Arkitekturcentralen var ett sätt för oss tre att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, en ny institution för arkitektur i Stockholm, samt utveckla nya former och arenor för hur man kommunicerar arkitektur. Det kommer ur en djupt känd förvirring och frustration över situationen i Stockholm vad gäller det offentliga samtalet om arkitektur och staden, och de rådande förhållandena inom vår bransch, där kortsiktig spekulativ ekonomi får styra alltmer över vad som byggs. Vi undersökte detta genom att starta Arkitekturcentralen, att undersöka genom att vara, och att vara genom att göra. Vi har under perioden för examensarbetet arrangerat en rad aktiviteter på vårt kontor på skolan, gått på väldigt många samtal, intervjuat en mängd personer och berörda aktörer inom serien "Månadens Trauma", där vi genom några specifika fall lyft fram och diskuterat olika typer av förändringar i staden och processerna kring dessa. Vi har även producerat två broschyrer; en karta om var och hur det förs samtal om arkitektur och staden i Stockholm och en plansch som beskriver detaljplaneprocessen, de relevanta men ibland svåra ord som förekommer i den, samt hur och när man som medborgare kan påverka. Det mesta vi gjort finns på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se. Terminen avslutades med ett samtal med juryn om vårt arbete, om arkitektens roll och om arkitektur och staden. Arkitekturcentralen är tänkt att leva vidare. / Through Arkitekturcentralen, we have examined the need of and the conditions for a new institution of architecture in Stockholm. We were also interested in developing new forms and forums for communicating architecture. It comes out of a deeply felt confusion and frustration over the situation in Stockholm, the public discourse on architecture and the city and the prevailing conditions in the building industry, where short-term speculative economy more and more decides what is being built and how. We investigated this by starting Arkitekturcenralen - by searching by being and being by doing. During the period of the thesis we organized a series of activities in our office at the school, visited many events such as debates, seminars and talks, interviewed a variety of people and stakeholders within the series "The Trauma of the month", where we highlighted and discussed various types of changes in the city and the processes around them trough some specific cases. We have also produced two brochures; a map of where and how the conversation about architecture and the city in Stockholm is held and a poster describing the zoning process, the relevant but sometimes difficult words that appear in it and how and when the citizens can take part in the process. Most of our work is presented on our website www.arkitekturcentralen.se. The semester ended with a conversation with the jury about our work, about the role of the architect and the architecture and the city.  The work with Arkitekturcentralen will continue after the end of this thesis project.

Utifrån en svensk kontext har outsourcing haft en stor betydelse för svenska producerande företag för att reducera kostnaderna för arbetskraft och produktion, samt att dra fördel av välutbildad arbetskraft från lågkostnadsländer. Under det senaste året har försörjningskedjan blivit mer utsatt för sårbarhet och oförutsägbara händelser från internationella risker, som exempelvis Covid-19 pandemin, blockerade transportsträckor och containerbrister. Detta har skapat risker som ökade ledtider, minskad leveransflexibilitet och leveransprecision som har bidragit till en försening i produktion, försening till slutanvändaren och till en sämre relation med leverantörerna. Internationell forskning tyder på att det nya riskläget har skapat en minskad resiliens och det finns beskrivningar av att allt fler svenska producerande företagen har haft det svårare att hantera, reagera och ta sig an nya möjligheter för att möta efterfrågan på marknaden. Det har gjort att allt fler svenska producerande företag har funderat på att flytta hem sin produktion till hemlandet eller närmare den inhemska marknaden för att öka resiliensen. I och med det nya riskläget i försörjningskedjan har det skapat en förändring i prioriteringar som skiftande efterfrågan från konsumenter och samhället i stort, som exempelvis teknisk utveckling och automatisering för att bli mer agila. Syftet med studien är att utforska det nya riskläget för svenska producerande företag som använder sig av outsourcing och huruvida reshoring är en hållbar lösning. I ett första steg identifieras risker och utmaningar som finns inom supply chain, som en konsekvens av det nya riskläget och det andra steget är huruvida reshoring kan lösa dessa utmaningar. Studiens problemformulering är: Vilka möjligheter har reshoring av produktion att vara ett hållbart alternativ till outsourcing för svenska producerande företag, för att möta den internationella riskbilden? Vi har valt att utföra en kvalitativ komparativ flerfallsstudie med abduktiv ansats för att kunna skapa en djupare förståelse och kunskap inom ämnet. Det har gjort att vi under studiens gång har pendlat mellan teorier, tidigare forskning samt empiri för att generera en ökad förståelse