This thesis aims to study the role, function, and responsibility of municipalities in the Swedish total defence during periods of heightened preparedness. The method used in this thesis is a qualitative text analysis, and the material consists of public documents from state actors. The research question formulated is as follows: What role, function, and responsibility are municipalities expected to have within the future total defence during periods of heightened preparedness? To answer the research question, resilience has been used as a theoretical framework. The results show that municipalities are expected to take on a proactive role by working with anticipation and identification, as well as by preventing, mitigating, and preparing for crises. Additionally, municipalities are expected to have an adaptive capability and act reactively by implementing measures and restoring society to normalcy. Furthermore, although the concept of resilience is not explicitly mentioned in the analyzed documents, it is evident that municipalities are expected to have a role, function, and responsibility characterized by resilience within the framework of future total defence. By contributing new knowledge and insights in this area, the study aims to fill the knowledge gaps that previous research has not addressed, while also aspiring to provide ideas for further research and development in the field of total defence and municipal resilience.

No description available.

Bakgrund: Sedan mitten av 1900-talet har antalet internationella turister ökat kontinuerligt över hela världen. Samtidigt har flertalet nischade turismformer vuxit sig starka, en av dem är ekoturismen med dess miljöetiska förhållningssätt. Dock har tidigare forskning visat att turismindustrin är en bidragande faktor till den oacceptabla globala förändring vi står inför idag. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att identifiera ekoturismens effekter på miljön i relation till konceptet för jordens nio planetära gränser. Studien riktar sig till aktörer inom turismbranschen för att tillhandahålla kunskap om hur ekoturismen påverkar miljön. Med detta syfte i åtanke formulerades följande frågeställning: - Hur förhåller sig ekoturismens effekter på miljön till jordens nio planetära gränser? Metod: Genom en kvalitativ innehållsanalys, som presenteras i form av en kartläggning, ger studien en översiktlig bild av vad för typ av effekter ekoturismen har samt hur de förhåller sig till jordens nio planetära gränser. Uppsatsen har en deduktiv ansats, då den tar avstamp i teori rörande ekoturismens miljöetiska förhållningssätt. Detta testas sedan gentemot ett aktuellt och nyintroducerat koncept inom miljövetenskapen, för att identifiera eventuella effekter på miljön. Resultat och slutsats: Resultatet av vår studie visade att ekoturismens effekter på miljön både bidrog till en ökning och minskning av en eller flera planetära gränsers processer. Den slutsats vi kom fram till var således att ekoturismen har effekter som påverkar miljön. Dessutom upptäckte vi att den större delen av dem kan anses vara hållbara i förhållande till konceptet för jordens nio planetära gränser.

Bakgrund: Under hösten 2015 drabbades Europa av den största flyktingkrisen i modern tid. Av de totalt 163 000 flyktingar som passerade den svenska gränsen var många ensamkommande barn som fördelades ut i kommunerna av Migrationsverket. Kommunerna kan i sin tur delvis hantera detta mottagande genom ramavtalsupphandling av asylplatser, men behovet har tidigare år varit litet. Flyktingkrisen ökade således dramatiskt efterfrågan på platser, vilket försatte kommunerna i en pressad situation och ställde krav på resiliens. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förstå hur offentlig upphandling fungerar i en krissituation, genom att undersöka kommunernas upphandling av HVB-hem och konsulentstödda familjehem/jourhem under hösten 2015 samt se hur dessa hanterat sitt mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Metod: Syftet uppnås genom en kvalitativ flerfallstudie fokuserad på ett fåtal undersökta kommuner. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer samt sekundärdata i form av en dokumentstudie. Slutsats: Offentlig upphandling är idag reglerat av en mycket strikt och tidskrävande lagstiftning som i detalj styr upphandlingsförfarandet för berörda myndigheter. Endast mindre upphandlingar tar minst ett halvår att genomföra, oavsett hur stort behovet på den aktuella varan är. Eftersom krissituationer karaktäriseras av tidsbrist och överraskning fungerar dessa således dåligt tillsammans, vilket var tydligt under flyktingkrisen. De ökade flyktingströmmarna skapade då ett stort platsbehov som snabbt behövde hanteras, men nya ramavtal skulle ändå inte finnas att tillgå förrän långt in på 2016. I krissituationer får därför upphandling ske genom direktupphandling, vilket dock kunnat innebära en betydligt högre prisnivå. Hur kommunerna sedan hanterat sitt flyktingmottagande har till stor del berott på vilka förutsättningar som funnits. De som kunnat bygga ut egna HVB-hem och överbelägga dessa och/eller haft det lättare att värva egna familjehem kunde rent ekonomiskt anta ett mer resilient bemötande av krisen än de kommuner som tvingats direktupphandla. Ur ett sammantaget perspektiv är bedömningen svårare då alla alternativ haft olika för- och nackdelar som måste vägas mot varandra. / Background: During the fall of 2015 Europe suffered from the most severe refugee crisis in modern time. Out of the 163 000 refugees that crossed the Swedish border about 35 000 were classified as unaccompanied minors, whom were later allocated to the municipals by Migrationsverket. The municipals in turn solve this reception partly by framework agreements of asylum accommodations. The refugee crisis dramatically increased the demand for accommodation, which put the municipals under pressure and raised the need for resilience from them. Aim: The aim of this study is to describe and to understand how public procurement functions in a crisis situation by investigating Swedish municipals procurement of homes for care and resident (HVB) and consultant supported foster homes during the fall of 2015 and to see how they have managed their reception of unaccompanied minors. Methodology: The aim is achieved by using a qualitative multiple case study focused on a small number of investigated municipals. The empirical material has been sampled from nine semi-structured interviews as well as secondary data in the form of relevant documents. Conclusion: Public procurement is regulated by a legislation which is considered very time-consuming as well as administratively demanding. Even minor procurements take at least six months to execute independently of how high the demand of the required good or service is. Since crises are characterized by surprise and time shortage, these work poorly together, something which became exceedingly apparent during the refugee crisis. The high number of unaccompanied minors rapidly increased the demand for accommodations, but new framework agreements could not be obtained until they had been in procurement for at least a year. In crisis situations, the use of accelerated procedure is therefore necessary. How the municipals solved their reception depended largely on their different prerequisites. Those who could find other ways to create new places besides using accelerated procedure could also out of an economic perspective withtake a more resilient refutation of the crisis. However, from a more multidisciplinary approach it is difficult to determine which alternatives that were the most resilient options for the municipals since all of them had advantages and disadvantages.

