In this doctoral thesis, case-studies on comprehensive planning and urban development in two Swedish municipalities reveals explanations and answers to how urban form that affects energy use and climate has changed between 1990-2010, how visions and goals are expressed in planning documents and what might cause the gap between the rhetoric of planning and the reality of urban development concerning energy and climate issues. Several methods are used under the canopy of case study methodology and an abductive research approach; time-series analysis with GIS-indicators to measure changes in urban structure; discourse analysis with a focus on rhetoric and interviews with responsible planning officials using a range of dialectics-based concepts as a framework to reveal hidden structures and mechanisms behind the gap. Findings indicate that the dynamics of planning and urban development in the last decades displays traits similar to dynamics of complex adaptive systems such as non-linearity, path-dependency, increasing diversity, emergent self-organized order and the influence of ‘internal models’. These traits are considered to be one part of the explanation to the gap, but the case-studies also show the importance of the dialectical interplay between structure and agency in terms of organisation, coalitions, institutional capacity and the local repertoire of manipulative strategies in the exercise of power. Parallel trajectories of development such as both densification and sprawl, hidden behind a rhetorical cloak of sustainability and attractiveness, indicates the existence of multiple worlds of conception in the perspectives of different actors. Actors´ cognitive limitations and the structuration of powerful figures of thought further points to a conclusion that planning is, to a large extent, entrapped within the deeply established figures of neo-liberal economic thought, preventing a synthesis of energy- and climate issues with urban development and pushing the systems perspective on energy in planning into ‘otherness’. / <p>QC 20150506</p>

Resilience is the ability to maintain acceptable levels of operation in the presence of abnormal conditions. It is an essential property in industrial control systems, which are the backbone of several critical infrastructures. The trend towards using pervasive information technology systems, such as the Internet, results in control systems becoming increasingly vulnerable to cyber threats. Traditional cyber security does not consider the interdependencies between the physical components and the cyber systems. On the other hand, control-theoretic approaches typically deal with independent disturbances and faults, thus they are not tailored to handle cyber threats. Theory and tools to analyze and build control system resilience are, therefore, lacking and in need to be developed. This thesis contributes towards a framework for analyzing and building resilient control systems. First, a conceptual model for networked control systems with malicious adversaries is introduced. In this model, the adversary aims at disrupting the system behavior while remaining undetected by an anomaly detector The adversary is constrained in terms of the available model knowledge, disclosure resources, and disruption capabilities. These resources may correspond to the anomaly detector’s algorithm, sniffers of private data, and spoofers of control commands, respectively. Second, we address security and resilience under the perspective of risk management, where the notion of risk is defined in terms of a threat’s scenario, impact, and likelihood. Quantitative tools to analyze risk are proposed. They take into account both the likelihood and impact of threats. Attack scenarios with high impact are identified using the proposed tools, e.g., zero-dynamics attacks are analyzed in detail. The problem of revealing attacks is also addressed. Their stealthiness is characterized, and how to detect them by modifying the system’s structure is also described. As our third contribution, we propose distributed fault detection and isolation schemes to detect physical and cyber threats on interconnected second-order linear systems. A distributed scheme based on unknown input observers is designed to jointly detect and isolate threats that may occur on the network edges or nodes. Additionally, we propose a distributed scheme based on local models and measurements that is resilient to changes outside the local subsystem. The complexity of the proposed methods is decreased by reducing the number of monitoring nodes and by characterizing the minimum amount of model information and measurements needed to achieve fault detection and isolation. Finally, we tackle the problem of distributed reconfiguration under sensor and actuator faults. In particular, we consider a control system with redundant sensors and actuators cooperating to recover from the removal of individual nodes. The proposed scheme minimizes a quadratic cost while satisfying a model-matching condition, which maintains the nominal closed-loop behavior after faults. Stability of the closed-loop system under the proposed scheme is