Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka hållbarhetschefers upplevelser av HR:s involvering i hållbarhetsarbetet. Vidare vill vi med hjälp av empiri, tidigare forskning och teoretiskt underlag generera en bredare förståelse för hur svenska företag arbetar för att skapa en resilient och hållbar organisation. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar sex, stora svenska företag med hållbarhet idag? På vilket sätt anser hållbarhetschefer att HR är involverade i hållbarhetsarbetet? Hur upplever hållbarhetschefer att företags resiliens eventuellt kan stärkas av hållbarhetsarbete? Material och metoder: Vi har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats. Vi har genomfört ett subjektivt urval för att sedan samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har sedermera bearbetats med hjälp av innehållsanalys och inspiration från hermeneutisk tolkning. Huvudresultat: Resultatet i studien belyser hur svenska företag arbetar med social och miljömässig hållbarhet. Centralt för organisationers hållbarhetsarbete verkar vara att skapa en organisationsspecifik definition och att integrera hållbarhet i affärsstrategin. Viktigt är också att utarbeta hållbarhetsstrategier som sedan operationaliseras med hjälp av HR i det dagliga arbetet. Vidare redogör studien för HR:s inverkan på hållbarhetsarbete genom att underlätta både strategiskt och operativt genom bland annat värdeskapande, kulturarbete, utbildning och rekrytering. Ett väletablerat hållbarhetsarbete med en hållbar kultur kan i sin tur stärka marknadsvärdet, förhöja konkurrenskraften på sikt och attrahera interna och externa intressenter. Genom att arbeta med hållbarhet integrerat kan företagen således stärka sin resiliens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner arbetar för att förebygga översvämningar till följd av skyfall i tätorter. Flera klimatscenarier och prognoser pekar på att extremväder kommer att förekomma med tätare intervaller och öka i intensitet i framtiden, det osannolika vädret väntas alltså bli sannolikt i framtiden. Fler människor bor i städer samtidigt som grönytor försvinner till förmån för hårdgjorda ytor, detta leder till försämrade förutsättningar för vattnet att infiltreras på naturlig väg och påfrestar det kommunala dagvattennätet ytterligare och skadar i värsta fall bebyggelse eller hindrar samhällsviktiga funktioner. Det finns ett tydligt behov av att klimatsäkra tätorter och göra dem mer motståndskraftiga mot stora nederbördsmängder. Uppsatsen är avgränsad och har använt ekologisk hållbarhet samt resiliens som teoretiskt ramverk för att fokusera på kommunernas klimatanpassningsarbete, vidare har svenska lagar, internationella riktlinjer, utredningar samt myndigheters och organisationers rekommendationer använts för att synliggöra vilka krav som ställs på kommunernas klimatanpassningsarbete i den fysiska planeringen. Genom en fallstudie och en kvalitativ innehållsanalys har tre olika kommuners grönstrukturplaner samt två detaljplaner från respektive kommun undersökts, fokus har legat på vilka åtgärder kommunerna använder för att förebygga översvämningar till följd av skyfall samt hur kommunerna reglerar dessa genom fysisk planering.  Under analysen har det framkommit att kommunernas arbetssätt liknar varandra men att det varierar vilka åtgärder som används och hur de regleras.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med barn som utmanas i det sociala samspelet. Studien är kvalitativ och genomfördes via två ostrukturerade fokusgruppsdiskussioner med sju förskollärare, för att undersöka förskollärares upplevelser av syftet. I studien har en fenomenologisk ansats använts, där fokus har varit på begreppen livsvärld och den levda kroppen i resultat samt diskussion. Resultatet bearbetades genom en tematisk analys där förskollärarnas berättelser utgår från deras egna och gemensamma livsvärldar.  Resultatet indikerar att förskollärare upplever stor variation av hur barn utmanas i det sociala samspelet. Tyngdpunkten läggs vid vilka förhållningssätt individuella förskollärare och arbetslag tillämpar i olika situationer som uppstår i förskolans vardag. Resultatet visar också att förskollärare reflekterar kring vilka kompetenser de kan använda sig av och hur de utvecklar samsyn beroende på situation. Alla underliggande kompetenser och förhållningssätt kan relatera till det återkommande begreppet lösningsorienterat förhållningssätt. Det framgår även att det är förskollärarens ansvar att alla barn ska få en utbildning som är anpassad efter deras behov oavsett svårigheter.

