivo del presente trabajo de investigación fue conocer la relación que existe entre el trabajo remoto y el bienestar laboral en trabajadores de Lima Metropolitana, sea este positivo o negativo; y desarrollar una serie de recomendaciones base que pueden ser tomados por empresas con similares características al momento de definir su política de trabajo remoto; manteniendo un balance entre productividad y bienestar laboral. Para lograr estos objetivos se empleó una metodología mixta para recolectar datos relevantes. En total participaron 190 colaboradores de diversas empresas privadas de Lima Metropolitana, 28 en los focus group y 162 en el sondeo virtual. Para este sondeo, se utilizó el cuestionario de bienestar laboral general de (Blanch, Sahagún, Cantera, & Cervantes, 2010) y una escala de preguntas elaborada por los investigadores específicamente para el presente trabajo. Los resultados obtenidos de ambas fuentes muestran una relación entre los efectos colaterales (negativos) y ciertas modalidades de trabajo rígidas; asimismo, se identificaron coincidencias entre características laborales y el bienestar laboral subjetivo (focus group) y evaluado (sondeo virtual). Adicionalmente se identificaron diferencias entre los resultados obtenidos según el puesto de trabajo del colaborador, pero que no guardan relación con la edad del mismo, implicando que el tipo de responsabilidad es una variable a considerar al momento de establecer las bases de una modalidad de trabajo remota. Finalmente se identificaron recomendaciones básicas para establecer una modalidad de trabajo mixta (preferida por los participantes). / The aim of the study was to identify the impact of remote working on the work well-being of workers from private companies in Lima Metropolitana, be it positive or negative, on work well-being, so a baseline can be developed for other private companies to build on their pursuit of the ideal remote working policy. To accomplish this goals, a mixed methodology evaluation was crafted to gather relevant data. In general, 190 workers from private companies participated on either the focus groups (28) or the online survey (162). For the online survey we used Blanch’s general work well-being questionnaire (qBLG) and a questionnaire specifically design for the study; on the other hand all focus groups were design and guided by our team of researchers. The results from both sources show a relation between collateral effects and rigid work policies; also, we identified coincidences between the characteristics that workers, from the focus groups and the online survey, prompted as positive and negative. Furthermore, the results show a link between the role of the worker in the company and his/her work well-being that did not take age into account, meaning that responsibility is an important variable to take in consideration when developing a remote working policy. Finally, we were able to establish base guidelines companies that wish to start remote working. / Trabajo de investigación

La presente investigación buscó analizar la relación entre la Ansiedad por COVID-19 y el Apoyo Social Percibido, en una muestra de trabajadores en modalidad remota de Lima Metropolitana, y Callao. Participaron en el estudio 205 adultos, entre 20 y 60 años. Se utilizaron la Coronavirus Anxiety Scale (CAS), traducida por Caycho-Rodríguez et al. (2020) y la adaptación peruana del Cuestionario MOS (Cruz, 2009). Se encontró una relación pequeña e inversa entre la ansiedad por COVID-19 y el apoyo social percibido, además de diferencias significativas en ambas variables, según género, grupo de edad y estado civil. / The present research aimed to describe the relationship between COVID-19 Anxiety and Perceived Social Support in remote workers in Lima Metropolitana and Callao. The study was carried out in 205 adults, ranging in age from 20 to 60 years. The Spanish translation of the Coronavirus Anxiety Scale (CAS) made by Caycho-Rodríguez et al. (2020) and the Peruvian adaptation of the MOS Social Support Survey (Cruz, 2009) were used. A small and negative correlation was found between COVID-19 Anxiety and Perceived Social Support. In addition, significant differences were found regarding gender, age group and marital status. / Tesis

Cata de Vino Online, es un emprendimiento que tiene como objetivo lograr un negocio que ofrezca la experiencia de una cata de vino de manera online por medio de la plataforma Zoom Premium. Para ello, hemos realizado un trabajo previo de investigación el cual nos ha permitido identificar que como consecuencia de la pandemia de la covid-19, las empresas tuvieron que adaptarse al trabajo remoto, ya que actualmente, alrededor de 250,000 personas trabajan desde su casa. Como consecuencia, las empresas buscan motivar a los colaboradores y mantener a los equipos de trabajo integrados, por ello, están invirtiendo en actividades que puedan aportar en el bienestar y generar compromiso por parte de los trabajadores. Asimismo, dada la coyuntura esta actividad permite al trabajador mantener un estado emocionalmente positivo, puesto que permite que tengan un momento de interacción con su equipo de trabajo y puedan tener un momento recreativo. Por medio de entrevistas realizadas a medianas y grandes empresas, identificamos un potencial mercado de empresas dispuestas a invertir en nuestro servicio de cata online. A partir de esto iniciamos con el