Bakgrunn: Mange barn og unge med flyktningbakgrunn sliter med psykiske vansker. Dette er en utfordring for helsetjenesten. Hensikt: Å beskrive tsjetsjenske foreldres opplevelse av foreldrerollen i henholdsvis Tsjetsjenia og Norge, og hvilke tiltak de opplever som best for deres barns psykiske helse. Metode: Deskriptiv studie med en kvalitativ tilnærming. Ti foreldre er intervjuet. Data er analysert med innholdsanalyse. Temaene i intervjuguiden: Foreldrerollen i hjemlandet. Barnas psykiske situasjon. Foreldrenes ønsker, synspunkter og tanker om hva som kan bedre evt. dårlig psykisk helse hos barnet. Hvordan introduksjonsordningen påvirker foreldrerollen. Funn: Foreldrene forteller at mange av barna/ungdommene, etter mange år i Norge, har det dårlig psykisk og sosialt. De er ensomme, og har problemer med å finne seg til rette blant venner og i fritidsaktiviteter. Noen har atferdsforstyrrelser, og sosial mestring og funksjon er vanskelig. Barnas dårlige psykiske og sosiale situasjon gjør dem ekstra krevende for foreldrene. Informanter beskriver manglende erfaring med ansvar for og oppdragelse av barn.  Ved flyttingen til Norge har de reist fra oppdragerkompetansen i familie og nettverk. Samtidig forteller de om store forskjeller i mål og verdier i Norge og hjemlandet. Særlig mødrene forteller om en meget slitsom hverdag, som mor, deltager i introduksjonsordningen  og med egne psykiske vansker. Tidsmarginene i det daglige blir knappe, og i mange tilfeller umulige, og dette gir en høy stressfaktor. Foreldrene ønsker hjelp til helsefremmende tiltak som fritidsaktiviteter, kulturaktiviteter, hjelp til å etablere nettverk, mestring og foreldreveiledning, men har dårlig erfaring med terapi til barna. Aller mest ønsker de tid til å være foreldre for barna sine. Konklusjoner: Mottak av store familier med traumatiske opplevelser hos foreldre og barn er komplisert, og krever et samordnet tilbud i kommunen, hvor barneperspektivet må være like mye i fokus som foreldrenes kvalifisering, gjerne med en egen introduksjonslov for barna. Spesielt må det i større grad tilrettelegges for god foreldrefunksjon / Background: Many refugee children struggle with mental problems. This presents a challenge for the Norwegian health service. Purpose: This thesis aims to describe Chechenian parents’ experience of parenting in Chechnya and Norway respectively, and which initiatives they perceive to be best for their children’s mental health. Method: This descriptive study used a qualitative approach to interview ten parents who had immigrated to Norway from Chechnya. The themes in the interview guide were:  Parenting role in the homeland; the children’s psychological situation; the wishes, viewpoints and thoughts of the parents concerning what might improve the possible poor mental health of the child; how the rigours of participation in the qualification programme demanded by immigration laws affect the parenting role. Data were analysed by content analysis. Findings: The parents reported that, after many years in Norway, their children and teenagers experience both mental and social difficulties including loneliness, difficulty fitting in with friends and adjusting to leisure activities.  Some are behaviourally disturbed, and functioning socially is difficult. The children’s poor mental health and social challenges place great demands on the parents. Informants explained that they lack experience in having responsibility for raising children. Moving to Norway, they have left behind the child-rearing skills found in their family and social network. At the same time, they describe considerable differences in the parental goals and values of their homeland and Norway. Mothers especially, described a very exhausting daily life whilst participating in the qualification programme, balancing parental responsibilities whilst having their own mental difficulties. Having little or no free time increased their stress levels. Parents want help with health-promoting initiatives such as leisure activities, network building, cultural activities, and teaching of parenting skills, but their experience of child-therapy has been negative. Most of all, they want time to be parents for their children. Conclusions: The reception of large families where both parents and children have endured traumatic experiences is complicated, and demands a coordinated effort from the local council, where the child’s perspective must be as central as the parents’ circumstances, preferably with a separate qualification programme for children. In particular, programmes must be organised with good parenting function in mind. / <p>ISBN 978-91-85721-63-4</p>