om reshoring är en hållbar lösning för att lösa utmaningarna i försörjningskedjan inom det nya riskläget. Denna studie bygger på tidigare forskning och empiri från sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer med svenska producerande företag som har valt att antingen outsourcat eller reshorat sin produktion. Empirin består av två intervjuguider för svenska producerande företag som valt antingen outsourcing eller reshoring. De två intervjuguiderna bygger på den teoretiska referensramen för att senare jämföras med respondenternas svar i analysen. Genom arbetet har vi kombinerat teori och tidigare forskning med insamlad data från de svenska producerande företagen som vi har intervjuat, för att förstå hur de ser på reshoring som en möjlig åtgärd för att kunna lösa dagens och framtida utmaningar i försörjningskedjan. Resultatet från studien pekar på att det finns en stor potential för svenska producerande företag att arbeta mer hållbart. Det har visat på att det finns indikationer som pekar på ett nytt internationellt riskläge från ökad globalisering och även skiftande efterfrågan och prioriteringar från konsumenter och samhället. Vi har presenterat olika fördelar och utmaningar som reshoring av produktion skulle kunna tillföra för aktörer i detta område. För att slutligen påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion. Det har lett oss till rekommendationer som bidrar till att skapa en allt bredare förståelse kring företags val av lokalisering av produktion. Det är för att få företag att överväga om deras nuvarande lokalisering är hållbar eller om det finns ytterligare alternativa lokaliseringar som är närmare, som samtidigt också uppfyller deras krav. Det är för att praktiskt påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion.

Jordens klimat håller på att förändras i takt med att den globala temperaturen ökar som en följd av de stora mängder växthusgaser som har släppts ut, och fortfarande släpps ut, av mänskligheten. Dessa klimatförändringar får stora konsekvenser för mänskligt liv, bland annat i form av både ökade och minskade regnmängder, havsnivåhöjningar samt fler och mer intensiva värmeböljor och andra extremväder. Fysisk planering förs ofta fram som en viktig del i arbetet med både klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp, men de två aspekterna hanteras ofta som en dikotomi inom den fysiska planeringen, något som kan anses vara olämpligt med tanke på vikten av de båda för att hantera klimatförändringarna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå. I uppsatsen genomförs en komparativ flerfallsstudie där det undersökta materialet består av fyra kommunala översiktsplaner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att identifiera de mål, strategier och åtgärder som framgår i översiktsplanerna. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån forskningsfrågorna, kunskapsöversikten och klimatresiliens som teori. Utifrån denna komparativa flerfallsstudie dras slutsatsen att det kommunala arbetet med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå varierar och att det finns både skillnader och likheter mellan de undersökta kommunerna. Studien visar också att samtliga undersökta kommunerna arbetar med både klimatanpassning och utsläppsminskning genom olika typer av mål och strategier, samtidigt är det endast ett fåtal åtgärder som redovisas.

Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, SFS 2006:544) är den lag som är till förfogande för kommunal och regional verksamhet vid krishantering. Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar som kommunerna i Västmanlands län ser med LEH med utgångspunkt i Covid-19. Målet är att besvara huruvida det nya lagförslaget som ersätter LEH kan hjälpa till att möta de utvecklingsbehov som kommunerna ser för förbättrad krishantering. I bakgrunden till studien finns en sammanfattad förklaring över kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheters övergripande ansvar, samt en överblick över gemensamma grunder för samverkan vid samhällsstörning. Överskådligt presenteras också LEH och det nya lagförslaget. Teorierna som används är kommunalt självstyre, resiliens, stabilitet, flexibilitet ochflexibilitet under krishantering. Studien använder det insamlade empiriska materialet med stöd av teorierna och är därför inte en teoriprövande studie. Teorin om resiliens diskuteras och knyts an till de fyra riktlinjerna: robusthet, redundans, resursfullhet och rapiditet. Stabilitet, flexibilitet och flexibilitet under krishantering används i anknytning till kommunernas arbetssätt, där vissa kommuner valt att frångå lagen under Covid-19pandemin. Kommunalt självstyre används för att diskutera en eventuell problematisering av inskränkning på kommunalt självstyre vid tillämpning av det nya lagförslaget. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där strategiskt urval i kombination med snöbollsurval applicerats som metod. Ur resultatet framkommer att respondenterna inte anser att lagförslaget tillgodoser de utvecklingsbehov som finns. En del ändringar som tillkommer med förslaget upplevdes dock som positiva av majoriteten av berörda kommuner.Dessutom framkommer en argumentation om att Västmanlands län anser sig ha en stark grundkapacitet och organisatorisk förmåga till följd av skogsbranden 2014

