"I can't stop raving" is a qualitative study based on five semi-structured interviews with young women who participate in the rave culture of Stockholm, Sweden. The study aimed to explore in what ways these women's experiences are characterised by safeness and worries. It identifies what risk and protective factors are prevalent in the environment, and what strategies these women employ to negotiate the risks. Proceeding from risk and resilience research, further focus lies on negotiative processes of risk versus pleasure, to understand what actions propel participation in rave culture. Judith Butler's theories on performativity and agency were employed as models to situate risk-taking as part of identity-making processes. The study results tell how the young participants sometimes experience worry in the environment, but also their awareness and resilient capacities towards the risks involved. The community experience within rave culture was further identified as a strategic protective factor, in the informants' pursuit of risk reduction. The study also identifies how Swedish political discourse on narcotics negatively impacts the participants' reliance on law enforcement and health services, even when facing explicit risk situations, indicating evident challenges for mainstream society to interact with rave culture and its participants. / ”I can’t stop raving” är en kvalitativ studie som bygger på fem semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som deltar i Stockholms ravekultur. Studien har syftat till att undersöka hur de unga kvinnorna upplevelser präglas av trygghet kontra oro. Vidare undersöktes vilka risk- och skyddsfaktorer som finns i miljön samt vilka strategier de unga kvinnorna använder sig av för att hantera riskerna. Studien utgår från risk- och resiliensforskning och förhandlingsprocesser mellan risk och njutning har satts i fokus för att förstå mekanismerna bakom ravedeltagandet. Judith Butlers teorier om performativitet och agentskap har använts som modell för att situera risktagandet som del av identitetsskapande processer. Studiens resultat visar på att de unga deltagarna ibland upplever oro i sammanhanget, men att det finns en riskmedvetenhet och resilienta egenskaper hos individerna. Den upplevda gemenskapen inom ravekulturen identifierades som en strategisk skyddsfaktor i informanternas strävan efter riskreducering. Studien identifierar även hur den samhälleliga diskursen om narkotika negativt påverkar deltagarnas tillit till myndigheter—även vid explicita risksituationer—vilket indikerar utmaningar för majoritetssamhället att bemöta ravekulturen och dess deltagare.

Syftet med studien var att undersöka hur känsla av sammanhang (KASAM) påverkas i vuxenlivet hos individer som farit illa i barndomen. Tidigare forskning tydliggör vilken omfattande problematik det kan vara. Vidare undersöker studien betydelsen av vändpunkter och motståndskraft för posttraumatiskt växande. Den kvalitativa metoden består av sex semistrukturerade intervjuer. Den kvantitativa metoden innefattar en webbenkät där 101 respondenter deltog. Antonovskys KASAM tillsammans med Mays existentialism och Honneths erkännandeteori lägger grunden för studiens teoretiska ansats. Resultatet visar att en förlust av grundtillit och egenvärde i barndomen leder till en svag känsla av sammanhang. Urvalsgruppens KASAM-värden var avsevärt lägre än normalbefolkningens, dock med hög meningsfullhet. I vuxenlivet tycks det viktigt att ta igen barndomens förluster. Samtalsstöd med ett salutogent synsätt kan kompensera för denna förlust. Det tillsammans med meningsskapande processer kan leda till posttraumatiskt växande. / The aim of this study was to examine how sense of coherence (SOC) is affected in adulthood in people who have suffered from adverse childhood experiences. Previous research indicate on how comprehensive of a problem this is. We also wanted to examine the impact of turning points and resilience for posttraumatic growth. The qualitative method consists of six semi- structured interviews. The quantitative method is composed of a web survey in which 101 respondents participated. Antonovsky's SOC together with May's existentialism and Honneth's theory of recognition lays the foundation for the study's theoretical approach. The result shows that a loss of basic trust and intrinsic value in childhood leads to a low sense of coherence. Participants SOC values was significantly lower than the normal population, however they scored high on meaningfulness. In adulthood it seems important to reclaim these losses from childhood. Different types of counseling with a salutogenic approach can make up for that loss. This, together with meaning-making, can lead to posttraumatic growth.