analyzed. / Ett resilient system har förmågan att återhämta sig efter en kraftig och oväntad störning. Resiliens är en viktig egenskap hos industriella styrsystem som utgör en viktig komponent i många kritiska infrastrukturer, såsom processindustri och elkraftnät. Trenden att använda storskaliga IT-system, såsom Internet, inom styrsystem resulterar i en ökad sårbarhet för cyberhot. Traditionell IT-säkerhet tar inte hänsyn till den speciella koppling mellan fysikaliska komponenter och ITsystem som finns inom styrsystem. Å andra sidan så brukar traditionell reglerteknik fokusera på att hantera naturliga fel och inte cybersårbarheter. Teori och verktyg för resilienta och cybersäkra styrsystem saknas därför och behöver utvecklas. Denna avhandling bidrar till att ta fram ett ramverk för att analysera och konstruera just sådana styrsystem. Först så tar vi fram en representativ abstrakt modell för nätverkade styrsystem som består av fyra komponenter: den fysikaliska processen med sensorer och ställdon, kommunikationsnätet, det digitala styrsystemet och en feldetektor. Sedan införs en konceptuell modell för attacker gentemot det nätverkade styrsystemet. I modellen så beskrivs attacker som försöker undgå att skapa alarm i feldetektorn men ändå stör den fysikaliska processen. Dessutom så utgår modellen ifrån att den som utför attacken har begränsade resurser i fråga om modellkännedom och kommunikationskanaler. Det beskrivna ramverket används sedan för att studera resilens gentemot attackerna genom en riskanalys, där risk definieras utifrån ett hots scenario, konsekvenser och sannolikhet. Kvantitativa metoder för att uppskatta attackernas konsekvenser och sannolikheter tas fram, och speciellt visas hur hot med hög risk kan identifieras och motverkas. Resultaten i avhandlingen illustreras med ett flertal numeriska och praktiska exempel. / <p>QC 20141016</p>

Bakgrunn: Mange barn og unge med flyktningbakgrunn sliter med psykiske vansker. Dette er en utfordring for helsetjenesten. Hensikt: Å beskrive tsjetsjenske foreldres opplevelse av foreldrerollen i henholdsvis Tsjetsjenia og Norge, og hvilke tiltak de opplever som best for deres barns psykiske helse. Metode: Deskriptiv studie med en kvalitativ tilnærming. Ti foreldre er intervjuet. Data er analysert med innholdsanalyse. Temaene i intervjuguiden: Foreldrerollen i hjemlandet. Barnas psykiske situasjon. Foreldrenes ønsker, synspunkter og tanker om hva som kan bedre evt. dårlig psykisk helse hos barnet. Hvordan introduksjonsordningen påvirker foreldrerollen. Funn: Foreldrene forteller at mange av barna/ungdommene, etter mange år i Norge, har det dårlig psykisk og sosialt. De er ensomme, og har problemer med å finne seg til rette blant venner og i fritidsaktiviteter. Noen har atferdsforstyrrelser, og sosial mestring og funksjon er vanskelig. Barnas dårlige psykiske og sosiale situasjon gjør dem ekstra krevende for foreldrene. Informanter beskriver manglende erfaring med ansvar for og oppdragelse av barn.  Ved flyttingen til Norge har de reist fra oppdragerkompetansen i familie og nettverk. Samtidig forteller de om store forskjeller i mål og verdier i Norge og hjemlandet. Særlig mødrene forteller om en meget slitsom hverdag, som mor, deltager i introduksjonsordningen  og med egne psykiske vansker. Tidsmarginene i det daglige blir knappe, og i mange tilfeller umulige, og dette gir en høy stressfaktor. Foreldrene ønsker hjelp til helsefremmende tiltak som fritidsaktiviteter, kulturaktiviteter, hjelp til å etablere nettverk, mestring og foreldreveiledning, men har dårlig erfaring med terapi til barna. Aller mest ønsker de tid til å være foreldre for barna sine. Konklusjoner: Mottak av store familier med traumatiske opplevelser hos foreldre og barn er komplisert, og krever et samordnet tilbud i kommunen, hvor barneperspektivet må være like mye i fokus som foreldrenes kvalifisering, gjerne med en egen introduksjonslov for barna. Spesielt må det i større grad tilrettelegges for god foreldrefunksjon / Background: Many refugee children struggle with mental problems. This presents a challenge for the Norwegian health service. Purpose: This thesis aims to describe Chechenian parents’ experience of parenting in Chechnya and Norway respectively, and which initiatives they perceive to be best for their children’s mental health. Method: This descriptive study used a qualitative approach to interview ten parents who had immigrated to Norway from Chechnya. The themes in the interview guide were:  Parenting role in the homeland; the children’s psychological situation; the wishes, viewpoints and thoughts of the parents concerning what might improve the possible poor mental health of the child; how the rigours of participation in the qualification programme demanded by immigration laws affect the parenting role. Data were analysed by content analysis. Findings: The parents reported that, after many years in Norway, their children and teenagers experience both mental and social difficulties including loneliness, difficulty fitting in with friends and adjusting to leisure activities.  