Arkitekturcentralen var ett sätt för oss tre att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, en ny institution för arkitektur i Stockholm, samt utveckla nya former och arenor för hur man kommunicerar arkitektur. Det kommer ur en djupt känd förvirring och frustration över situationen i Stockholm vad gäller det offentliga samtalet om arkitektur och staden, och de rådande förhållandena inom vår bransch, där kortsiktig spekulativ ekonomi får styra alltmer över vad som byggs. Vi undersökte detta genom att starta Arkitekturcentralen, att undersöka genom att vara, och att vara genom att göra. Vi har under perioden för examensarbetet arrangerat en rad aktiviteter på vårt kontor på skolan, gått på väldigt många samtal, intervjuat en mängd personer och berörda aktörer inom serien "Månadens Trauma", där vi genom några specifika fall lyft fram och diskuterat olika typer av förändringar i staden och processerna kring dessa. Vi har även producerat två broschyrer; en karta om var och hur det förs samtal om arkitektur och staden i Stockholm och en plansch som beskriver detaljplaneprocessen, de relevanta men ibland svåra ord som förekommer i den, samt hur och när man som medborgare kan påverka. Det mesta vi gjort finns på vår hemsida www.arkitekturcentralen.se. Terminen avslutades med ett samtal med juryn om vårt arbete, om arkitektens roll och om arkitektur och staden. Arkitekturcentralen är tänkt att leva vidare. / Through Arkitekturcentralen, we have examined the need of and the conditions for a new institution of architecture in Stockholm. We were also interested in developing new forms and forums for communicating architecture. It comes out of a deeply felt confusion and frustration over the situation in Stockholm, the public discourse on architecture and the city and the prevailing conditions in the building industry, where short-term speculative economy more and more decides what is being built and how. We investigated this by starting Arkitekturcenralen - by searching by being and being by doing. During the period of the thesis we organized a series of activities in our office at the school, visited many events such as debates, seminars and talks, interviewed a variety of people and stakeholders within the series "The Trauma of the month", where we highlighted and discussed various types of changes in the city and the processes around them trough some specific cases. We have also produced two brochures; a map of where and how the conversation about architecture and the city in Stockholm is held and a poster describing the zoning process, the relevant but sometimes difficult words that appear in it and how and when the citizens can take part in the process. Most of our work is presented on our website www.arkitekturcentralen.se. The semester ended with a conversation with the jury about our work, about the role of the architect and the architecture and the city.  The work with Arkitekturcentralen will continue after the end of this thesis project.