planteamiento del negocio, plan de marketing y ventas, plan de operaciones justificado con el plan financiero nos permite desarrollar un negocio con el objetivo de ofrecer un servicio de cata online donde los participantes recibirán un kit de formación completo, que incluye, un vino seleccionado junto con una clase online dictada por un experto sommelier, donde el cliente podrá vivir la experiencia de ser un catador en casa. / Cata de Vino Online, is an entrepreneurship that aims to achieve a business that offers the experience of a wine tasting online through the Zoom Premium platform. To do this, we have carried out a previous research which has allowed us to identify that as a consequence of the covid-19 pandemic, companies had to adapt to remote work, since currently, around 250,000 people work from home. As a result, companies seek to motivate employees and keep work teams integrated, therefore, they are investing in hiring activities that can contribute to the well-being and commitment of workers. In addition, given the situation, this activity allows the worker to maintain an emotionally positive state, since it allows them to have a moment of interaction with their work team and to have a recreational moment. Through interviews with medium and large companies, we identified a potential market of companies willing to invest in our online tasting service. From this we start with the business approach, marketing and sales plan, an operations plan justified with the financial plan allows us to develop a business with the aim of offering an online tasting service where participants will receive a complete training kit, which includes a selected wine along with an online class taught by an expert sommelier, where the client can live the experience of being a taster at home. / Trabajo de investigación

El objetivo general de este estudio consiste en determinar los estilos de liderazgo preponderantes para la efectividad en el trabajo remoto. Actualmente, no existe un consenso sobre el estilo del liderazgo, a partir de sus características, que pueda adoptarse y que garantice la efectividad en el trabajo remoto. Para lograrlo, se consideró como estrategia la revisión sistemática de artículos arbitrados. En estos, de una manera ordenada y coherente, se analizaron las diversas posturas relacionadas a las teorías que existen sobre el liderazgo, sus estilos, sus características y acerca de la modalidad del trabajo remoto. La metodología es cualitativa con un alcance exploratorio y un diseño específico de revisión documental. Al ser bibliográfico, este trabajo posee una principal limitación: la exclusión del contexto y el trabajo de campo. Por esta razón, este estudio es un alcance teórico que puede ser el inicio de futuras investigaciones. Finalmente, se concluye que no existe un consenso en la determinación de un estilo de liderazgo preponderante para la efectividad en el trabajo remoto. En este sentido, algunos autores señalan que, en la modalidad de trabajo remoto, los estilos de liderazgo tradicionales, como el responsable, el transversal o transaccional, el transformacional y el colaborativo, funcionan y están presentes. Por otro lado, se encuentran aquellos que sostienen que el liderazgo electrónico o el liderazgo tecnológico es el que puede funcionar mejor en la modalidad remota. / The general objective of this study is to determine the predominant leadership styles for effectiveness in remote work. Currently, there is no consensus on the leadership style, based on its characteristics, that can be adopted and that guarantees effectiveness in remote work. To achieve this, the systematic review of peer-reviewed articles was considered as a strategy. In these, in an orderly and coherent way, the various positions related to the theories that exist about leadership, its styles, its characteristics and about the modality of remote work were analyzed. The methodology is qualitative with an exploratory scope and a specific document review design. Being bibliographic, this work has one main limitation: the exclusion of context and field work. For this reason, this study is a theoretical scope that may be the beginning of future research. Finally, it is concluded that there is no consensus in determining a preponderant leadership style for effectiveness in remote work. In this sense, some authors point out that, in the remote work modality, traditional leadership styles, such as responsible, cross or transactional, transformational and collaborative, work and are present. On the other hand, there are those who argue that electronic leadership or technological leadership is the one that can work best in the remote mode. / Trabajo de Suficiencia Profesional