Some are behaviourally disturbed, and functioning socially is difficult. The children’s poor mental health and social challenges place great demands on the parents. Informants explained that they lack experience in having responsibility for raising children. Moving to Norway, they have left behind the child-rearing skills found in their family and social network. At the same time, they describe considerable differences in the parental goals and values of their homeland and Norway. Mothers especially, described a very exhausting daily life whilst participating in the qualification programme, balancing parental responsibilities whilst having their own mental difficulties. Having little or no free time increased their stress levels. Parents want help with health-promoting initiatives such as leisure activities, network building, cultural activities, and teaching of parenting skills, but their experience of child-therapy has been negative. Most of all, they want time to be parents for their children. Conclusions: The reception of large families where both parents and children have endured traumatic experiences is complicated, and demands a coordinated effort from the local council, where the child’s perspective must be as central as the parents’ circumstances, preferably with a separate qualification programme for children. In particular, programmes must be organised with good parenting function in mind. / <p>ISBN 978-91-85721-63-4</p>

Bakgrund: I Sverige har den offentliga sektorn till följd av New Public Management-vågen som sköljde in över landet i början på 80-talet i stor utsträckning valt använda sig av målstyrning, vilken syftar till att styra verksamheten utifrån mål. Samtidigt skedde en systematisk nedmontering av det svenska civilförsvaret och med det också en minskad förmåga att hantera kriser, då det till stor del varit civilförsvarets uppgift tidigare. Idag, drygt 30 år senare, är krishantering återigen på agendan hos kommunerna och ämnet aktualiseras av de tragiska händelser som skett på senare tid så som branden i Västmanland 2014 och terrordådet i Stockholm 2017 den 7/4. Kommunerna ska arbeta för att minska sårbarheten samtidigt som de använder målstyrning som har ett annat ursprungligt syfte än det närmsta ideologiska hos kommunerna. Syfte: Syftet med studien blir därmed att få en ökad förståelse av hur relationen mellan resiliens och målstyrning i svenska kommuner fungerar, samt att identifiera förmågor vilka möjliggör ett funktionellt förhållande Metod: Det här är en kvalitativ studie genomförd med hjälp av fallstudier av två svenska kommuner. Den bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav två expertintervjuer - en hos den större kommunen och fyra hos den mindre kommunen. Studien har en induktiv ansats och utgår därmed ifrån empirin. Slutsats: Studien visar att det finns två sidor av relationen. En där klassiska målstyrningen fungerar bra för det förberedande arbetet mot resiliens. Den andra sidan av relationen visar att klassisk målstyrning inte fungerar fullt ut, utan kräver viss anpassning. För att relationen ska fungera krävs istället något som författarna benämner ”resilient styrning”, vilken bygger på flexibla ”insatsmål” och att organisationen innehar vissa förmågor som erhålls med hjälp av bl.a. övningar och utbildningar. / Background: The New Public Management wave swept over Sweden during the 80’s, and with it came the introduction of Management by Objectives in the Swedish municipalities, a management method that they still use. During the same time Sweden began to dismantle its civil defence, which prior to the dismantling were the ones given the task of crisis-management and the preparations of it. Now the responsibilities fall on the municipalities in Sweden to address the matter of crisis-management and preparation of crisis, regulated by certain laws. This subject is tragically being actualised by events such as the big fire in Västmanland 2014 and the act of terror in Stockholm the 7/4 2017, events that demand that the municipalities are prepared for the crisis and able to handle them, and therefore continue their function. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of the relationship between management by objectives and resilience, as well as identifying skills that are needed to maintain it. Methodology: This is a qualitative case-study within two municipalities in Sweden which is built upon seven semi-structured interviews, whereas two of them are expert- interviews, four are made in a smaller municipality and one in a big municipality. The thesis has an inductive approach and is therefore build upon empirical findings. Conclusion: The thesis concludes that there are two sides of the relationship. One where classical management by objectives functions well, regarding the initial work needed for becoming a more resilient organization. However, it doesn’t work at later stages since it’s impossible to set the goals in a crisis beforehand. Therefore, the authors propose what they name “resilient management”, which is built upon “operation objectives” that requires certain skills from the organisation that are acquired by, for example, practising. With this proposed method, the relationship can be maintained but somewhat altered.