Syftet med vår studie var att utifrån sekundär traumatisk stress, undersöka hur socialarbetare påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma socialarbetare som anser sig ha blivit sekundärt traumatiserade, eller känner igen sig i symptom som kan känneteckna tillståndet. Vi använde oss av psykosocialt perspektiv, coping, resiliens och stigma för att analysera den insamlade empirin. Tematisk analys har använts för att lyfta fram meningsfulla empiriska data. Resultaten visade att samtliga yrkesverksamma socialarbetare i studien på något sätt påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Denna påverkan visade sig ha både positiva och negativa aspekter. Resultaten visade också att de yrkesverksamma socialarbetarna hanterar det psykiskt påfrestande arbetet genom att kommunicera med kollegor, eller andra närstående i den mån det går, genom att få handledning och till viss del även genom att vårda sig själv. Kunskapsbehovet kring sekundär traumatisk stress ansågs vara stort. Vidare uttryckte intervjupersonerna att begreppet bör uppmärksammas mer för att kunna skapa en förståelse för problematiken, och för att veta hur man kan arbeta på ett mer hälsofrämjande sätt. / The purpose of our study was to investigate how social workers are affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering, based on secondary traumatic stress. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with seven professional social workers who consider themselves to have been secondarily traumatized or recognize themselves in symptoms that may characterize the condition. We used psychosocial perspective, coping, resilience, and stigma to analyze the collected empirical data. Thematic analysis has been used to highlight meaningful empirical data. The results showed that all professional social workers in the study are in some way affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering. This impact turned out to have both positive and negative aspects. The results also showed that the professional social workers handle the psychologically stressful work by communicating with colleagues, or other close relatives as far as possible, by receiving guidance and to some extent also by taking care of themselves. The need for knowledge about secondary traumatic stress was considered to be great. Furthermore, the interviewees expressed that the concept should be given more attention in order to create an understanding of the problem, and to know how to work in a more health-promoting way.

The aim of this study was to examine if a student's experience as a student or lack thereof, have an effect on their resilience level. Furthermore if students resilience level affect their stress level while undergoing distance learning. A questionnaire was used consisting of seven control variables and two scales, Brief Resilience Scale (BRS) and Perceived Stress Scale (PSS). The questionnaire was completed by randomly selecting students from a university in Sweden. The sample consisted of 92 individuals that were divided into two university grades (53 first years 39 second years). The results of the study showed that a medium to strong negative relationship existed between the students resilience level and stress level (r = -.34, N = 92). It also showed that there was no significant difference between first-year students' resilience level (M = 3.39, SD =.80) compared to second-year students (M = 3.39, SD = .58). Nor in the stress level for students in their first year (M = 22.11, SD = 10.60) compared to students in their second year (M = 24.95, SD = 11.65). The conclusion of the study emphasizes that despite thel ack of a significant difference between the participants in the study, the need to keep the students stress level and resilience level in mind is important for students' health, when organising distance studies. / Denna uppsats syfte var att undersöka om studenters tidigare uppbyggda erfarenhet eller brist på erfarenhet som studenter, påverkar deras resiliensnivå. Samt om resiliensnivå påverkar upplevd stressnivå under distansundervisning. En enkät användes som bestod av sju kontrollvariabler och två skalor, Brief Resilience Scale (BRS) och Perceived Stress Scale (PSS). Enkäten utfördes av studenter som slumpmässigt valdes från en högskola i Sverige. Urvalet bestod av 92 individer som indelades i två årskurser (53 förstaårsstudenter 39 andraårsstudenter). Resultaten av studien visade att det fanns ett medel till starkt negativt samband mellan studenternas resiliensnivå och stressnivå (r =-.34, N = 92). Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan förstaårsstudenters resiliensnivå (M = 3,39, SD = .80) jämfört med andraårsstudenterna (M = 3,39, SD = .58). Det fanns inte någon skillnad i stressnivån för studenter i förstaåret (M = 22,11, SD = 10,60) jämfört med studenter i andra året (M = 24,95, SD =11,65). Slutsatsen av studien betonar att trots bristen på en signifikant skillnad mellan deltagarna i studien, är behovet att hålla studenternas stressnivå och resiliensnivå i åtanke viktigt för deras hälsa i anordning av distansundervisning.

