In this study, the environmental work of 6 municipalities is examined and analyzed. Through collected data and theories about sustainable innovation, a table with various recommendations is produced to hopefully help and support the municipalities with their environmental work and this is done to achieve the environmental goals of Agenda 2030. A qualitative method in the form of semi-structured interview was used to collect data for this study. Based on the collected data that was analyzed, the researchers could find what the municipalities need help with, what deficiencies each municipality has and factors that affect the execution and results of the environmental work. The researchers used an abductive method in the study, where they continuously compare the empirical chapter with the theory in order to come up with different recommendations. The results of this study show recommendations that the municipalities can use to improve environmental work and that can hopefully lead to achieving the environmental goals. / I denna studie undersöks och analyseras 6 kommuners miljöarbete. Genom insamlade data och teorier om hållbar innovation kommer en  tabell med olika rekommendationer tas fram för att förhoppningsvis hjälpa och stödja kommunerna med deras miljöarbete och detta görs för att uppnå miljömålen till Agenda 2030. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data till denna studie. Utifrån den insamlade data som analyserades vad kommunerna behöver mest hjälp med, vilka brister och hinder varje kommun har men även faktorer som påverkar utförandet och resultatet av arbetet. Vi använde en abduktiv metod i studien, där de kontinuerligt jämför empirin med teorin för att kunna ta fram olika rekommendationer. Resultatet från denna studie visar rekommendationer som kommunerna kan använda sig av för att förbättra miljöarbetet och som förhoppningsvis kan leda till att uppnå miljömålen.

The aim for this study was to investigate how young adults describe their emerging adulthood, when coming from problematic teenage years. Three people around the age of 25 were interviewed. They had experience of non-institutional community care during their teenage years. To capture the narrative the informants gave of their youth, a life course perspective and resilience theory was used to understand if and how they have managed stress and adversity in their life. The study shows similarities to earlier studies on youth leaving institutional care or foster care, with heightened risk of school failings, shortened transition between youth and adulthood and a continued problematic life situation. The study shows the importance of meaningful relations outside of the family context. Transition periods and other turning points offers the possibility to explore new roles and with time incorporate the interventions of the non-institutional community care which can lead to personal growth.

Food provision in times of environmental and social crises has become a hot topic over recent years. The covid-19 pandemic and the Russian war on Ukraine have led to a re-evaluation of Swedish food preparedness. One proposed way of addressing food preparedness is to increase the resilience of the food system, so that it is better able to withstand disturbances. Additionally, one way of increasing food preparedness can be by increasing domestic production and reduce the dependency on imported food and fertilisers. Swedish municipalities have the power to decide to build on or protect agricultural land. Additionally, Swedish municipalities are responsible for providing food to schools, hospitals and care facilities even during crises. Hence, the aim of this study is to investigate how Swedish municipalities are working with food preparedness and protection of agricultural land through policies, plans and in practice. Case studies were conducted on Haninge and Heby municipalities through text analysis of governing documents and semi-structured qualitative interviews with municipality officials. Neither municipalities have policies in place for food preparedness nor protection of agricultural land. However, some efforts are being made in terms of food preparedness in public meals and encouraging locally produced food through procurement. Furthermore, limited practices outside of procurement and meal service could be identified, but some interesting ideas and potential innovative practices were mentioned in the interviews. Building housing or providing jobs within the municipality was prioritised over protecting agricultural land in certain cases. The results from the case study were analysed from a resilience thinking perspective, using the seven principles of resilience defined by Biggs et al. (2012). Resilience was not explicitly mentioned in the reviewed documents nor in interviews. However, some resilience thinking and practices were displayed by some of the officials during the interviews in terms of collaborations and connectivity, the encouragement of a diversity of actors at different scales and the enablement of participation and learning. As the municipalities are in the early stages of addressing food preparedness, they have the opportunity to include resilience thinking in the shaping of their governance and management policies. Ideally the inclusion of resilience thinking could aid in creating municipal food systems that are resilient to disturbances and sustainable in the long term. / Livsmedelsförsörjning i tider av miljömässiga och sociala kriser har blivit ett hett ämne under de senaste åren. Covid-19-pandemin och det ryska kriget mot Ukraina har lett till en omvärdering av den svenska livsmedelsberedskapen. Ett föreslaget sätt att hantera livsmedelsberedskap är att öka livsmedelssystemets resiliens, så att det bättre kan motstå störningar. Vidare kan ett sätt att öka livsmedelsberedskapen vara att öka den inhemska produktionen och minska beroendet av importerade livsmedel och gödningsmedel. Svenska kommuner har befogenhet att besluta om att bygga på eller skydda jordbruksmark. Dessutom är svenska kommuner ansvariga för att tillhandahålla mat till skolor, sjukhus och vårdinrättningar även under kriser. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska kommuner arbetar med livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark genom policyer, planer och i praktiken. Fallstudier genomfördes på Haninge och Heby kommuner genom textanalys av styrdokument och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med kommuntjänstemän. Ingen av kommunerna har någon policy för livsmedelsberedskap eller skydd av jordbruksmark. Vissa ansträngningar görs dock när det gäller livsmedelsberedskap i offentliga måltider och uppmuntran av lokalt producerade livsmedel genom upphandling. Dessutom kunde begränsade metoder utanför upphandling och måltidsservice identifieras, men några intressanta idéer och potentiella innovativa metoder nämndes i intervjuerna. Att bygga bostäder eller skapa arbetstillfällen inom kommunen prioriterades i vissa fall framför att skydda jordbruksmark. Resultaten från fallstudien analyserades utifrån ett resiliensperspektiv, med hjälp av de sju principerna för resiliens som definierats av Biggs et al (2012). Resiliens nämndes inte explicit i de granskade dokumenten eller i intervjuerna. Några av tjänstemännen visade dock prov på resilienstänk och -metoder under intervjuerna när det gäller samarbete och anslutningsmöjligheter, uppmuntran av en mångfald av aktörer på olika nivåer och möjliggörande av deltagande och lärande. Eftersom kommunerna befinner sig i ett tidigt skede av att ta itu med livsmedelsberedskap har de möjlighet att inkludera resilienstänk i utformningen av sina styrnings- och förvaltningspolicyer. I bästa fall kan införandet av resilienstänk bidra till att skapa kommunala livsmedelssystem som är motståndskraftiga mot störningar och hållbara på lång sikt.

Detta arbete är både ett vetenskapligt arbete och ett designarbete. Syftet med arbetet var att undersöka hur fluviala och pluviala översvämningar hanteras genom fysisk planering samt att undersöka hur den byggda miljön genom fysisk planering kan anpassas för att hantera risken för översvämningar idag och till ett framtida förändrat klimat. Dessutom var syftet att översätta arbetets teoretiska del till ett designprojekt. Detta då en av vår tids stora utmaningar är att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Sverige kommer likt andra länder vara i behov av att anpassa sig till de ökade nederbördsmängderna och de översvämningar som drabbar och kommer drabba landet. Sverige drabbas nämligen årligen av översvämningar som orsakar skador på bebyggelse och infrastruktur. Dessutom är ledningsnätet för dagvatten i dagsläget begränsat och klarar inte av att hantera intensiva regn med hög volym. Samtidigt förtätas ständigt våra städer och består idag av en stor andel hårdgjorda ytor. Dessutom behöver kommunerna i Sverige ytterligare stöd kring hur våra samhällen ska anpassas till klimatförändringarna. Inom ämnesområdet fysisk planering finns stora möjligheter att påverka samhället i omställningen till det förändrade klimatet och anpassa våra städer och samhällen till att klara av ökade nederbördsmängder och risken för översvämning. Ambitionen med detta arbete var att belysa vikten av att redan nu planera utifrån framtida scenarier för att undvika och minimera skador i våra samhällen samt att fördjupa mig i ämnet med förhoppning att utvidga min kunskap om hur översvämningar kan hanteras och förebyggas samt att bidra till mer kunskap inom ämnes- och yrkesområdet. Arbetet undersöker hur översvämningar hanteras och styrs genom exempelvis mål, riktlinjer, lagar och förordningar både på global och nationell nivå. Vidare undersöks hur samhället kan anpassa sig till det förändrade klimatet och strategierna mitigation och adaptation lyfts som väsentliga för att tackla klimatförändringarna och uppnå ett resilient samhälle. Ett extra fokus riktas mot adaptation, där naturbaserade lösningar med avseende på blå- och grönstruktur lyfts som en viktig anpassningsåtgärd för att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Arbetet har även utgått utifrån ett teoretiskt perspektiv som grundar sig i begreppen resiliens och adaptation. Vidare har arbetet utformats med fallstudier som forskningsdesign och av metodkombination, där metoderna kvalitativ innehållsanalys, systematisk observation och design används som metoder i arbetet. Slutligen analyseras och identifieras viktiga komponenter och brister i den fysiska planeringen för hur nederbördsmängder hanteras utifrån områdes- och kunskapsöversikten samt från resultatet och analysen av empirin. Designförslaget redogör sedan för hur samhället kan anpassas till klimatförändringarna med fokus på att hantera nederbördsmängder och risken för översvämning. Detta genom att implementera naturbaserade lösningar som samspelar med områdets befintliga dagvattensystem. Ett stort fokus riktas även mot sociala värden.