Utifrån en svensk kontext har outsourcing haft en stor betydelse för svenska producerande företag för att reducera kostnaderna för arbetskraft och produktion, samt att dra fördel av välutbildad arbetskraft från lågkostnadsländer. Under det senaste året har försörjningskedjan blivit mer utsatt för sårbarhet och oförutsägbara händelser från internationella risker, som exempelvis Covid-19 pandemin, blockerade transportsträckor och containerbrister. Detta har skapat risker som ökade ledtider, minskad leveransflexibilitet och leveransprecision som har bidragit till en försening i produktion, försening till slutanvändaren och till en sämre relation med leverantörerna. Internationell forskning tyder på att det nya riskläget har skapat en minskad resiliens och det finns beskrivningar av att allt fler svenska producerande företagen har haft det svårare att hantera, reagera och ta sig an nya möjligheter för att möta efterfrågan på marknaden. Det har gjort att allt fler svenska producerande företag har funderat på att flytta hem sin produktion till hemlandet eller närmare den inhemska marknaden för att öka resiliensen. I och med det nya riskläget i försörjningskedjan har det skapat en förändring i prioriteringar som skiftande efterfrågan från konsumenter och samhället i stort, som exempelvis teknisk utveckling och automatisering för att bli mer agila. Syftet med studien är att utforska det nya riskläget för svenska producerande företag som använder sig av outsourcing och huruvida reshoring är en hållbar lösning. I ett första steg identifieras risker och utmaningar som finns inom supply chain, som en konsekvens av det nya riskläget och det andra steget är huruvida reshoring kan lösa dessa utmaningar. Studiens problemformulering är: Vilka möjligheter har reshoring av produktion att vara ett hållbart alternativ till outsourcing för svenska producerande företag, för att möta den internationella riskbilden? Vi har valt att utföra en kvalitativ komparativ flerfallsstudie med abduktiv ansats för att kunna skapa en djupare förståelse och kunskap inom ämnet. Det har gjort att vi under studiens gång har pendlat mellan teorier, tidigare forskning samt empiri för att generera en ökad förståelse om reshoring är en hållbar lösning för att lösa utmaningarna i försörjningskedjan inom det nya riskläget. Denna studie bygger på tidigare forskning och empiri från sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer med svenska producerande företag som har valt att antingen outsourcat eller reshorat sin produktion. Empirin består av två intervjuguider för svenska producerande företag som valt antingen outsourcing eller reshoring. De två intervjuguiderna bygger på den teoretiska referensramen för att senare jämföras med respondenternas svar i analysen. Genom arbetet har vi kombinerat teori och tidigare forskning med insamlad data från de svenska producerande företagen som vi har intervjuat, för att förstå hur de ser på reshoring som en möjlig åtgärd för att kunna lösa dagens och framtida utmaningar i försörjningskedjan. Resultatet från studien pekar på att det finns en stor potential för svenska producerande företag att arbeta mer hållbart. Det har visat på att det finns indikationer som pekar på ett nytt internationellt riskläge från ökad globalisering och även skiftande efterfrågan och prioriteringar från konsumenter och samhället. Vi har presenterat olika fördelar och utmaningar som reshoring av produktion skulle kunna tillföra för aktörer i detta område. För att slutligen påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion. Det har lett oss till rekommendationer som bidrar till att skapa en allt bredare förståelse kring företags val av lokalisering av produktion. Det är för att få företag att överväga om deras nuvarande lokalisering är hållbar eller om det finns ytterligare alternativa lokaliseringar som är närmare, som samtidigt också uppfyller deras krav. Det är för att praktiskt påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion.

Jordens klimat håller på att förändras i takt med att den globala temperaturen ökar som en följd av de stora mängder växthusgaser som har släppts ut, och fortfarande släpps ut, av mänskligheten. Dessa klimatförändringar får stora konsekvenser för mänskligt liv, bland annat i form av både ökade och minskade regnmängder, havsnivåhöjningar samt fler och mer intensiva värmeböljor och andra extremväder. Fysisk planering förs ofta fram som en viktig del i arbetet med både klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp, men de två aspekterna hanteras ofta som en dikotomi inom den fysiska planeringen, något som kan anses vara olämpligt med tanke på vikten av de båda för att hantera klimatförändringarna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur svenska kommuner arbetar med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå. I uppsatsen genomförs en komparativ flerfallsstudie där det undersökta materialet består av fyra kommunala översiktsplaner. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att identifiera de mål, strategier och åtgärder som framgår i översiktsplanerna. Resultatet av innehållsanalysen har sedan analyserats utifrån forskningsfrågorna, kunskapsöversikten och klimatresiliens som teori. Utifrån denna komparativa flerfallsstudie dras slutsatsen att det kommunala arbetet med klimatanpassning och minskning av växthusgasutsläpp genom fysisk planering på strategisk nivå varierar och att det finns både skillnader och likheter mellan de undersökta kommunerna. Studien visar också att samtliga undersökta kommunerna arbetar med både klimatanpassning och utsläppsminskning genom olika typer av mål och strategier, samtidigt är det endast ett fåtal åtgärder som redovisas.

Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, SFS 2006:544) är den lag som är till förfogande för kommunal och regional verksamhet vid krishantering. Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar som kommunerna i Västmanlands län ser med LEH med utgångspunkt i Covid-19. Målet är att besvara huruvida det nya lagförslaget som ersätter LEH kan hjälpa till att möta de utvecklingsbehov som kommunerna ser för förbättrad krishantering. I bakgrunden till studien finns en sammanfattad förklaring över kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheters övergripande ansvar, samt en överblick över gemensamma grunder för samverkan vid samhällsstörning. Överskådligt presenteras också LEH och det nya lagförslaget. Teorierna som används är kommunalt självstyre, resiliens, stabilitet, flexibilitet ochflexibilitet under krishantering. Studien använder det insamlade empiriska materialet med stöd av teorierna och är därför inte en teoriprövande studie. Teorin om resiliens diskuteras och knyts an till de fyra riktlinjerna: robusthet, redundans, resursfullhet och rapiditet. Stabilitet, flexibilitet och flexibilitet under krishantering används i anknytning till kommunernas arbetssätt, där vissa kommuner valt att frångå lagen under Covid-19pandemin. Kommunalt självstyre används för att diskutera en eventuell problematisering av inskränkning på kommunalt självstyre vid tillämpning av det nya lagförslaget. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där strategiskt urval i kombination med snöbollsurval applicerats som metod. Ur resultatet framkommer att respondenterna inte anser att lagförslaget tillgodoser de utvecklingsbehov som finns. En del ändringar som tillkommer med förslaget upplevdes dock som positiva av majoriteten av berörda kommuner.Dessutom framkommer en argumentation om att Västmanlands län anser sig ha en stark grundkapacitet och organisatorisk förmåga till följd av skogsbranden 2014

Syftet med vår studie var att utifrån sekundär traumatisk stress, undersöka hur socialarbetare påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma socialarbetare som anser sig ha blivit sekundärt traumatiserade, eller känner igen sig i symptom som kan känneteckna tillståndet. Vi använde oss av psykosocialt perspektiv, coping, resiliens och stigma för att analysera den insamlade empirin. Tematisk analys har använts för att lyfta fram meningsfulla empiriska data. Resultaten visade att samtliga yrkesverksamma socialarbetare i studien på något sätt påverkas av klienters traumatiska berättelser och/eller uttalade lidande. Denna påverkan visade sig ha både positiva och negativa aspekter. Resultaten visade också att de yrkesverksamma socialarbetarna hanterar det psykiskt påfrestande arbetet genom att kommunicera med kollegor, eller andra närstående i den mån det går, genom att få handledning och till viss del även genom att vårda sig själv. Kunskapsbehovet kring sekundär traumatisk stress ansågs vara stort. Vidare uttryckte intervjupersonerna att begreppet bör uppmärksammas mer för att kunna skapa en förståelse för problematiken, och för att veta hur man kan arbeta på ett mer hälsofrämjande sätt. / The purpose of our study was to investigate how social workers are affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering, based on secondary traumatic stress. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with seven professional social workers who consider themselves to have been secondarily traumatized or recognize themselves in symptoms that may characterize the condition. We used psychosocial perspective, coping, resilience, and stigma to analyze the collected empirical data. Thematic analysis has been used to highlight meaningful empirical data. The results showed that all professional social workers in the study are in some way affected by clients' traumatic stories and/or pronounced suffering. This impact turned out to have both positive and negative aspects. The results also showed that the professional social workers handle the psychologically stressful work by communicating with colleagues, or other close relatives as far as possible, by receiving guidance and to some extent also by taking care of themselves. The need for knowledge about secondary traumatic stress was considered to be great. Furthermore, the interviewees expressed that the concept should be given more attention in order to create an understanding of the problem, and to know how to work in a more health-promoting way.