Nya säkerhetshot, s.k. hybridhot har vuxit fram som en hotbild mot demokratiska stater med öppna samhällen. Dessa hot kan realiseras i det strategiskt otydliga läge som uppstår i gråzonen mellan fred och krig. Stormakter, bl.a. Ryssland, utnyttjar gråzonen och opererar med hybrida medel och kombinerade metoder för att nå sina strategiska målsättningar. Ukraina och Sverige har drabbats med olika intensitet och omfattning av dessa nya säkerhetshot och de båda staternas strategier ligger till grund för analysen i denna studie. För de stater som upplever hybridhot uppstår svårigheter att agera strategiskt avskräckande. Detta beror på att majoriteten av all forskning om avskräckning har bortsett från gråzonen och skapat teorier om avskräckning som utgår från ett rationellt synsätt på krig och fred där gråskalan saknas. Detta innebär att avskräckningsstrategier kan vara felaktigt utformade för att möta hybridhot och gråzonsproblem. Denna studie fokuserar på gråzonsavskräckning ur ett teoretiskt perspektiv och studerar, genom en tematisk analys av strategiska styrdokument hur Ukrainas och Sveriges strategier omhändertar nya säkerhetshot. Resultatet visar att olika strategier verkar på olika sätt i gråzonen och denna kvalitativa studie bidrar till att öka den teoretiska kunskapen om gråzonsavskräckning och bidrar till utvecklingen av strategiska koncept för att verka avskräckande även mot hybridhot i gråzonen, s.k. gråzonsavskräckning.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av de yrken där sjukskrivningar är vanligt förekommande. I sitt arbete möter sjuksköterskan både utmanande och påfrestande situationer som i längden kan bidra till ohälsa. Förutom att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans välmående så kan det även ge konsekvenser för omvårdnaden, äventyra patientsäkerheten samt medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av resiliens vid arbetsrelaterad stress. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier; Organisatoriska faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens, Erfarenheter av stöd som påverkar sjuksköterskans resiliens, samt Inre kapacitet, strategier och personlig utveckling som påverkar sjuksköterskans resiliens. Det som främst påverkar sjuksköterskans resiliens negativt vid arbetsrelaterad stress är organisatoriska brister, vilka utgör ett hinder för att bedriva god och säker vård. Sjuksköterskor upplever att främjande faktorer för resiliens vid arbetsrelaterad stress är stöd från omgivningen, där framförallt ett gott arbetsklimat med goda relationer lyfts. Andra faktorer är utbildning, humor samt att ha en tro. Genom erfarenhet, självkontroll och copingstrategier kan sjuksköterskor hantera stress. Slutsats: Genom att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens kan åtgärder vidtas för att främja sjuksköterskans välmående och indirekt även bidra till en bättre kvalité på vården. / Background: Nursing as a profession is one of the professions with the highest ratings in terms of turnovers and sick-leaves. The nurse encounters several challenging situations that can cause stress and long-term illness. Work related stress also influence the patient negatively in terms of higher safety risks, consequences for the quality of care and great cost for the society. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of resilience in relation to work related stress. Method: The study was conducted as a general literature review. Eight scientific articles with a qualitative approach was analyzed through content analysis. Result: Three main categories emerged; Organizational factors that influence the nurse’s resilience, Experiences of support, Inner capacity, strategies and personal growth that influence on the nurse’s resilience. The main thing influencing nurses' resilience is organizational and structural barriers that acted as an obstacle for quality care. Nurses experienced that support from colleagues and other relations are positively correlated to better personal resilience. Other components are education, humour and religious beliefs. Through experience, self-control and coping strategies the nurse can manage stress. Conclusion: By illustrating the contributing factors for resilience among nurses, actions can be taken for promoting the nurse’s well-being and indirectly, good quality care.