No description available.

This thesis deals with a well-known part of Swedish government communication to the citizens and inhabitants of Sweden regarding the event of war or other external threats, the brochure “If War Arrives” first published in 1943. With a sixth edition named ”If War or Crisis Arrives” in May 2018 the suite of printed information has been the prime advice to the Swedes during 75 years. The aim of this thesis is to study: How, by which messages, the Swedish government and authorities try to strengthen the resilience of its society through the brochures? How has the messages from the Swedish state on how citizens should behave in war and crisis changed during the 75 years since the first edition. Do changes in the forming of the nation through the brochure reflect changed values in society and a changed national narrative? If War Arrives is part of communication that create the nation of Sweden. It must be assumed that those who produce it search a synthesis between the need to control and lead a people in endangerment and simultaneously catch the same people's self-image. To find answers to the questions a quantitative study of frequency of key words is performed. This is followed by a discourse analysis emphasising on the Swedish security discourse and the Swedish national discourse. The conclusion of the quantitative study is a surprisingly stable product with, except for one subject (description of the enemy), small changes in the messages to the citizens. Moral statements have declined but legally built requirements have increased during the six editions published. The discourse study show a slightly changing language concerning the demands on the citizens in case of war or other sever danger. The construction of the national narrative is more adjusted to the modern diversified society in a globalized world but nevertheless the inhabitants of the nation are responsible both for themselves as individuals and share a responsibility for the nation-state of Sweden. There are indications for a change in the narrative of the Swedish nation because the collective claims of expressions seemingly embraced by everybody like “our style of life” or “form of living” has changed to the phrase “… the right to live according to our own choice”. This is a rhetorical change in phrasing that suits the needs of a modern globalized nation far better. / Denna uppsats handlar om en välkänd del av svensk regeringskommunikation till medborgarna och invånarna i Sverige i händelse av krig eller andra hot, broschyren Om Kriget Kommer, som först publicerades 1943. Med en sjätte utgåva som heter "Om Krisen eller Kriget Kommer" i maj 2018 har sviten av tryckt information varit den mest framträdande rådgivningen till svenskarna under 75 år. Syftet med denna avhandling är att undersöka: Hur, med vilka budskap, försöker svenska regeringen och myndigheterna att stärka sitt samhälles motståndskraft genom broschyrerna? Hur har den svenska statens budskap om hur medborgarna ska förhålla sig vid krig och kris förändrats under de 75 år som gått sedan första upplagan. Finns förändringar i nationsformeringen som synliggörs genom broschyren och speglar de förändrade värden i samhället och en nytt svenskt narrativ? Om Kriget Kommer är en del av kommunikationen som skapar nationen Sverige. Det måste antas att de som producerar den söker en syntes mellan behovet att styra och leda ett folk i fara och samtidigt uppfånga samma folks självbild. För att hitta svar på frågorna utförs en kvantitativ studie av nyckelord i de sex texterna. Detta följs av en diskursanalys med betoning på den svenska säkerhetsdiskursen och den svenska nationella diskursen. Slutsatsen av den kvantitativa studien är en överraskande stabil produkt med, förutom ett ämnesområde (beskrivning av fienden), små förändringar i budskapen till svenskarna. Moraliska utsagor har minskat, men legalt byggda anspråk på landets invånare har i stället ökat i de sex utgåvorna som publicerats. Diskursstudien visar ett något förändrat språk om krav på medborgarna i händelse av krig eller annan allvarlig fara. Den projicerade nationen är 2018 mer anpassad till det moderna diversifierade samhället i en globaliserad värld, men nationens invånare är inte desto mindre ansvariga för sig själva som individer och de delar ansvarar för den svenska nationen. Det finns indikationer på en förändring i det svenska narrativet, eftersom kollektiva uttryck som är tänkta att omfamnas av alla som; "vår livsstil" eller "levnadsform" har förändrats till uttrycket ”… rätten att leva som vi själva väljer”. Detta är en retorisk förändring som passar behoven hos en modern globaliserad nation mycket bättre.