Pandemin Covid-19 resulterade i en tiofaldig ökning av distansarbete i Sverige under 2020. Detta medförde att många mellanchefer behövde utöva sitt ledarskap i en ny kontext,nämligen på distans. Distansledarskap är ett relativt nytt men redan omfattande forskningsområde. Däremot förhåller sig denna forskning inte till ledarskap som abrupt och oplanerat behöver ställa om till distansledarskap. Dessutom utgår mycket av tidigare ledarskapsforskning från ett ledningsperspektiv och inte mellanchefsperspektiv. Syftet med denna studie mynnade därför ut i att söka förståelse för hur mellanchefens ledarskappåverkats av omställningen till distansarbete. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: (1.) Hur upplever mellanchefen att ledarskapet gentemot den operativa personalen har utmanats i och med omställningen till distans? (2.) Hur har mellanchefen anpassat sitt ledarskap för att ta hänsyn till utmaningarna som uppstått? (3.) Vilka aspekter är viktiga att beakta för att leda på distans? Studien baseras på en kvalitativ metod innefattande sex semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är mellanchefer närmast den operativa personalen som ställt om till distansarbete under 2020. Den framkomna slutsatsen är att samtliga upplevda utmaningar och anpassningar därefter kan relateras till hälsa, relationskapande och kommunikation. Dessa tre aspekter framkom som viktiga för en mellanchef att beakta då de ska ställa om till ett distansledarskap. Denna studie bidrar med djupare förståelse kring hur mellanchefers ledarskap påverkats av den hastiga omställningen till distansledarskap som Covid-19 resulterade i. Detta är användbart för framtida mellanchefer som ska genomföra en liknande distansomställning. / The Covid-19 pandemic resulted in a tenfold increase in remote working in Sweden year 2020. This induced that many middle managers had to exercise their leadership in a new context, namely remotely. Remote leadership is a relatively new but already extensive research area. However, this prior research does not account for leadership that abruptly and unplanned must transit to remote leadership. Additionally, most prior leadership research focus primarily on a top management perspective, thus not on a middle management perspective. The purpose of this study therefore culminated in seeking understanding of how middle managers' leadership has been affected due to the transition to telework. To fulfill the purpose, three research questions were constructed:  (1.) How does the middle manager perceive that their leadership towards the operational staff has been challenged due to the transition to remote work? (2.) How has the middle manager adapted its leadership in regard to the challenges? (3.) What aspects are important to consider when leading remotely?  This study is based on a qualitative method and includes six semi-structured interviews. The respondents are all middle managers closest to the operational staff and have transitioned to remote work in 2020. The conclusion that emerged is that all perceived challenges and the leadership adaptions in regard to the challenges can be associated to health, relationship building and communication. These three aspects are important for middle managers to consider when transiting to remote leadership. This study contributes with deeper understanding of how middle managers ́ leadership has been affected by the rapid transition to remote leadership that Covid-19 induced. This is useful for middle managers who make a similar transition to remote work in the future.

SAMMANFATTNING Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Titel: Att leda och motivera på distans Handledare: Rana Mostaghel  Nyckelord: Ledarskap på distans, distansarbete, motivation, digital kommunikation, SDT, McClelland  Forskningsfrågor: FF1) Hur arbetar ledare för att motivera medarbetare på distans? FF2) Hur interagerar och kommunicerar ledare och medarbetare på distans? Syfte: Utifrån tidigare studier kring ledarskapsrollen på distans är det tydligt att övergången till ledarskap på distans kommer med utmaningar. En av dessa utmaningar är kopplad till motivation. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan en ledare på distans kan ha på sina medarbetare och hur ledaren kan motivera sina medarbetare. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod. Empiriinsamlingen har utförts genom sex semistrukturerade intervjuer. Denna studie har utgått från en deduktiv ansats, vilket innebär att relevant litteratur och teori har samlats in för att kunna dra slutsatser om undersökningens frågeställningar. Teorier och primärdata har analyserats genom en tematisk analysmetod, vilken användes för att identifiera mönster och teman. Slutsats: Ledare arbetar med att motivera medarbetare på distans genom att ha deras motivationsfaktorer i åtanke. Genom att skapa samhörighet, intresse, tydligt syfte, kompetens och autonomi, kan ledare lättare öka sina medarbetares motivation på distans. Interaktion och kommunikation hanteras mellan ledare och medarbetare genom rika kommunikationskanaler. Stor vikt läggs av ledarna på rika kommunikationskanaler som exempelvis Zoom och Skype. Dessa kommunikationskanaler tillåter medarbetare och ledare att utnyttja flera av sina sinnen vilket har lett till ökad interaktion och samhörighet. Dock nyttjas inte alla rika kommunikationskanalers funktioner av ledare vilket har lett till att de klassas som fattiga kommunikationskanaler. / ABSTRACT Date: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:       Asaad, Jonathan     (99/07/12)    Haddad, Ribal     (99/03/04)  Kara, Sercan     (99/11/18) Title: To lead and motivate in remote work Supervisor: Rana Mostaghel Keywords: Remote leadership, remote work, motivation, digital communication, SDT, McClelland Research questions: RQ1) How do leaders work towards motivating employees when working remotely? RQ2) How do leaders and employees interact and communicate remotely? Purpose: Based on previous studies on the leadership role in remote work, it is clear that the transition to remote leadership has