Översvämningar är ett stort globalt problem som förväntas bli allt mer frekventa. Syftet med denna studie är att utreda hur klimatanpassningsarbetet kring översvämningsrisker hanteras på lokal nivå, i detta fall i Halmstad kommun. Syftet menar också att jämföra beskrivningen av hur arbetet bedrivs i praktiken med teori och tidigare forskning. Frågeställningarna som ska besvara syftet är om hur Halmstad kommun beskriver dess arbete och vad det finns för förklaring till detta samt hur detta kan tolkas och förklaras utifrån forskningsteoretiska begrepp ‘evidens’ och ‘urban resiliens’.   Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie genom en intervju med kommunal tjänsteperson och innehållsanalys av styrdokument relevanta för kommunens klimatanpassningsarbete. Det teoretiska ramverket består av begreppen ‘resiliens’ och ‘evidens’ som förklaras med en sammankopplad figur. Studiens resultat visar att klimatanpassningsarbetet är komplext då flera aspekter måste avvägas men Halmstad kommun är välutvecklade inom frågan främst då de är en resursrik kommun. / Flooding is a global issue that’s becoming more frequent. This study means to investigate how climate adaptation may be managed on a local level, by performing a case study of Halmstad municipality. We mean to investigate and compare how the work is described in practice and theory. This will be done by answering questions on how the municipality describes their work, how it can be explained and how it can be interpreted in the context of the theoretical concepts' ‘evidence’ and ‘urban resilience’.  The study is based on qualitative methods, an interview and content analyses of strategic documents. The theory consists of the terms ‘resilience’ and ‘evidence’ that are interpreted with an explanatory figure.  The studies' result highlights the complexity of climate adaptation since many aspects of climate risk must be acknowledged. Halmstad can, however, be considered developed in this area which is explained by the resources at their disposal.

I takt med att konkurrensen ökar inom olika branscher, med fler aktörer både lokalt och globalt, behöver företag ta fram strategier för att anpassa sig till marknaden. Inom transportindustrin är vinstmarginalerna låga och konkurrensen ökar i hög takt, både nationellt och internationellt. I dag räcker det inte för inhemska åkerier att enbart erbjuda kunder plats på ett lastbilsflak, då ersättningen i många fall inte kan matchas med konkurrenter vars pris ofta är lägre. Istället måste åkeriföretag arbeta fram andra sätt för att behålla konkurrenskraften på marknaden. Ett sätt kan vara att kartlägga de interna funktionerna inom organisationen och försöka stärka stabiliteten i företaget, för att möta marknaden på ett stadigare sätt.Avsikten med denna studie var att undersöka på vilket sätt en strategi, för en ökad intern kommunikation samt tillåtande miljöer, kan påverka konkurrenskraften för en organisation. Mer precist jämförs strategin med teoretisk grund för lärandeorganisationer och ett medarbetarcentrerat perspektiv, som med rätt stöd och implementering visar sig kunna medföra konkurrensfördelar. Studien är förlagd på Schenker Åkeri AB, i Önnestad, som genom införandet av en ny strategi försöker att bedriva sin åkeriverksamhet på ett effektivare sätt.Analysen visar att effekterna av den införda strategin resulterar i bättre sociala förhållanden inom organisationen, samtidigt som företaget gör kostnadsbesparingar. Som slutsats konstateras att satsning på organisationens arbetskraft kan leda till ökade konkurrenskraft för verksamheten. / As the global market continues to grow companies are affected with an increase in the competitive environment. Within the transport industry the profit margin is low and the competition increases rapidly, both on a national and international level. Today it is not enough for native haulage companies to simply offer customers free room on their vehicles, since earnings cannot be compared to the competitors whose total price often is lower. Instead haulage companies must find other ways to stay competitive on the market. One of these ways could be to focus on the internal functions of the company, to strengthen the stability within the organization and face the market more steadily.This study intends to examine in which way a strategy focused on increased internal communication and a permissive environment can affect the organisations competitiveness. More precisely, the strategy is compared to a theoretical basis for learning organizations and an employee empowered perspective, which with the right support and implementation appears being able to create competitive advantages. This study is located on Schenker Åkeri AB, in Önnestad, that by implementing a new strategy tries to conduct their haulage activity more efficiently.In the analysis the implemented strategy shows to result in increased social effects within the organisation, as well as reducing costs for the company. As a conclusion it is confirmed that investment in the organizations workforce can result in increased competitive advantages for the company.