Bakgrund: I Sverige har den offentliga sektorn till följd av New Public Management-vågen som sköljde in över landet i början på 80-talet i stor utsträckning valt använda sig av målstyrning, vilken syftar till att styra verksamheten utifrån mål. Samtidigt skedde en systematisk nedmontering av det svenska civilförsvaret och med det också en minskad förmåga att hantera kriser, då det till stor del varit civilförsvarets uppgift tidigare. Idag, drygt 30 år senare, är krishantering återigen på agendan hos kommunerna och ämnet aktualiseras av de tragiska händelser som skett på senare tid så som branden i Västmanland 2014 och terrordådet i Stockholm 2017 den 7/4. Kommunerna ska arbeta för att minska sårbarheten samtidigt som de använder målstyrning som har ett annat ursprungligt syfte än det närmsta ideologiska hos kommunerna. Syfte: Syftet med studien blir därmed att få en ökad förståelse av hur relationen mellan resiliens och målstyrning i svenska kommuner fungerar, samt att identifiera förmågor vilka möjliggör ett funktionellt förhållande Metod: Det här är en kvalitativ studie genomförd med hjälp av fallstudier av två svenska kommuner. Den bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav två expertintervjuer - en hos den större kommunen och fyra hos den mindre kommunen. Studien har en induktiv ansats och utgår därmed ifrån empirin. Slutsats: Studien visar att det finns två sidor av relationen. En där klassiska målstyrningen fungerar bra för det förberedande arbetet mot resiliens. Den andra sidan av relationen visar att klassisk målstyrning inte fungerar fullt ut, utan kräver viss anpassning. För att relationen ska fungera krävs istället något som författarna benämner ”resilient styrning”, vilken bygger på flexibla ”insatsmål” och att organisationen innehar vissa förmågor som erhålls med hjälp av bl.a. övningar och utbildningar. / Background: The New Public Management wave swept over Sweden during the 80’s, and with it came the introduction of Management by Objectives in the Swedish municipalities, a management method that they still use. During the same time Sweden began to dismantle its civil defence, which prior to the dismantling were the ones given the task of crisis-management and the preparations of it. Now the responsibilities fall on the municipalities in Sweden to address the matter of crisis-management and preparation of crisis, regulated by certain laws. This subject is tragically being actualised by events such as the big fire in Västmanland 2014 and the act of terror in Stockholm the 7/4 2017, events that demand that the municipalities are prepared for the crisis and able to handle them, and therefore continue their function. Aim: The aim of the thesis is to increase the understanding of the relationship between management by objectives and resilience, as well as identifying skills that are needed to maintain it. Methodology: This is a qualitative case-study within two municipalities in Sweden which is built upon seven semi-structured interviews, whereas two of them are expert- interviews, four are made in a smaller municipality and one in a big municipality. The thesis has an inductive approach and is therefore build upon empirical findings. Conclusion: The thesis concludes that there are two sides of the relationship. One where classical management by objectives functions well, regarding the initial work needed for becoming a more resilient organization. However, it doesn’t work at later stages since it’s impossible to set the goals in a crisis beforehand. Therefore, the authors propose what they name “resilient management”, which is built upon “operation objectives” that requires certain skills from the organisation that are acquired by, for example, practising. With this proposed method, the relationship can be maintained but somewhat altered.