Syftet med studien är att ur ett individperspektiv undersöka HR-medarbetares upplevelser av HR-transformation. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur påverkar den pågående HR-transformationen HR-medarbetarnas nuvarande arbetsuppgifter och funktion? Vilka förändringar anser HR-medarbetarna har påverkat deras upplevelser av HR-yrket? Hur ser HR-medarbetarna på HR-transformation i framtiden? Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod genom sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare. Studiens teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är konceptet HR-transformation, shared service, HR-medarbetarens olika roller samt resiliens. Resultatet visar att HR-medarbetarna upplever olika grad av HR-transformation, där den största förändringen är att administrativa arbetsuppgifter minskar tack vare digitaliseringen, men att det operativa arbetet fortfarande är väldigt viktigt. Strategiska arbetsuppgifter och HR-perspektivet har fått utökat utrymme och ökad betydelse i organisationer. Intervjupersonerna kan ses ha en resilient förmåga, de påvisar en anpassningsförmåga till de förändringar som sker och har en positiv inställning till dessa. HR-medarbetarna ser flera möjligheter i framtiden med en fortsatt HR-transformationsresa, där allt fler arbetsuppgifter förändras för att ge värde till organisationer, vilket tyder på att HR:s betydelse därmed fortsätter att öka. / The aim of this study is to investigate HR professionals’ experiences in an individual perspective of HR transformation. The study answers the following questions: How does the ongoing HR transformation affect the current HR task and function of HR professionals? What changes does HR professionals believe have affected their perception of the HR profession? What does HR professionals think about HR transformation in the future? The purpose is answered with a qualitative method through six semi structured interviews with HR professionals. The theoretical frameworks that is used to analyze the empirical material is the concept of HR transformation, shared service, HR professionals different roles and resilience. The result shows that HR professionals experiences varying degrees of HR transformation, the biggest change being that administrative tasks decreases, thanks to digitalization, but operational work is still very important. Strategic tasks and the HR perspective have an increased position and a greater importance. The respondents have a resilience capacity, they are showing an adaptability to unforeseen changes and have a positive attitude. The HR professionals are positive to the future with many possibilities, in a continued HR transformation journey, where more tasks are being changed to add value to the organizations, which indicates that HR’s importance therefor will continue to increase.

This report presents a case study on the Water and Sewage (abbreviated as WS in the following) system of Stockholm, which is faced with several challenges over the coming decades. The purpose is to explore the current and future threats and challenges that can have an impact on the WS system, with the aim of identifying a sustainable and resilient way of handling potential issues and incorporating a wider perspective when planning for a continued water and sewage infrastructure of sufficient capacity and quality. The study asks what the current and potential future challenges for the Stockholm WS system are, what is required to enable a sustainable and resilient WS system in a long-term perspective, which actors are involved or need to be involved beyond Stockholm Water, to provide Stockholm with a resilient and sustainable WS system, and what would be required for efficient governance? A content analysis of literature was made in order to develop three possible future scenarios, each with its own set of challenges. The scenarios were discussed with several interviewees from the WS-sector. The information provided during the interviews was used in a resilience analysis, based on the framework developed by the Resilience Alliance Workbook for Practitioners. A discussion follows in relation to the connected theoretical concepts of futures studies, resilience theory, governance and sustainability. The findings in this study suggests that the main challenges facing the WS system are primarily climate change and population increase. The WS system has to expand to support a growing population, as well as be adapted to cope with the consequences of climate change. Also pulse disturbances, such as sabotage and bio-terrorist attacks, were discussed and constitute a worry to which there is less preparedness. Further, a different challenge was found in the difficulties in planning for this required expansion and development where there is a lack of support, funding, communication and division of responsibilities. In order to retain a WS system that is able to provide high quality water services of sufficient quantity, communication and coordination between actors need to improve, and someone has to take a lead in continued work to ensure that all actors and stakeholders move in the same direction. Long-term planning is required on all parts, and there is a need to make decisions that will enable a sustained water and sewage structure in the long run. It is also required that water is made a priority; that water and sewage related issues are allowed more space in the municipal planning process and are discussed at a much earlier stage. Further, all municipalities will face challenges that concerns the WS system, leading to an increasing requirement of a more extensive regional cooperation, where planning and development occurs across municipal borders, focusing on watershed- and drainage areas. This study focuses on specified resilience, which means that only a limited number of challenges and events that could affect the WS system have been studied. Further studies are encouraged to determine the general resilience of the system, and provide a more detailed and comprehensive assessment.