come with challenges. One of these challenges is linked to motivation. The purpose of this study is to examine the effect a leader working remotely can have on their employees, and how a leader can motivate their employees. Method: A qualitative method has been used for this study. The data collection for empirical data was performed through six semistructured interviews and the approach for this study has been based on a deductive approach. This means that relevant literature and theories have been collected in order to come to conclusions about the research questions. Theories and primary data have been analysed through a thematic analysis method, the method was thereafter used to identify patterns and themes. Conclusion: Leaders mostly work with motivating employees in remote work by focusing on their inner motivation factors. By creating solidarity, interest, a clear purpose, competence and autonomy, leaders can more easily increase their employees' motivation in remote work. Interaction and communication between leaders and employees is done through the use of rich communication channels. Leaders put a lot of weight on rich communication channels, such as Zoom and Skype, since these types of communication channels allow both employees and leaders to utilise more of their senses, which in turn has led to an increase in interaction and solidarity. These functions that rich communication channels offer are however not being fully utilised by leaders, which has led to some of them still being classified as poor communication channels when they don't get fully utilised.

Offentlig verksamhet står inför ett pågående förändringsarbete mot att införa tillitsbaserad styrning i sina verksamheter. Tillitsbaserad styrning är en relationsbaserad styrform där informella styrmedel som socialt arbete och företagskultur används för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men samtidigt som förändringsarbetet pågår orsakar coronapandemin verksamheter att ställa om till distansarbete. Denna fallstudie syftar till att öka kunskapen för hur distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning och det pågående förändringsarbetet. Det görs genom en kvalitativ metod som studerar hur chefers inom en offentlig verksamhet upplevelser att distansarbete påverkar användningen av tillitsbaserad styrning. Resultatet visar att distansarbete har en negativ påverkan på användningen av tillitsbaserad styrning i form av en kedjeeffekt där försämrad kommunikation vid distansarbete påverkar relationer, motivation och företagskultur negativt. Det skadar i sin tur tilliten och målöverensstämmelsen. Men studien visar förmildrande omständigheter som minskar den negativa påverkan. Genom ökade avstämningssamtal och extrainsatta aktiviteter kan den negativa effekten på informella styrmedel begränsas vilket förbättrar användningen av tillitsbaserad styrning på distans. Men det kräver extra arbetsinsatser av chefer för att upprätthålla informella styrmedels effekt i en digital kontext. Studiens resultat visar även att distansarbete ger en skjuts i ett förändringsarbete mot tillitsbaserad styrning eftersom digitala arbetssätt naturligt får chefer att minska sin övervakning och istället utöva tillit. Däremot visar resultatet svårigheter med att använda informella styrmedel digitalt för att skapa tillit och målöverensstämmelse. Men med extrainsatta dialoger och aktiviteter förbättras förutsättningarna för att effektivt använda informella styrmedel digitalt. / Public sector is facing an ongoing change in work towards introducing trust-based governance in public operations. Trust-based governance is a relationship-based form of governance where informal management controls such as social work and corporate culture are used to create trust and goal congruence. But at the same time as the change in work is ongoing, the corona pandemic is causing businesses to switch to teleworking. This case study aims to increase the knowledge of how telework affects the use of trust-based governance and how it affects the ongoing change in work. This is done by a qualitative method that studies how managers in the public sector experience that teleworking affects the use of trust-based governance. The results show that teleworking has a negative impact on the use of trust-based governance in the form of a chain effect where impaired communication during teleworking has a negative effect on relationships, motivation and corporate culture. This in turn damages trust and goal congruence negatively. But the study shows mitigating circumstances that reduce the negative impact. Through increased reconciliation calls and extracurricular activities, the negative effect on informal management controls can be limited which improves the use of informal management controls while teleworking. But it requires extra work by managers to maintain the effect of informal management controls in a digital context. The results of the study also show that teleworking gives a boost in the change in work towards trust-based governance since digital working methods naturally make managers reduce their supervision and exercise trust. On the other hand, the results show difficulties in using informal management controls digitally to create trust and goal congruence. But with extra dialogues and activities the conditions for effectively using informal management controls digitally are improved.