Översvämningar är ett stort globalt problem som förväntas bli allt mer frekventa. Syftet med denna studie är att utreda hur klimatanpassningsarbetet kring översvämningsrisker hanteras på lokal nivå, i detta fall i Halmstad kommun. Syftet menar också att jämföra beskrivningen av hur arbetet bedrivs i praktiken med teori och tidigare forskning. Frågeställningarna som ska besvara syftet är om hur Halmstad kommun beskriver dess arbete och vad det finns för förklaring till detta samt hur detta kan tolkas och förklaras utifrån forskningsteoretiska begrepp ‘evidens’ och ‘urban resiliens’.   Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie genom en intervju med kommunal tjänsteperson och innehållsanalys av styrdokument relevanta för kommunens klimatanpassningsarbete. Det teoretiska ramverket består av begreppen ‘resiliens’ och ‘evidens’ som förklaras med en sammankopplad figur. Studiens resultat visar att klimatanpassningsarbetet är komplext då flera aspekter måste avvägas men Halmstad kommun är välutvecklade inom frågan främst då de är en resursrik kommun. / Flooding is a global issue that’s becoming more frequent. This study means to investigate how climate adaptation may be managed on a local level, by performing a case study of Halmstad municipality. We mean to investigate and compare how the work is described in practice and theory. This will be done by answering questions on how the municipality describes their work, how it can be explained and how it can be interpreted in the context of the theoretical concepts' ‘evidence’ and ‘urban resilience’.  The study is based on qualitative methods, an interview and content analyses of strategic documents. The theory consists of the terms ‘resilience’ and ‘evidence’ that are interpreted with an explanatory figure.  The studies' result highlights the complexity of climate adaptation since many aspects of climate risk must be acknowledged. Halmstad can, however, be considered developed in this area which is explained by the resources at their disposal.

I takt med att konkurrensen ökar inom olika branscher, med fler aktörer både lokalt och globalt, behöver företag ta fram strategier för att anpassa sig till marknaden. Inom transportindustrin är vinstmarginalerna låga och konkurrensen ökar i hög takt, både nationellt och internationellt. I dag räcker det inte för inhemska åkerier att enbart erbjuda kunder plats på ett lastbilsflak, då ersättningen i många fall inte kan matchas med konkurrenter vars pris ofta är lägre. Istället måste åkeriföretag arbeta fram andra sätt för att behålla konkurrenskraften på marknaden. Ett sätt kan vara att kartlägga de interna funktionerna inom organisationen och försöka stärka stabiliteten i företaget, för att möta marknaden på ett stadigare sätt.Avsikten med denna studie var att undersöka på vilket sätt en strategi, för en ökad intern kommunikation samt tillåtande miljöer, kan påverka konkurrenskraften för en organisation. Mer precist jämförs strategin med teoretisk grund för lärandeorganisationer och ett medarbetarcentrerat perspektiv, som med rätt stöd och implementering visar sig kunna medföra konkurrensfördelar. Studien är förlagd på Schenker Åkeri AB, i Önnestad, som genom införandet av en ny strategi försöker att bedriva sin åkeriverksamhet på ett effektivare sätt.Analysen visar att effekterna av den införda strategin resulterar i bättre sociala förhållanden inom organisationen, samtidigt som företaget gör kostnadsbesparingar. Som slutsats konstateras att satsning på organisationens arbetskraft kan leda till ökade konkurrenskraft för verksamheten. / As the global market continues to grow companies are affected with an increase in the competitive environment. Within the transport industry the profit margin is low and the competition increases rapidly, both on a national and international level. Today it is not enough for native haulage companies to simply offer customers free room on their vehicles, since earnings cannot be compared to the competitors whose total price often is lower. Instead haulage companies must find other ways to stay competitive on the market. One of these ways could be to focus on the internal functions of the company, to strengthen the stability within the organization and face the market more steadily.This study intends to examine in which way a strategy focused on increased internal communication and a permissive environment can affect the organisations competitiveness. More precisely, the strategy is compared to a theoretical basis for learning organizations and an employee empowered perspective, which with the right support and implementation appears being able to create competitive advantages. This study is located on Schenker Åkeri AB, in Önnestad, that by implementing a new strategy tries to conduct their haulage activity more efficiently.In the analysis the implemented strategy shows to result in increased social effects within the organisation, as well as reducing costs for the company. As a conclusion it is confirmed that investment in the organizations workforce can result in increased competitive advantages for the company.