Under år 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilken kom att få förödande konsekvenser för samhället i stort. Med tanke på att det är sannolikt att världen i framtiden kommer att stå inför nya pandemier är det av stor vikt att organisationer kan ta lärdom av Covid-19 pandemin för att i framtiden kunna utveckla resilens. Begreppet resiliens innebär att kunna anpassa och återhämta sig efter den förändring en pandemi innebär, för att kunna hantera den bättre. För att kunna utveckla resiliens är en viktig del det proaktiva arbetet. Syftet med denna rapport är därför att med grund i resiliens- och krishanteringsteori studera hur Region Östergötland förberedde sig för att hantera Covid-19 pandemin. För att kunna genomföra detta har åtta respondenter deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Samtliga informanter har alla på ett eller annat sätt arbetat med beredskap inför kriser och pandemier i Region Östergötland. Intervjuerna transkriberades och data analyserades i enlighet med analysmetoden tematisk analys. Sju övergripande teman identifierades.      · Framgångsfaktorer     · Att förstå vad en pandemi innebär     · Dynamiskt förhållningssätt     · Ogenomtänkta förutsättningar     · Avvikelser från arbetsordning     · Samverkan     · Stabsläge  Utifrån dessa teman kan vissa slutsatser kring Region Östergötlands beredskapsarbete inför Covid-19 pandemin dras. Vissa aspekter var väl förberedda medan det finns förbättringspotential gällande andra. De framgångsfaktorer som identifierats är främst hur man planerat för att öka antalet vårdplatser samt bemanna dessa. Även ledningsstrukturen vid förhöjd beredskap har varit en stabil grund under Covid-19 pandemin. De områden där rapporten kommit fram till att det finns förbättringspotential är kopplade till det långa händelseförlopp som Covid-19 pandemin har inneburit samt ett ökat behov av ett helhetsperspektiv.

Musikterapi vid psykotrauma är sparsamt utforskat i Sverige. De få resultat som finns tyder på att musikterapi vid psykotrauma kan vara en effektiv behandlingsform. Frågan om resiliens och dess betydelse vid behandling med musikterapi av psykotrauma är även det sparsamt utforskat. Syftet med föreliggande uppsats är därför att utforska hur tre musikterapeuter med erfarenhet av psykotraumabehandling, ser på resilienta förhållningssätt i patientbehandlingar. Forskningsfrågorna är: Hur uppfattar musikterapeuterna begreppet resiliens? På vilket sätt tänker musikterapeuterna att de kan bidra till resilienta förhållningssätt? Vilka musikterapeutiska metoder kan bidra till utvecklandet av resiliens? Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i form av ett övergripande tema: Resursorienterad musikterapi bidrar till resiliens vid behandling av psykotrauma uppbyggt av tre huvudkategorier som utgörs av en rad underkategorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till teoretiska utgångspunkter om resiliens och musikterapi vid behandling av psykotrauma samt dess betydelse för musikterapi, och idéer till framtida forskningsarbeten presenteras. / Music therapy in psychotrauma has been scantily explored in Sweden. The few results available suggest that music therapy in psychotrauma can be an effective treatment. The question of resilience and its importance in treating psychotrauma with music therapy has also been sparsely explored. The purpose of the present thesis is, therefore, to explore how three music therapists with experience in psychotrauma treatment look at resilient approaches in patient's treatments. The research questions are: How do music therapists understand the concept of resilience? In what ways do music therapists think they can contribute to resilient approaches? Which music therapeutic methods can contribute to the development of resilience? The study is based on three semi-structured interviews that were analyzed using qualitative content analysis. The result is presented in the form of an overall theme: Resource-oriented music therapy contributes to resilience in the treatment of psychotrauma. The theme consists of three main categories, which in turn comprise a number of subcategories. Finally, the results are discussed with theoretical points of departure on resilience and music therapy in treatment in psychotrauma. An insight into the importance of the work to music therapy is provided, and ideas on future research work that can be further developed are presented.

Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. / The social constraints and recommendations that were introduced to mitigate the spread ofCovid-19 virus, has had implications on the individual’s lifestyle, making it more sustainable.The social constraints have prevented the individual from taking part in any social activitieswith numerous people, but the recommendations have motivated the population for a changein some parts of their lifestyle to better accommodate the forced changes many communitieshave experienced due to the pandemic. The sacrifices that the individual had to make werefocused on its social sphere and as a result of that, the environment has experiencednumerous benefits. The pandemic has made the individual’s lifestyle more sustainable for theenvironment. These environmental benefits though, are expected to disappear when thepandemic is over and the social constraints ceases. Although, if this more sustainable lifestylecould continue, this would be a great opportunity to make a step in the right direction. Thiscould only happen if it becomes the new norm for what a good and sustainable lifestyleshould be lived. The culture, with its norms, should therefore be influenced by theindividual’s sustainable ideas, thoughts and actions.The change into a more sustainable lifestyle has been the starting point of this study. Thepurpose of this paper is to examine if the individual is willing to accept a more sustainablelifestyle and if its attitude towards environmentally conscious lifestyle has changed since theintroduction of sustainable recommendations. During the course of the paper, the individual’sattitudes and choices will be problematized through two theories that makes up the theoreticalframework of this study: cultural resilience and sustainable citizenship. To achieve thepaper’s main purpose, a survey was sent digitally, and 70 people answered, and a mixedmethod approach was used to analyse the result. The survey’s outcome was that the strongmajority of individuals would keep the sustainable recommendations as guidelines towards amore sustainable lifestyle. Besides that, the social constraints have influenced the individual’ssocial sphere negatively, but they have also contributed to many advantages for theenvironment.