The aim of this study was to examine if a student's experience as a student or lack thereof, have an effect on their resilience level. Furthermore if students resilience level affect their stress level while undergoing distance learning. A questionnaire was used consisting of seven control variables and two scales, Brief Resilience Scale (BRS) and Perceived Stress Scale (PSS). The questionnaire was completed by randomly selecting students from a university in Sweden. The sample consisted of 92 individuals that were divided into two university grades (53 first years 39 second years). The results of the study showed that a medium to strong negative relationship existed between the students resilience level and stress level (r = -.34, N = 92). It also showed that there was no significant difference between first-year students' resilience level (M = 3.39, SD =.80) compared to second-year students (M = 3.39, SD = .58). Nor in the stress level for students in their first year (M = 22.11, SD = 10.60) compared to students in their second year (M = 24.95, SD = 11.65). The conclusion of the study emphasizes that despite thel ack of a significant difference between the participants in the study, the need to keep the students stress level and resilience level in mind is important for students' health, when organising distance studies. / Denna uppsats syfte var att undersöka om studenters tidigare uppbyggda erfarenhet eller brist på erfarenhet som studenter, påverkar deras resiliensnivå. Samt om resiliensnivå påverkar upplevd stressnivå under distansundervisning. En enkät användes som bestod av sju kontrollvariabler och två skalor, Brief Resilience Scale (BRS) och Perceived Stress Scale (PSS). Enkäten utfördes av studenter som slumpmässigt valdes från en högskola i Sverige. Urvalet bestod av 92 individer som indelades i två årskurser (53 förstaårsstudenter 39 andraårsstudenter). Resultaten av studien visade att det fanns ett medel till starkt negativt samband mellan studenternas resiliensnivå och stressnivå (r =-.34, N = 92). Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan förstaårsstudenters resiliensnivå (M = 3,39, SD = .80) jämfört med andraårsstudenterna (M = 3,39, SD = .58). Det fanns inte någon skillnad i stressnivån för studenter i förstaåret (M = 22,11, SD = 10,60) jämfört med studenter i andra året (M = 24,95, SD =11,65). Slutsatsen av studien betonar att trots bristen på en signifikant skillnad mellan deltagarna i studien, är behovet att hålla studenternas stressnivå och resiliensnivå i åtanke viktigt för deras hälsa i anordning av distansundervisning.

Nya säkerhetshot, s.k. hybridhot har vuxit fram som en hotbild mot demokratiska stater med öppna samhällen. Dessa hot kan realiseras i det strategiskt otydliga läge som uppstår i gråzonen mellan fred och krig. Stormakter, bl.a. Ryssland, utnyttjar gråzonen och opererar med hybrida medel och kombinerade metoder för att nå sina strategiska målsättningar. Ukraina och Sverige har drabbats med olika intensitet och omfattning av dessa nya säkerhetshot och de båda staternas strategier ligger till grund för analysen i denna studie. För de stater som upplever hybridhot uppstår svårigheter att agera strategiskt avskräckande. Detta beror på att majoriteten av all forskning om avskräckning har bortsett från gråzonen och skapat teorier om avskräckning som utgår från ett rationellt synsätt på krig och fred där gråskalan saknas. Detta innebär att avskräckningsstrategier kan vara felaktigt utformade för att möta hybridhot och gråzonsproblem. Denna studie fokuserar på gråzonsavskräckning ur ett teoretiskt perspektiv och studerar, genom en tematisk analys av strategiska styrdokument hur Ukrainas och Sveriges strategier omhändertar nya säkerhetshot. Resultatet visar att olika strategier verkar på olika sätt i gråzonen och denna kvalitativa studie bidrar till att öka den teoretiska kunskapen om gråzonsavskräckning och bidrar till utvecklingen av strategiska koncept för att verka avskräckande även mot hybridhot i gråzonen, s.k. gråzonsavskräckning.