På senare år har forskningen om radikalisering och våldsbejakande islamistisk extremism gått från att vara starkt präglat av en säkerhetsdiskurs med top down-perspektiv och fokus på riskfaktorer till att intressera sig alltmer för skyddsfaktorer och hur resiliens – motståndskraft – skapas. I kölvattnet av detta efterlyser forskare ett bottom up-perspektiv som riktar uppmärksamheten mot den lokala nivån och den stora massan muslimer som inte har anslutit sig till extremiströrelser. Likaså lyfts betydelsen av narrativ – porträtteringar – som en viktig kunskapslucka. Denna studie syftar till att med utgångspunkt i resiliensforskningens fokus på skyddsfaktorer undersöka mot-narrativ i lokal kontext bland muslimer. Studien är en beskrivande fallstudie och genomförs med hjälp av fokusgrupper. Urvalet bygger på bakvänd logik och består av muslimer från Gottsunda som är ett område med både gynnsamma och ogynnsamma förutsättningar vad gäller förekomsten av mot-narrativ. Till skillnad från i tidigare studier inkluderas både porträtteringar av islam, muslimer och extremistgrupperingar för att ge en mer heltäckande bild. Resultaten visar att det förekom tydliga mot-narrativ inom samtliga tre undersökta teman, att mot-narrativ från tidigare studier återkom samt att fokusgrupperna hade liknande mot-narrativ sinsemellan. Även om studien inte gör anspråk på generalisering väcker resultaten flera frågor för framtida studier, bland annat huruvida studiens resultat är frukten av ett framväxande master narrative, vad det är som gör att mot-narrativ uppstår trots ogynnsamma förutsättningar samt effekterna av olika typer av mot-narrativ.

”Det (o)hanterliga klientvåldet” är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka socialsekreterares upplevelser och hantering av klientvåld i deras yrkesutövning. Mer än var tredje socialsekreterare drabbas av klientvåld och det är även en av de mest förekommande orsakerna till utbrändhet och uppsägning. I studien utfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer vars material analyserades med en tematisk analys. Coping- och resiliensteorin har använts som teoretisk tolkningsram för att förstå det empiriska materialet. Resultatet visade att klientvåld är situationsbunden och påverkar socialsekreterare olika. Vanligt förekommande copingstrategier var att söka socialt stöd i sin omgivning, förminska våldet och skilja på sin professionella och privata roll. Resultatet visade även att socialsekreterare härdas av klientvåld när de får erfara det upprepade gånger. / “The (un)manageable client violence” is a qualitative interview study aiming to explore social workers experiences of client violence and how they cope with the issue in their professional role. More than every third social worker is said to have been exposed to client violence and it appears to be one of the most common reasons of why social workers get burned out or quit their jobs. Six semi-structural interviews were conducted in the study and got analyzed with a thematical analysis. The coping- and resilience theory were used to understand the empirical material. This study’s result showed that client violence depends on the situation and affects the social workers differently. Common coping strategies tended to be searching for social support in their surroundings and separating the professional and the private self. The result also showed that the client violence does not feel as violent after being exposed to it repeatedly.

The late medieval agrarian crisis is characterized by a sharp decline in population which caused farm abandonment and mass death. The crisis arose due to a lack of access to arable land and insufficient food production in relation to the growing population. However, there is evidence of villages and farms surviving the crisis by adapting to new conditions through the development of sustainable structures. Studying the literature from a resilience theoretical perspective, this paper discusses existing opportunities to study the agrarian crisis, opening avenues for future research. More specifically, this study contributes to the literature by examining studies on abandoned and surviving farms from Jämtland, Östergötland, Småland, Värmland and Skåne, concerning the interpretive possibilities of the farm's survival. The results suggest that Medieval archaeology excels in increasing knowledge about human behaviour and the relationship to the environment from a long-term perspective. Resilience theory can provide an interdisciplinary framework, increasing the understanding of social-ecological systems, therefore ensuring the sustainability of ecosystem services. Moreover, the findings of this thesis suggest that pollen analysis and dendrochronology are commonly used in research on the agrarian crisis. The methods reveal that common survival strategies consisted of introducing less labour-intensive farming methods or taking over the lands of desolate farms. Additionally, farms that had access to natural resources, cooperated with other farms on open land and had larger households most often survived the crisis.