The aim of this study was to examine professional resilience among social workers. Professional resilience in this study included three dimensions; organizational, relational and emotional resilience. Resilience was described in this study as recuperation and resistance. The aim was to see which resilience factors contribute to social workers staying at their workplaces for more than two years. The study was based on six interviews with social workers at the social services in social child care in Sweden. The theory of emotional wage labor and the concept of SOC, Sense of Coherence, were used as theoretical frameworks. The study concluded that social workers stay longer than two years in their workplaces in social child care, primarily thanks to their colleagues. Other important factors for social workers to thrive were leadership and personal qualities, such as the emotional ability to leave the job at work and not engage too much emotionally.

Dagens samhälle präglas av globalisering och hög grad av sammankoppling mellan länder och sektorer, vilket även bidrar till sårbarheter. Komplexa risker som präglas av osäkerhet, tvetydighet och konsekvenser med potentialen att få spridningseffekter hotar samhällsviktig verksamhet och därigenom samhällets funktionalitet. Sjukhus är en typ av samhällsviktig verksamhet som behöver upprätthållas för att samhället ska kunna fungera. Skydd av samhällsviktig verksamhet kan uppnås genom en kombination av riskhantering, kontinuitetshantering och incidenthantering. Kontinuitetshantering syftar till att minimera avbrottstider i kritisk verksamhet och tillse att oacceptabla konsekvenser undviks. Internationellt sett har kontinuitetshantering visat sig vara ett effektivt verktyg om det nyttjas korrekt och med rätt kompetens. Det har hittills saknats studier som undersökt hur kontinuitetshantering används på svenska sjukhus, och hur representanter för regionala aktörer som arbetar med kontinuitetshantering ser på verktyget. Syftet med den här studien var därför ”att bidra till en ökad förståelse för implementeringen av kontinuitetshantering på svenska sjukhus, samt synliggöra faktorer som bidrar till respektive hindrar den implementeringen”.Datainsamling skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem respondenter med erfarenhet av kontinuitetshantering på svenska sjukhus. Insamlade data bearbetades därefter genom kvalitativ innehållsanalys, och resulterade i två huvudkategorier med två respektive sex underkategorier. Resultatet visar att kontinuitetshantering ses som både ett förhållningssätt och ett verktyg, där målbilden är att genom kontinuitetshantering som verktyg utveckla en plan B för inom sjukhus kritisk verksamhet. Samtidigt ses kontinuitetshantering även som ett förhållningssätt, som präglar den vardagliga verksamheten och i förlängningen har förmåga att bidra till ökad resiliens på svenska sjukhus. Resultatet visar även att risken för att kontinuitetshantering inte ger önskat resultat kan bero på låg kompetens, att underliggande vägledningar upplevs svåra att följa eller att resurser prioriteras till andra arbetsuppgifter.Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare vetenskapliga fynd, framgångsfaktorer och hinder för praktisk implementering och även i förhållande till katastrofmedicinsk beredskap, samhällssäkerhet och huruvida kontinuitetshantering kan anses bidra till ökad resiliens på svenska sjukhus. Framtida forskning bör bland annat fokusera ytterligare på det praktiska genomförandet på verksamhetsnivå och lärdomar från störningar där kontinuitetsplaner använts skarpt på svenska sjukhus. / Modern society is largely globalized and different countries as well as sectors are intertwined to a large extent, giving arise to increased vulnerabilities. Complex risk characterized by uncertainty, ambiguity, and consequences with the potential of spill-over effects threaten vital societal functions with the possibility of huge consequences for society. Hospitals are an example of these types of institutions that are critical for