På senare år har forskningen om radikalisering och våldsbejakande islamistisk extremism gått från att vara starkt präglat av en säkerhetsdiskurs med top down-perspektiv och fokus på riskfaktorer till att intressera sig alltmer för skyddsfaktorer och hur resiliens – motståndskraft – skapas. I kölvattnet av detta efterlyser forskare ett bottom up-perspektiv som riktar uppmärksamheten mot den lokala nivån och den stora massan muslimer som inte har anslutit sig till extremiströrelser. Likaså lyfts betydelsen av narrativ – porträtteringar – som en viktig kunskapslucka. Denna studie syftar till att med utgångspunkt i resiliensforskningens fokus på skyddsfaktorer undersöka mot-narrativ i lokal kontext bland muslimer. Studien är en beskrivande fallstudie och genomförs med hjälp av fokusgrupper. Urvalet bygger på bakvänd logik och består av muslimer från Gottsunda som är ett område med både gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar vad gäller förekomsten av mot-narrativ. Till skillnad från i tidigare studier inkluderas både porträtteringar av islam, muslimer och extremistgrupperingar för att ge en mer heltäckande bild. Resultaten visar att det förekom tydliga mot-narrativ inom samtliga tre undersökta teman, att mot-narrativ från tidigare studier återkom samt att fokusgrupperna hade liknande mot-narrativ sinsemellan. Även om studien inte gör anspråk på generalisering väcker resultaten flera frågor för framtida studier, bland annat huruvida studiens resultat är frukten av ett framväxande master narrative, vad det är som gör att mot-narrativ uppstår trots ogynnsamma förutsättningar samt effekterna av olika typer av mot-narrativ.

”Det (o)hanterliga klientvåldet” är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka socialsekreterares upplevelser och hantering av klientvåld i deras yrkesutövning. Mer än var tredje socialsekreterare drabbas av klientvåld och det är även en av de mest förekommande orsakerna till utbrändhet och uppsägning. I studien utfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer vars material analyserades med en tematisk analys. Coping- och resiliensteorin har använts som teoretisk tolkningsram för att förstå det empiriska materialet. Resultatet visade att klientvåld är situationsbunden och påverkar socialsekreterare olika. Vanligt förekommande copingstrategier var att söka socialt stöd i sin omgivning, förminska våldet och skilja på sin professionella och privata roll. Resultatet visade även att socialsekreterare härdas av klientvåld när de får erfara det upprepade gånger. / “The (un)manageable client violence” is a qualitative interview study aiming to explore social workers experiences of client violence and how they cope with the issue in their professional role. More than every third social worker is said to have been exposed to client violence and it appears to be one of the most common reasons of why social workers get burned out or quit their jobs. Six semi-structural interviews were conducted in the study and got analyzed with a thematical analysis. The coping- and resilience theory were used to understand the empirical material. This study’s result showed that client violence depends on the situation and affects the social workers differently. Common coping strategies tended to be searching for social support in their surroundings and separating the professional and the private self. The result also showed that the client violence does not feel as violent after being exposed to it repeatedly.