<p>Several scenarios point toward a future where we are far more people on Earth than today, where most of those people will live in cities and where oil no longer dominates in the transport systems and in agriculture as an energy source and where less energy will be available to us. The report investigates what areas in traditional ecological knowledge that can contribute to the transition that follows a future with less energy and establishes three areas with the potential of becoming important:</p><p> </p><ol><li>areaspecific biological knowledge in societies that are more dependent upon its surrounding environment and its natural prerequisites</li><li>the local management of these biological resources, which often means a fair sharing and sustainable handling of the resources and which has been observed in Nobel price awarded Elinor Ostrom’s research</li><li>the world views that lie behind how the environment is considered and managed, world views that can inspire and point toward how we in the future should formulate world views that do not give the destructive modern management of the environment</li></ol><p> </p><p>It is also noted that the magnitude of the city living in the future is a historical news and that very little research has been done in how traditional knowledge can be transferred into this kind of living.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju individer. De sju individerna, tre kvinnor och fyra män, intervjuades om sina erfarenheter av den irakiska regimens kemiska bombattacker av staden Halabja våren 1988. Resultatet av studien visade att samtliga intervjupersoner exponerats för ett flertal påfrestande händelser. Samtliga drabbades av någon form av förlust exempelvis förlust av nära anhörig, social position och sin hemstad. Trots att händelsen inträffade för 20 år sedan kvarstår tydliga minnen som påverkar individen än idag. Individernas hanteringsstrategier visade sig vara konstruktiva.  Den kollektiva erfarenheten var en betydelsefull skyddsfaktor då intervjupersonernas berättelser visade på en stark känsla av samhörighet.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression är vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hälsa är dock begränsad. Denna studie syftade till att beskriva människors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var även att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju individer. De sju individerna, tre kvinnor och fyra män, intervjuades om sina erfarenheter av den irakiska regimens kemiska bombattacker av staden Halabja våren 1988. Resultatet av studien visade att samtliga intervjupersoner exponerats för ett flertal påfrestande händelser. Samtliga drabbades av någon form av förlust exempelvis förlust av nära anhörig, social position och sin hemstad. Trots att händelsen inträffade för 20 år sedan kvarstår tydliga minnen som påverkar individen än idag. Individernas hanteringsstrategier visade sig vara konstruktiva.  Den kollektiva erfarenheten var en betydelsefull skyddsfaktor då intervjupersonernas berättelser visade på en stark känsla av samhörighet.</p>

<p>Syftet med artikeln var att undersöka huruvida några maskrosbarn uppvuxna på statliga barnhem i Rumänien upplever att nära relationer haft betydelse för deras liv. De frågeställningar som behandlats i artikeln har varit gällande huruvida det förekommit viktiga personer under deras uppväxt och huruvida dessa relationer tillgodosett viktiga grundläggande behov.</p><p>I studien användes en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fyra olika maskrosbarn. Studien har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv gällande tolkning och Turners (2002) transaktionella behov har utgjort tolkningsramen.</p><p>Resultatet visade att det förekommit nära relationer under respondenternas uppväxt som i stor utsträckning tillgodosett viktiga behov gällande bekräftelse, tillit, vinst, grupptillhörighet samt verklighets-förankring.</p> / <p>The purpose with the study was to examine whether some resilient youths who grew up in state institutions in Romania, feels that close relationships had a meaning for their lives. The questions asked in the study have been whether there have been important persons during their childhood and whether these relations have fulfilled important basic needs.</p><p>In the study a qualitative method were used, based on interviews with four different resilient youths. The study has taken an interactionistic perspective according to the theoretical approach and Turner’s (2002) transactional needs have been used as the theoretical framework.</p><p>The results of the study show that all of the respondents have had close relations during their childhood. These relations have to a great extent fulfilled important needs such as verifying self, trust, regards, group inclusion and a sense of facticity.</p>