a society’s functionality to be upheld. The protection of vital societal functions can be achieved by risk management, business continuity management [BCM] and incident management. BCM aims to minimize disruptions in critical activities and to make sure that unacceptable consequences are avoided. In an international context BCM has been proved efficient when used properly and with the correct competencies in the organization in which it is to be applied. So far, no studies have investigated the usage of BCM in Swedish hospitals, and how the method and concept is viewed by actors on a regional level. Due to this, the aim of this study was to “contribute to knowledge regarding the implementation of business continuity management in Swedish hospitals, as well as map factors promoting and hindering that implementation.”. Data was collected through qualitative semi-structured interviews with five respondents who work with BCM on a regional level in Sweden with a focus on health care. Collected data was analyzed through qualitative content analysis and resulted in two main categories with two and six subcategories respectively. The result shows that BCM is viewed as both an approach and as a tool. As a tool with the goal of creating a plan B for critical operations within a system, as well as an approach to everyday operations within the organization. Together these two viewpoints have the ability of increasing resilience in Swedish hospitals. The result also shows that the risk of BCM not resulting in the aspired outcome might be due to low level of understanding of the concept and method, or that resources needed are prioritized to other areas.The result is discussed from a perspective of past research, as well as practical implementations based on hindering and promoting factors. It is also discussed in relation to disaster medicine, societal safety and how BCM can contribute to increased resilience in Swedish hospitals. Future research should focus on the practical implementation of BCM on an organization’s operative level and lessons learned from real incidents where business continuity plans have been used.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån BVC-personalens skildringar synliggöra hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa och därmed motverka framtida risker. Fyra semistrukturerade intervjuer med BVC-sköterskor genomfördes. Utifrån detta formulerades fem teman som innefattar hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa. Den empiriska datan har analyserats med hjälp av den utvecklingsekologiska teorin, samt begreppet resiliens som teoretiskt ramverk. Resultatet har visat på vikten av att man som förälder är både fysiskt och emotionellt närvarande, samt att man har ett positivt samspel med sitt barn. Vidare lyftes vikten av ett nätverk, betydelsen av att bevara ett barns oskuldsfullhet samt att barnet känner sig älskat men samtidigt upplever en tydlig struktur och gränssättning. Resultatet bekräftar således på gräsrotsnivå det inom socialt arbete väl etablerade materialet “BBIC” (Barns Behov i Centrum). / The aim of this qualitative study was to explore child healthcare workers’ experiences of how parents can enhance their child’s psychosocial health and thereby prohibit future risks. Four nurses were interviewed, utilizing a semi-structured interview method. From this, five themes that embrace how parents can enhance their child’s psychosocial health took form. The empirical data was analyzed using developmental ecological theory and resilience as a conceptual framework. The findings showed the importance of parents being physically and emotionally available and having a positive interaction with their child. Further on, the importance of a network was lifted along with the significance of a child having an innocent childhood, a clear set of structure and boundaries and experiencing love. Thereby, the results on a grassroot level confirm the material “BBIC” that focuses on children’s needs and that’s well known and used in social work in Sweden.