Bakgrund: Det säkerhetspolitiska läget globalt och framförallt i Sveriges närområde har försämrats de senaste tio åren. År 2015 beslutade Sverige för ett återtagande och uppbyggande av totalförsvaret. Det civila försvarets huvudsakliga målsättning är att värna om befolkningen, att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna samt bidra till det militära försvarets förmåga. Det civila försvaret ska använda Sveriges krisberedskap som grundplattform. När allvarliga händelser inträffar i vårt samhälle riskerar ordinarie krisverksamhet att belastas hårt. Sendairamverket har belyst vikten av att involvera samhällets alla nivåer för att uppnå en god samhällsresiliens. Det betonas att organiserad frivillighet bör stödjas och utvecklas. Forskning i Sverige pekar på behovet av ytterligare forskning om ledningsförhållanden för att hantera frivilliga, då det saknas kunskap om hur frivilliga ska ledas och användas både före och under en kris. Syftet med studien är att undersöka hur offentliga aktörer hanterar organiserade och spontanfrivilliga idag med särskild fokus på ledning och styrning, hur de kan integreras i befintliga ledningssystem före och under en kris samt hur det kan bidra till samhällets resiliens.   Metod: Studien är en kvalitativ explorativ studie. Datainsamling sker genom intervjuer vilka sedan analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Sex respondenter intervjuades via videoprogrammet Zoom. Respondenterna är individer som på central, regional och lokal nivå arbetar med eller berörs av frågan om hantering av frivilliga. En respondent är verksam som samordnare för frivillig verksamhet på regional nivå.   Resultat: Studiens resultat visar på att personliga relationer och tillit är en väsentlig del om och hur frivilliga inkluderas och används i krisberedskapsarbetet på lokal nivå. Resultatet visar att det på central nivå finns kunskap och vägledningar om hantering av frivilliga samt konceptet FRG som förespråkas. Resultatet visar på en fungerande modell för hantering av frivilliga på regional nivå. Kunskap om frivilliga, vilka de är och vad de kan göra varierar och är personbunden. Incitament till att hantera frivilliga utgörs framförallt av att undvika att frivilliga binder upp viktiga resurser från ordinarie verksamhet och offentliga aktörers tillgång till resurser.   Slutsats: Hantering av frivilliga sker genom nätverksstyrning men inte som uttalad metod. Offentliga aktörer knyter personliga kontakter med frivilligorganisationer och om graden av tillit är hög utvecklas samverkan mellan aktörerna. Studien visar på återkommande problem i integrering av frivilliga i ledningssystem, samt faktorer för fungerande ledning och styrning av frivilliga. Hantering av frivilliga innebär för samhällets resiliens en möjlighet att nå ut till samhällets alla nivåer. Det leder till effekter som till exempel mobilisering av resurser, folkförankring och att stöd och hjälp kan nå fram till sårbara grupper i samhället.

Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser. Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science. I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen. Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan. / Sweden's emergency departments have an annual throughput of 2,5 million patients. Staff turnover is high for the nurses who work there and the work situation is often strained due to long shifts, time constraints, workload and critically ill patients. In order to maintain a high level of care and earn the trust of patients with acute needs, in addition to the six core skills, empathy, compassion and commitment are required. Compassion fatigue is the condition of negativism in the nurse with reduced patient compassion as well as decreased commitment, caused by cumulative secondary vulnerability in the treatment of patients exposed to trauma and severe events. The aim of this study was to describe the symptoms of compassion fatigue, and measures to prevent and reduce this condition among emergency care nurses. The method chosen was a literature review. A total of 17 scientific articles with publication dates from 2009 to 2016 were included. The databases that were selected were CINAHL, Medline, Psych Info, PubMed and Web of Science. The results indicated that symptoms are experienced psychologically and physiologically. Emergency nurses felt re-experiencing, avoidance, and arousal as consequences of compassion fatigue. Measures to prevent the problem were (from the nurse’s perspective) to first acquire knowledge and then begin to strive for balance in your existence. Relationships inside and outside the emergency department were protective mechanisms, and the recommended strategy was problem-focused management. The employer's responsibilities were to educate their employees appropriately, organize regular support and ensure that the working environment favored emergency nurses both in terms of leadership and the opportunity for recovery and stability in the working group. In conclusion, the signs of ongoing or incipient compassion fatigue are diverse, although they are not always linked with the phenomenon. By improving knowledge and awareness of this condition among emergency-care providers, the work of quality improvement can be conducted successfully. The literature suggests that convincing nurses to work long-term in emergency care and ensuring that they are able to continue providing quality care to their patients requires several strategies from several sources. Results show that emergency nurses equipped with the proper knowledge of this condition, symptoms of compassion fatigue and exhaustion can be detected and the condition corrected. It takes several parties to create resilience through strategies and abilities at nurses working in an emergency care department, in order to take care of their patients in a convincing and reliable manner in the long-term. It seems crucial to find a reasonable level, with enough intimacy and commitment, for good health to be achieved, without burning out the emergency nurse.Keywords: Compassion fatigue, burnout, turnover, emergency nurse

Förändringar i klimatet i framtiden kommer innebära en ökad risk för översvämningar. Städer kommer behöva göra mer anpassningsarbete för att motverka översvämningar i framtidens klimat, men mindre städer och kommuner har en ofta en brist på kapacitet och resurser vilket försvårar deras anpassningsarbete. Denna studie undersöker Landskrona kommuns motståndskraft mot översvämningar i framtidens klimat genom en fallstudie. För att undersöka detta, har studien visat relevanta lagar för översvämningar och hur Landskrona kommer påverkas av översvämningar på grund av klimatförändringar. Undersökning operationaliserar resiliensbegreppet för att finna svar på hur resilient (motståndskraftigt) Landskrona är emot översvämningar i framtidens klimat och hur staden kan bli mer resilient samt vad Landskronas huvudsakliga översvämningsstrategi består av. Studien finner att Landskrona kommun arbetar i huvudsak med inkrementell förändring genom utlösande händelser och vid antagandet av nya detaljplaner och försöker lära sig att leva med framtida översvämningar genom lämplig markanvändning. Dock finner studien att det finns brister i översvämningsstrategin som kan påverkas dels av den kommunala autonomin, dels av ekonomiska incitament som driver kommuner med sämre skatteunderlag att exploatera markområden i attraktiva lägen, och rekommenderar därför att vidare forskning inom området bör särskilt titta på hur kommunalekonomi påverkar kommuners översvämningsstrategier. / Changes in the climate in the future will increase the risk of flooding. Cities are required to adapt to the changes in the climate to prevent floods in the future, but smaller cities and municipalities often lack the required resources and capacity to adapt. This study examines the resilience of Landskrona municipality to floods in future climates through a case study. To investigate this, the study has examined relevant laws for flooding and how Landskrona will be affected by floods due to climate change. The study operationalizes the concept of resilience to find answers to how resilient Landskrona is to floods in future climates and how the city can become more resilient, as well as what Landskrona's main flood strategy is. The study finds that Landskrona municipality primarily works with incremental change through triggering events and the adoption of new zoning plans and tries to learn to live with future floods through appropriate land use. However, the study also finds that there are deficiencies in the flood strategy that can be affected by both municipal autonomy and economic incentives that drive municipalities with lower tax revenues to exploit land areas in attractive locations. Therefore, the study recommends that further research should focus particularly on how municipal economy affect municipalities' flood strategies.