As a result of the covid-19 pandemic, organizations have been forced to undergo rapid and significant changes. One of the more extensive changes has been the transfer of work from physical offices to virtual environments, which implies that employees have been forced to adapt to new conditions. Moreover, implementing major changes is a far more complex process for larger, traditional and older organizations, since they generally have an inveterate organizational culture. Thus, there is an interest in analyzing large organizations, such as Scania, since they have been forced to undergo major changes due to covid-19, and how these changes have affected the employees' perceptions and experiences of the organizational culture. This study is based on a qualitative approach, and examines how Scania’s employees have experienced the shift from a physical workplace to a virtual workplace, and how this has affected the perceived organizational culture. The empirical data was analyzed on the basis of the study's theoretical framework, The Cultural Web, and with the help of the theory of sensemaking, as well as Schein's three levels of organizational culture. The result indicates that the transition to a virtual workplace has generated both positive and negative implications on the perceived organizational culture of Scania. This is explained by the fact that the transition to a virtual workplace has increased the individual part of sensemaking, and reduced the collective part. The results also show that employees identify more with Scania after the change than before, as they experience that the workplace has become more flexible with allowing remote work. / Till följd av covid-19-pandemin har organisationer tvingats genomgå både hastiga och stora förändringar. En av de mer omfattande förändringarna har varit förflyttningen av arbetet från de fysiska kontoren, till en virtuell miljö vilket medfört att anställda tvingats anpassa sig efter nya förutsättningar. Samtidigt har det påvisats att större, traditionella och äldre organisationer har svårare att genomföra stora förändringar på grund av en inbiten organisationskultur. Således finns ett intresse av att undersöka stora organisationer, likt Scania, som tvingats genomgå en stor förändring i samband med covid-19, och hur det har påverkat de anställdas upplevelse av organisationskulturen. Denna studie har, utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt, undersökt hur de anställda på Scania upplever att organisationskulturen har påverkats av den digitala omställningen – att gå från en fysisk arbetsplats till en virtuell. Empirin analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk The Cultural Web och med hjälp av teorin om meningsskapande, samt Scheins tre nivåer av organisationskultur. Studien visade att omställningen till en digital arbetsplats har genererat både positiva och negativa implikationer på Scanias organisationskultur. Detta då övergången till en virtuell arbetsplats har ökat den individuella delen av meningsskapande, och samtidigt minskat den kollektiva. Resultatet visar även att medarbetarna identifierar sig mer med Scania efter omställningen än tidigare, då de upplever att arbetsplatsen blivit mer flexibel genom möjligheten till distansarbete.