Resiliens är en aspekt av hållbarhet som avser att bedöma ett systems förmåga att motstå eller återhämta sig från störningar. Detta kandidatexamensarbete handlar om hur introduktionen av en inomhusodling påverkar resiliensen i Högdalen Centrum. För att bedöma resiliensen av Högdalen Centrum har en resiliensanalys utförts enligt Assessing Resilience in Social-Ecological Systems: Workbook for Practitioners. Handboken är från början anpassad för naturresursförvaltning. På grund av detta undersöks också hur handboken lämpar sig för kommunal förvaltning och planering. Metoden för denna uppsats baseras på handboken. Handboken består av fem kapitel som syftar till att analysera systemets resiliens. För att kunna fylla i handboken har information samlats in. Detta har gjorts genom intervjuer, observationer och litteratur. Resultatet av studien visar att inomhusodlingen förbättrar flera faktorer som är viktiga för Högdalen Centrums resiliens. Dock finns det utmaningar i Högdalen Centrum som inte odlingen erbjuder några lösningar för. Denna uppsats undersöker inte hur andra strategier skulle kunna påverka dessa utmaningar. Även om inomhusodlingen påverkar Högdalen Centrums resiliens, så är det till en begränsad omfattning. Av resultatet framkom också att handboken bör uppdateras. Det krävs hög kompetens inom området för att kunna efterfölja handboken även fast den utges vara riktad mot utövare. Dessutom saknar metoden vissa perspektiv för att passa kommunal förvaltning och planering. En del tabeller och figurer är inte lämpade för kommunal förvaltning och planering. Att fylla i dessa är antingen inte möjligt eller meningslöst för vidare analys. Trots detta har handboken givit inblick i både Högdalen Centrum som system och hur det påverkas av inomhusodlingen. / Resilience is an aspect of sustainability which is used to understand a systems ability to resist or recover from disturbances. This thesis is about the resilience of Högdalen Centrum, and how it is affected by the newly started indoor cultivation. To determine the resilience of Högdalen Centrum, a resilience assessment has been conducted. The assessment is based on the workbook Assessing Resilience in Social-Ecological Systems: Workbook for Practitioners. Originally, the workbook was meant for natural resource management. In light of the purpose of the workbook, this thesis also attends to the applicability of the workbook on municipal management and planning. The method is based on the workbook mentioned above. The workbook is divided into five chapters, which aim to analyze the system. To be able to complete this workbook, information had to be collected. This was done through a literature study, interviews and observations. The results show that the indoor cultivation contributes with some valuable factors of importance for the resilience in Högdalen Centrum. However, there are some identified challenges in Högdalen Centrum that the cultivation does not provide any solutions for. Furthermore, this thesis does not examine whether other strategies could be more effective to enhance the resilience in Högdalen Centrum. Even though the cultivation improves the resilience of Högdalen Centrum, it is to a limited extent. From the results it is also obvious that the workbook needs to be updated. It requires high competence to understand, even though it is said to be designed for practitioners. Furthermore, it lacks some perspectives to be an accomplished method for municipal management. A few tables and figures from the workbook are not suitable for municipal planning, and filling them out is either not possible or does not contribute to the assessment. Although the workbook has its failings, it has provided us with an understanding of Högdalen Centrum as a system and how it is affected by the cultivation.

Grönt socialt arbete innebär ett paradigmskifte för professionen som sådan och syftet i föreliggande uppsats var att ta reda på hur socialarbetaren kan arbeta rent praktiskt, inom ramen för grönt socialt arbete. Med sin kritik mot nyliberala strukturer och sätt att främja resiliens hos sårbara och marginaliserade människor sammanfattar denna scoping review 12 artiklar som behandlar grönt socialt arbete. Att socialarbetaren arbetar med djur och växter innebär ett postantropocentriskt glokalt socialt arbete där miljöförändringar i en del av världen även påverkar en annan del av världen. Grönt socialt arbete ifrågasätter nyliberalismen, ser holistiskt på människans livsförutsättningar och motverkar miljömässig ojämlikhet. / Green social work means a paradigm shift for the profession and the aim in the present study is to highlight how the social worker can work in a practical way, within the framework of green social work. With its critique of neoliberal structures and ways of promoting resilience in vulnerable and marginalized people, this scoping review summarizes 12 articles dealing with green social work. That the social worker works with animals and plants means a post-anthropocentric glocal social work where environmental changes in one part of the world also affect another part of the world. Green social work question neoliberalism, take a holistic view of human life conditions and counteract environmental inequality.