I Sverige och Finland sker idag ett kontinuerligt och växande arbete för att skapa ökad resiliens och för att mer effektivt kunna förebygga och hantera risker, sårbarheter och hot. Grannländerna har rätt likartade utgångspunkter på en rad områden men när det kommer till krisberedskap valde Finland en annan väg än Sverige under 1990-talets slut. De avvecklade inte sin omfattande försörjningsberedskap fullt ut som Sverige gjorde. Sedan 2017 har svenska myndigheter arbetat intensivt med återuppbyggnaden av det civila försvaret och den svenska livsmedelsberedskapen. Återuppbyggnaden har öppnat ett fönster av möjligheter att påverka hur livsmedelsberedskapen ska se ut, för parallellt har Sverige fördjupat samarbetet med Finland på en rad säkerhetsrelaterade områden. Under 2021 tecknades ett samarbetsavtal om krisberedskap, civilt försvar och räddningstjänst mellan länderna. Målet är att öka vår gemensamma förmåga att förebygga och hantera risker, sårbarheter och hot på både kort och lång sikt. Med hjälp av kvalitativ textanalys uppbackat av ett teoretiskt ramverk kopplat till hur en socioekologisk resiliens kan stärkas, har denna studie granskat de regeringsuppdrag som delats ut till de svenska myndigheterna tillsammans med två finska styrdokument som reglerar den finska livmedelsberedskapen. Därutöver har tre djupintervjuer genomförts med personer som jobbar nära livsmedelssystemet, två informanter från Sverige och en från Finland för att skapa ytterligare förståelse för livsmedelsberedskapens utmaningar och möjligheter. Studien kan konstatera att både den finska livsmedelsberedskapen och den svenska beredskapsplaneringen fokuserar i huvudsak på att öka robustheten i livsmedelssystemen och trygga handelsflöden men har en försiktig och inkrementell inställning till hur en transformering mot ett hållbart livsmedelssystem ska byggas. Följaktligen är beredskapsplaneringen inriktad på att hantera kortare störningar snarare än att hantera utdragna och mer komplexa störningar, som klimatförändringar. Riskhanteringen bör spegla de hot och sårbarheter som finns och även om en väluppbyggd robusthet kan motstå störningar idag föreslås livsmedelsberedskapen, liksom den övriga politiken utformas med målet att hämma de pådrivande orsakerna (risk drivers) som bidrar till den ökade sårbarheten, annars blir det förr eller senare svårt att upprätthålla beredskapen i systemet. / The two neighbours Sweden and Finland are constantly working to increase their resilience, and ability to prevent and manage risks, their vulnerabilities, and threats. The old neighbours share similar starting points in several areas, but when it comes to crisis preparedness, Finland chose another path than Sweden , as they did not entirely phase out their extensive security of supply stockpiles like Sweden did in the late 1990s. Though, since 2017, Swedish authorities have worked extensively with the reconstruction of the national civil defence and the Swedish food contingency planning. This development has opened a window of opportunity to influence what food contingency planning should look like because parallel to this development, Sweden has deepened its cooperation with Finland in several security-related areas. In 2021, a co-operation agreement was signed on crisis preparedness, civil defence and search and rescue services between the countries. The main objective is to increase our common ability to prevent and manage risks, vulnerabilities, and threats in both the short and long term.  Using qualitative text analysis backed by a theoretical framework linked to how a socio-ecological resilience can be strengthened, this study has examined the government orders regarding rebuilding the food contingency planning, that were handed out to the Swedish authorities. This paper also examines two Finnish policy documents regulating the Finnish food contingency planning. In addition, three in-depth interviews were conducted with people connected to the food supply system. Two informants from Sweden and one from Finland, to create a further understanding of the challenges and opportunities of rebuilding the Swedish food contingency planning.  This paper can conclude that both the Finnish food contingency planning and the upcoming Swedish food contingency planning focus mainly on increasing the robustness of the food system and to secure trade flows but are rather cautious and suggest incremental steps in transforming towards a sustainable food system. Thus, the current contingency planning is focused on dealing with shorter disruptions in supply flows rather than dealing with protracted and more complex disruptions, such as climate change. It seems reasonable that risk management should be aimed at dealing with the threats and vulnerabilities that exist. Even if a robust food supply strategy can withstand disruptions today, food contingency planning, is suggested to be designed with a dual purpose to reduce the effects from the risk drivers that contribute to the increased vulnerability, otherwise it will become increasingly difficult to maintain the food supply system.

This exploratory bachelor’s thesis aims to develop a better understanding of an underdeveloped area of research, namely the impact of an pandemic on Swedish public libraries and how they manage and cope with the effects of such a crisis. In doing so the study uses the ongoing global spread of the new disease covid-19 as a case. To be able to reason about the libraries capacities of coping with the effects related to the so called ”coronacrisis” the study draws on the notions of resilience and its related concept of measure, social capital. Through a qualitative analysis of semi-structured interviews with seven public library directors the thesis shows that all libraries in the study has been affected by the crisis in a more or less same degree. The libraries also cope with it in a similar matter using capacities as communication, adaptivity, creativity and commitment. Furthermore the thesis shows that the library directors prioritize the safety of the library staff and users as well as to keep the libraries open during the crisis. The libraries as a whole primarily prioritize to reach out to the public with literature through new or developed means and services. The study also reveals areas of potential development for the studied public libraries both during and after the coronacrisis, where the digital outreach to the public and digital usage by the library staff is the most essential.