Klimatförändringar är en komplex risk som innebär nya utmaningar för dagens och framtidens riskhantering. Översvämningsrisken ökar i takt med att skyfall och kraftiga regn blir mer frekventa samtidigt som havsnivåerna stiger. Att samhällen klimatanpassas är av största vikt med tanke på att utsläppsnivåerna fortsätter att öka och en klimatförändring vid det här laget är oundviklig. I städer världen över syns en trend där tidigare industrihamnar omvandlas till områden med vattennära bebyggelse. För att hantera översvämningsrisken är det vanligt att olika typer av översvämningsskydd byggs, till exempel vallar och dammar. Forskning visar att sådana typer av skydd tenderar att leda till minskad riskuppfattning och en slags falsk trygghet som leder till ökad exploatering i översvämningshotade områden. Detta påverkar samhällens resiliens negativt och kan leda till förödande konsekvenser om skydden ger vika. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur klimatanpassningsåtgärder för översvämningar påverkar samhällens resiliens och att undersöka relationen mellan hantering av översvämningsrisk och utveckling av bebyggelse i urban miljö. Avsikten är att detta ska kunna stödja framtida utformande av klimatanpassningsåtgärder för att göra dem så ändamålsenliga som möjligt. Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie av Arvika kommuns hantering av översvämningsrisk. Empirin består av utvalda dokument från kommunen samt intervjuer med representanter från räddningstjänst, länsstyrelse och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Materialet bearbetas med hjälp av innehållsanalys och kopplas till teorier kring resiliens och riskhomeostas. I resultatet framgår att kunskapen kring översvämningsrisk innan en stor översvämning i kommunen var bristfällig och att översvämningsrisk dittills prioriterats bort i kommunens riskinventering. Efter händelsen har kunskapen ökat, samverkan mellan aktörer har förbättrats och arbetssätten hos räddningstjänsten har förändrats. Intervjuerna visar att synen på översvämningsskyddets påverkan på resiliensen är övervägande positiv och att skyddet ses möjliggöra för exploatering i stadens hamnområde, men att detta är behäftat med en viss osäkerhet. / Climate change is a complex risk that entails new challenges for risk management. The risk of flooding increases as sea levels rise and rainfall and heavy rain become more frequent. The adaptation of communities to climate change is of the utmost importance, given that emission levels continue to increase and climate change at this stage is inevitable. In cities around the world, there is a trend where former industrial ports are being transformed into areas with waterfront buildings. To manage the risk of flooding different types of flood protection are built, for example levees, dikes and dams. Research shows that such types of protection tend to lead to reduced risk perception and a false sense of security which in turn results in increased exploitation of flood-threatened areas. This has a negative effect on the resilience of societies and can lead to devastating consequences should the protection break. The aim of the study is to contribute to knowledge about how climate adaptation measures for floods affect community resilience and to investigate the relationship between flood risk management and the development of buildings in urban environments. The intention is that the findings of this study can work as support in future design of climate adaptation measures to make them more efficient. The study is carried out as a qualitative case study of Arvika municipality's management of flood risk. Data are collected from key municipal documents and semi-structured interviews with representatives from the communal emergency service, the county administrative board and The Swedish Civil Contingencies Agency. The material is divided into categories with the help of qualitative content analysis and are later discussed using theories about resilience and risk homeostasis. The results show that the knowledge about flood risk before a major event in the municipality was deficient and that the risk of flooding up to that point had been neglected in the municipality's risk inventory. After the incident, the knowledge has increased, collaboration between actors has improved and the working methods of the emergency service have changed. The interviews show that the view of the flood protection's impact on resilience is predominantly positive and that the protection is seen as enabling exploitation in the city's port area, but that this is subject to a certain degree of uncertainty.