The invasion of Ukraine during early 2022 resulted in significant disruptions for supply chains globally. With massive delays and resource shortages, many companies have found a need to rethink their approach to resilience to not be as affected by future disruptions of similar proportions. These companies did not have much time to prepare for the Ukraine conflict as the effects of the disruptions caused by the Covid19 pandemic could still be felt. In the midst of these disruptions there is also a large ongoing shift toward more sustainable practices that aim to reduce waste and streamline operations. Balancing between these sustainable practices and efficient resilience measures is a difficult task as there are many ways the two can clash. Through a case study on the Swedish automotive industry the disruptions caused by the Covid pandemic and Ukraine conflict were looked into as well as what resilience measures were being implemented in response. The effects that both the disruptions and resilience measures had on the sustainable practices of the companies were explored in addition. The study collected data through semi-structured interviews to gather first-hand insights into the relevant supply chains. Based on the conducted research, the study presents three primary findings. Firstly, there is a rising trend in the Swedish automotive industry to rethink current resilience strategies and become more proactive. This is new as the previous approach has been primarily reliant on reactive resilience measures. The first step in this transition focuses on supply chain mapping and visualization to become more knowledgeable about one's supply chain. With the newfound information, the companies are planning to put in efforts where they are most effective with measures like dual sourcing and buffer stocks are critical points in the chain. Secondly, the study presents a transition towards local supply chains as a means to connect resilience and sustainability for enhanced benefits to both areas. With shorter transport routes, there is less risk for disruptions and lower emissions. Moving sourcing to Europe also enables better transparency and promises better working conditions as a result of local labor laws. Local sourcing further provides stability by minimizing the effects disrupting events in other parts of the world have on the supply chain. Thirdly, the concept of product redesign is presented as an alternative resilience measure. When supply of materials becomes scarce and bottlenecks arise, adapting products to what is available can offer flexible companies with a new reactive measure of resilience. This measure offers a unique way of optimizing resource usage while minimizing the impact of a disruption. As companies become more aware of potential future disruptions, the redesign of products based on perceived future availability of materials can also serve as a proactive resilience measure. / Invasionen av Ukraina våren 2022 resulterade i betydande störningar för värdekedjor globalt. Med storskaliga förseningar och resursbrist var många företag tvungna att tänka om deras inställning till resiliens för att inte bli påverkade i samma utsträckning av framtida störningar av samma storlek. Dessa företag hade inte mycket tid till att förbereda sig för Ukrainakonfliktens effekter eftersom Covidpandemins påverkan fortfarande kändes. Samtidigt som detta sker pågår även en stor omställning till mer hållbara metoder med minskat avfall och optimerade verksamheter som mål. Balansen mellan hållbarhet och resiliens är svår att hitta då det finns många sätt de två kan krocka. Genom en fallstudie på den svenska fordonsindustrin studerades störningarna som Covidpandemin och Ukrainakonflikten gett upphov till samt de resiliensåtgärder som implementerades som svar. Utöver det utforskades effekterna av så väl störningarna som resiliensåtgärderna hade på företagens hållbarhetsarbete. Studien samlade in data genom intervjuer för att få förstahandsinformation om de relevanta värdekedjorna. Baserat på studien kunde tre slutsatser presteras. För det första, det finns en stigande trend inom den svenska fordonsindustrin att tänka om nuvarande resiliensstrategier för att bli mer proaktiva. Detta är nytt då det tidigare hållningssättet var att främst förlita sig på reaktiva resiliensåtgärder. Det första steget i denna omställning fokuserar på att kartlägga och visualisera värdekedjan för att få mer kännedom om den. Med den nyfunna kunskapen planerar företag att agera där det får störst effekt med åtgärder såsom utökad lagerhållning och utökning med alternativa leverantörer. För det andra, studien presenterar en övergång till mer lokala värdekedjor som ett sätt att binda samman resiliens och hållbarhet för stärkt effekt inom båda områdena. Med kortare transportsträckor finns en lägre risk för störningar och även lägre utsläpp. En övergång till försörjning av europeiska varor möjliggör bättre transparens och arbetsförhållanden till följd av lokala lagar. Lokala inköp bidrar till ytterligare stabilitet genom att minimera effekterna störningar i andra delar av världen har på den egna värdekedjan. För det tredje, omdesign av produkter presenteras som ett koncept för en alternativ resiliensåtgärd. När tillgång till material sinar och flaskhalsar uppstår kan flexibla företag genom att anpassa sina produkter till vad som finns tillgängligt finna en reaktiv resiliensåtgärd. Denna metod erbjuder ett unikt sätt att optimera resursanvändningen samtidigt som störningens effekt minimeras. Allt som företag blir mer medvetna om potentiella framtida störningar kan omdesign av produkter baserat på uppskattad framtida tillgänglighet av material utgöra en proaktiv resiliensåtgärd.