Studiens syfte var att undersöka chefers upplevelser av krav, kontroll och stöd i sitt arbete under distansarbete. Studien baserades på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, teman till studien hämtades från krav-kontroll-stöd-modellen. Data samlades in via sju semistrukturerade intervjuer från en organisation. Deltagarna var kvinnor i olika åldrar med erfarenhet av ledarskap i en chefsposition och hade minst 50% av arbetstiden på distans. Data analyserades genom en tematisk deduktiv analys utifrån tre huvudteman: krav, kontroll och stöd, med tillhörande förutbestämda underteman utifrån Job Content Questionnaire (JCQ). Resultatet visade att chefer på den aktuella organisationen upplevde krav i ledarskapet, de behövde ständigt vara tillgängliga, lösa komplexa problem och de krav som försvårades under distansarbetet var att upprätthålla arbetsmiljöansvaret samt ett tydligt ledarskap. Kontroll erhölls i ledarskapet via ett mångsidigt arbetsinnehåll, planering, nytt lärande och beslutsfrihet. Stödet erhölls genom en uppmärksam chef, ett gott samarbete och hjälpsamhet bland kollegor. Denna studie går i linje med tidigare forskning om att individer som upplever krav, kontroll och stöd i sitt arbete befinner sig i ett aktivt tillstånd utifrån krav-kontroll-stöd-modellen. / The purpose of the present study was to examine leader´s experience of demands, control and support in their leadership during remote-work. The study was based on a qualiative method with a deductive approach, the themes in the approach were retrieved from the demand-control-support-model. The data was collected through seven semi-structrued interviwes from an organization, where the participants were women in different ages with leadership experience in a managerial position, and had at least 50% of their working hours through remote-work. The collected data was analyzed through a thematic deductive analysis based on three predetermined subthemes: demand, control and support. The main themes contained predetermined subthemes, wich were selected from the Job Content Questionnaire (JCQ). The result showed that leaders in the current organization experienced demands in their leadership, where they constantly had to be avalible and solve complex problems. The demands wich were perceived as the most difficult were to maintain "work enviroment responsibility" and a clear leadership. Control was obtained through versatile work content, new learning, planning and decision freedom. Support was obtained through an attentive boss, good cooperation and helpfulness among colleagues. This study is in line with previous reasearch that individuals who experience higher demands, control and support in their work are in an active state based on the demand-control-support-model.

År 2015 arbetade ca två procent av europeer på distans. Idag arbetar drygt 40% av Sveriges arbetsföra (15-74 år) befolkning hemifrån, varav en stor andel beror på de förändringar av förutsättningar som Covid-19 pandemin medfört. Den massiva omställningen till följd av den pandemiska kontexten av distansarbete har skapat behov av ny forskning inom området. Den här studien undersöker hur förändringarna har påverkat arbetsrelationerna i en organisation som arbetar med finansiering och affärsutveckling. Därtill undersöks hur relationsutveckling och socialt stöd kan främjas i ett digitalt och distansbaserat arbete. Genom en enkätundersökning baserat på LMX-7 tillsammans med tematisk analys, undersöker den här studien relationsutvecklingen mellan organisationens chefer, medarbetare och kunder/företagare sedan distansarbetets införande. Denna undersökning har givit insikt i flera fördelar och nackdelar med distansarbete, men summan av studiens resultat är att de undersökta arbetsrelationerna upplevs vara effektivare till följd av distansarbetet. Samtidigt visar resultatet att graden av informella och spontana sociala interaktioner minskat vilket påverkar det sociala stödet. Resultatet visade även att förändringen lett till en ökad förståelse för andras omständigheter, problem och behov. Insikten som studien ger skapar förutsättningar för ett mer hållbart arbete där gränslöshet och brist av social, personlig kontakt kan fångas upp genom nya och välanpassade arbetsstrukturer som främjandet av kommunikativa medel som ICT och social media. Vidare forskning inom området kan därför undersöka i detalj vilka slags strukturer som digitala organisationer kan utveckla för att sänka trösklarna för socialt initiativ och informella sociala interaktioner. / In 2015 about two percent of all Europeans were working remotely. Today about 40% of Sweden's working citizens (age 15-74) are working from home, of which a large share depends on the changes of circumstance following the Covid-19 pandemic. This conversion creates an entirely new context for remote work which demands new research within the area. This study examines how these changes have affected work relationships within an organization engaged in finance and business development. Furthermore, this study examines how relationship development and social support can be promoted in digital- and remote work. Through a survey based on LMX-7 combined with thematic analysis, this study examines the development of work relationships between the organization’s leaders, members, and customers since shifting to remote work. Several benefits and challenges with remote work have been found. In conclusion the examined work relationships have reportedly become more effective in response to remote work. Simultaneously the degree of informal and spontaneous social interaction has decreased which in turn affects social support. The results also showed that this change has led to an increase in understanding of others' circumstances, problems, and needs. The insights from this study contribute to forming prerequisites for a more sustainable remote work where boundaryless work and lack of social, personal contact can be highlighted and dealt with through new and well-adjusted work structures like ICT and social media. Further research within the area can therefore examine in detail what kind of structures that digital organizations can develop in order to lower the thresholds for social initiative and informal social interactions.