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vars framfart klassades som en pandemi av WHO i mars 2020. Sjukdomen som följer på viruset, covid-19, har i Sverige klassats som samhällsfarlig sjukdom vilket inneburit att myndigheterna kunnat vidta extraordinära skyddsåtgärder. I april 2020 infördes i Sverige särskilda rekommendationer riktade till äldre som innebar en uppmuntran till frivillig karantän. Med vetskap från tidigare studier om att många uppgett att denna karantän resulterat i sämre psykiskt mående och stor oro frågar sig den här studien vilka faktorer som ligger till grund för denna oro. Studien använder sig av befintliga fritextsvar från en redan genomförd enkät. Genom att jämföra resultaten med en teori om psykologisk resiliens av John Reich framkommer att många av de äldre oroar sig på grund av bristande information, på grund av en känsla av förlorad kontroll och på grund av en stor saknad efter socialt umgänge. Vidare känner sig många hopslagna som en enda stor riskgrupp vilket gör att de har svårare att acceptera myndigheters beslut. Genom att segmentera den grupp som skall nås av risk- och kriskommunikation och genom att motivera myndigheternas beslut ökar man det psykologiska välbefinnandet i gruppen samtidigt som följsamheten troligen ökar. / At the end of 2019, a new coronavirus made its appearance and in March 2020 it was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). In Sweden, the disease following infection by the virus, COVID-19, has been classified as a danger to society which have allowed the authorities to apply extraordinary measures. In April 2020, the elderly was encouraged to stay in voluntary quarantine. Knowing from earlier studies that this quarantine has resulted in deteriorating psychological well-being and great anxiety, this paper seeks to understand what factors might be contributing to this anxiety. By studying existing text answers from previous studies and analysing them with regards to a theory of psychological resilience by John Reich, results indicate that increased anxiety stems from lack of information, loss of control and a great longing for social contact. Furthermore, many of the respondents feel wrongfully lumped together in a risk category which makes it harder for them to accept decisions made by the authorities. By segmenting the group that is target for risk and crisis communication, and by giving the grounds for decisions taken by the authorities, psychological well-being and compliance to recommendations would probably be increased.

Coronakrisen har varit och är fortfarande i skrivande stund en stor samhällsbörda för många olika typer av organisationer och har varit särskilt påfrestande för gymnasieskolor. Samtidigt har det lett till en god möjlighet att utforska organisationers krishantering. Denna studie är baserad på tidigare forskning om resiliens för att vidareutveckla begreppets förståelse och praktiska innebörd genom att undersöka hur anställdas uppfattningar av organisatorisk resiliens påverkas av demografisk bakgrund och hemarbetsförutsättningar. Studien genomfördes genom en sambandsanalys av enkätfrågor baserade på Mallaks (1998a) principer av resiliens och frågor om demografisk bakgrund samt hemarbetsförutsättningar som riktades åt anställda på gymnasieskolor i Skåne.  Studien identifierade indikationer på ett starkt samband mellan vissa av Mallaks (1998a) principer (framför allt de principer som berör de anställdas egna arbeten) och anställdas uppfattningar av dess hemarbetsförutsättningar. Det identifierades även ett samband med viss demografisk bakgrundsinformation och vissa av principerna, men sambandet var svagare. Detta tyder på att det finns behov att forska vidare på anställdas behov i hemarbete samt för organisationer att tillgodose dessa behov samt undersöka hur anställdas uppfattningar påverkar organisationers resiliens. / The corona crisis has been and still is at the time of writing a major societal burden for many different types of organizations and has been particularly stressful for upper secondary schools. At the same time, it has led to a good opportunity to explore organizations' crisis management. This study is based on previous research on resilience to further develop the understanding of the concept and its practical meaning by examining how employees' perceptions of organizational resilience are affected by their demographic background and working from home conditions. The study was conducted through a correlation analysis of survey questions based on Mallak's (1998a) principles of resilience and questions about demographic background as well as the conditions for working from home aimed at employees at upper secondary schools in Skåne. The study identified indications of a strong connection between some of Mallak's (1998a) principles (especially principles that concern the employees' own work) and employees' perceptions of their conditions while working from home. The study also identified some connection with demographic background information and some of the principles, but this connection was weaker. This indicates that there is a need to further research the needs of employees while working from home as well as for organizations to meet those needs and to examine how employees' perceptions affect the organizations resilience.