The late medieval agrarian crisis is characterized by a sharp decline in population which caused farm abandonment and mass death. The crisis arose due to a lack of access to arable land and insufficient food production in relation to the growing population. However, there is evidence of villages and farms surviving the crisis by adapting to new conditions through the development of sustainable structures. Studying the literature from a resilience theoretical perspective, this paper discusses existing opportunities to study the agrarian crisis, opening avenues for future research. More specifically, this study contributes to the literature by examining studies on abandoned and surviving farms from Jämtland, Östergötland, Småland, Värmland and Skåne, concerning the interpretive possibilities of the farm's survival. The results suggest that Medieval archaeology excels in increasing knowledge about human behaviour and the relationship to the environment from a long-term perspective. Resilience theory can provide an interdisciplinary framework, increasing the understanding of social-ecological systems, therefore ensuring the sustainability of ecosystem services. Moreover, the findings of this thesis suggest that pollen analysis and dendrochronology are commonly used in research on the agrarian crisis. The methods reveal that common survival strategies consisted of introducing less labour-intensive farming methods or taking over the lands of desolate farms. Additionally, farms that had access to natural resources, cooperated with other farms on open land and had larger households most often survived the crisis.

Bakgrund: Det säkerhetspolitiska läget globalt och framförallt i Sveriges närområde har försämrats de senaste tio åren. År 2015 beslutade Sverige för ett återtagande och uppbyggande av totalförsvaret. Det civila försvarets huvudsakliga målsättning är att värna om befolkningen, att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till det militära försvarets förmåga. Det civila försvaret ska använda Sveriges krisberedskap som grundplattform. När allvarliga händelser inträffar i vårt samhälle riskerar ordinarie krisverksamhet att belastas hårt. Sendairamverket har belyst vikten av att involvera samhällets alla nivåer för att uppnå en god samhällsresiliens. Det betonas att organiserad frivillighet bör stödjas och utvecklas. Forskning i Sverige pekar på behovet av ytterligare forskning om ledningsförhållanden för att hantera frivilliga, då det saknas kunskap om hur frivilliga ska ledas och användas både före och under en kris. Syftet med studien är att undersöka hur offentliga aktörer hanterar organiserade och spontanfrivilliga idag med särskild fokus på ledning och styrning, hur de kan integreras i befintliga ledningssystem före och under en kris samt hur det kan bidra till samhällets resiliens.   Metod: Studien är en kvalitativ explorativ studie. Datainsamling sker genom intervjuer vilka sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Sex respondenter intervjuades via videoprogrammet Zoom. Respondenterna är individer som på central, regional och lokal nivå arbetar med eller berörs av frågan om hantering av frivilliga. En respondent är verksam som samordnare för frivillig verksamhet på regional nivå.   Resultat: Studiens resultat visar på att personliga relationer och tillit är en väsentlig del om och hur frivilliga inkluderas och används i krisberedskapsarbetet på lokal nivå. Resultatet visar att det på central nivå finns kunskap och vägledningar om hantering av frivilliga samt konceptet FRG som förespråkas. Resultatet visar på en fungerande modell för hantering av frivilliga på regional nivå. Kunskap om frivilliga, vilka de är och vad de kan göra varierar och är personbunden. Incitament till att hantera frivilliga utgörs framförallt av att undvika att frivilliga binder upp viktiga resurser från ordinarie verksamhet och offentliga aktörers tillgång till resurser.   Slutsats: Hantering av frivilliga sker genom nätverksstyrning men inte som uttalad metod. Offentliga aktörer knyter personliga kontakter med frivilligorganisationer och om graden av tillit är hög utvecklas samverkan mellan aktörerna. Studien visar på återkommande problem i integrering av frivilliga i ledningssystem, samt faktorer för fungerande ledning och styrning av frivilliga. Hantering av frivilliga innebär för samhällets resiliens en möjlighet att nå ut till samhällets alla nivåer. Det leder till effekter som till exempel mobilisering av resurser, folkförankring och att stöd och hjälp kan nå fram till sårbara grupper i samhället.