Gotlands geografiska läge gör att många behöver ta sig till och från fastlandet med båt eller flyg. För åkerinäringen som kör gods till och från Gotland är färjan det enda alternativet. Destination Gotland är den enda aktör som främjar resor till och från fastlandet. Den senaste tiden har Destination Gotland haft plötsliga prishöjningar som i sin tur har väckt starka reaktioner bland företag, politiker och gemene man.  Syftet med studien är att undersöka hur åkerinäringen på Gotland hanterar plötsliga prisförändringar. Hur de arbetar för att vara resilienta och hur de arbetar med att bibehålla relationerna när det uppstår en kris/plötslig händelse. Vidare söker studien svar på hur åkerinäringen arbetar för att vara resilienta.  Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har tillhandahållits av sju intervjuer från sju olika företag på Gotland. De sju företagen varier, vad gäller storlek, antal anställda och Intervjuerna genomfördes med chefer och VD:ar från respektive företag.  Resiliens som begrepp, strategier om förhandlingsteknik, anpassningar, risk-hanteringen och teorin om social-utbytesteori utgör det teoretiska ramverket för denna studie.  Resultatet visar att åkeriföretagen i första hand försöker förhandla utifrån ett relationsperspektiv, där de önskar att samtliga parter blir nöjda, och att detta främjar långsiktigt företagsamheten. Företagen arbetar med anpassningar när någon plötslig händelse inträffar och kan anpassa verksamheten till viss mån. Det har framkommit att anpassningsförmågan varierar beroende på företagens storlek, resurser och tidigare erfarenheter. Genom att teckna rörliga priser i avtalet och införandet av ett ”båttillägg” blir de större företagen mer försäkrade att klara av den plötsliga prisförändringen från Destination Gotland än de små företagen.  Uppföljning, förtroende och kommunikation är tre nyckelord som framkom frekvent i det empiriska datamaterialet. Åkeriföretagen genomför uppföljningar för att säkerställa att kundernas förväntningar har uppfyllts. Företagen i studien engagerar sig i händelser som är av betydelse för företaget och kunderna och strävar efter att vara transparenta i sitt arbete. Förtroende är en central aspekt för företagen och de strävar efter att etablera ökat förtroende samt att bygga och bevara hållbara kundrelationer. / The geographical location of Gotland means that many people need to get to and from the mainland by boat or plane. For the haulage industry that haul goods to and from Gotland, the ferry is the only option to get to the mainland. Sudden price increases from Destination Gotland as an actor to provide travel to and from the mainland have caused many strong reactions among companies, politicians, and ordinary people.  The purpose of the study is to investigate how the trucking industry on Gotland handles sudden price changes. How they work to be resilient but also how they work to maintain relationships when a crisis/sudden event occurs. Furthermore, the study seeks answers to how the trucking industry works to be resilient.  A qualitative survey with semi-structured interviews is chosen for the implementation of this study. The empirical material consists of seven interviews from seven different companies on Gotland. The seven companies are of different sizes in terms of the number of employees and the interviewees are managers and CEOs of the company.  Resilience as a concept, strategies on negotiation techniques, adaptations, risk management and the theory of social exchange theory constitute the theoretical framework for this study.  The result shows that the haulage companies always try to negotiate from a relational perspective where they want all parties to be satisfied, because they believe that this promotes business in the long run. Companies work with adaptations when something sudden happens and companies can adapt operations to a certain extent when something unexpected happens. It has emerged that the ability to adapt varies depending on size, resources, and previous experiences. With agreements on variable prices, which in this case are called boat supplements, the larger companies are more insured to cope with the sudden price change from Destination Gotland.  Follow-ups, trust, and communication are three keywords that appeared many times in the empirical data material. The haulage companies do follow-ups to ensure that expectations have been met. The companies in the study constantly communicate what happened and try to be transparent in their work. Trust that they built over time and creating increased trust is something that the company strives to maintain continued sustainable relationships.

Skyfallen förväntas öka, därmed behöver städer klimatanpassas. Ansvarsfördelningen i hanteringen av skyfall är komplicerad då det finns otydligheter hur aktörer ska arbeta med åtgärder vid dessa översvämningar. Syftet för studien är att undersöka ansvarsfördelning, samverkan och klimatanpassningsarbete i två kommuner vid översvämningar i samband med extrema skyfall. Teorin om samarbetsstyrning innebär att fler aktörer ska samverka vid komplexa händelser för att uppnå en urban resiliens. Teorin ska som utgångspunkt analysera fallen Malmö och Gävle där även kvalitativa metoder har använts. Resultatet visar att kommunerna inte har hela ansvaret vid skyfall. Det finns även liknande synsätt på hur kommunernas ansvar bör utvecklas, samt tydlighet kring samordning. Därmed är slutsatsen att översvämningar först tas i beaktande efter att händelsen har skett, något som också driver ett ansvarstagande. Alla aktörer måste tidigare ta ett eget ansvar samt samverka för att uppnå klimatanpassade städer innan det är för sent. / Rainfall is expected to increase, and cities need to adapt. The distribution of responsibilities is complicated because of uncertainties about who and how actors should work with flood risk management. This study aims to investigate these responsibilities, collaborative workn and climate adaptation in two municipalities during floods from extreme rainfall. The theory of collaborative governance is used to study how actors collaborate to achieve urban resilience in the cases of Malmö and Gävle. The results show that municipalities are not the only ones with responsibility during heavy rainfall. There are also similar views on how the municipalities responsibilities should be developed, as well as the importance of clarity around collaborative governance. The conclusion is that floods are only taken into account after the event has occurred, something that also drives the distribution of responsibility. All involved actors must take their own responsibility and collaborate to achieve adapted cities before it is too late.

Drones or Remotely Piloted Aircraft Systems (RPAS) were first developed for military use in the start of the twentieth century and were part of a major push toward “airpower”. Nowadays they are available for the public, smaller and easier to fly. This comes with countless opportunities but also security risks. This essay aims to study military risk-taking in a context where this type of threat is prominent. To understand how future military commanders will act upon these threats, a quantitative study with hypothesis will form the basis for answering the question of which mechanism has effect on the level of risk-taking when the subject is faced with the threat of RPAS. The study shows that the support of the squad, self-experienced knowledge about the threat and previous experience of international service has an impact, but no statistical significance to support their effect on the degree of risk-taking in these survey-based scenarios. Surprisingly, age is one of the most significant results of increased risk-taking which forms new questions about risk, experience, and modern threats.

I slutet av 2019 bröt ett nytt coronavirus ut i Kina, COVID-19, för att sedan spridas över hela världen. I januari 2020 klassificerades COVID-19 som ett hot för mänskligheten av World Health Organisation, för att senare i mars samma år övergå till att klassificeras som en pandemi. Coronapandemin har pågått i över två och ett halvt år i skrivandes stund och påverkat världens länder på många plan. Denna studie genomförts och undersökt tidsspannet januari 2020 fram till mars 2022. På grund av pandemins enorma omfattning har praktiskt taget alla sektorer och varje del av ett lands ekonomi påverkats och pandemin har massivt stört internationell handel och de globala värdekejdorna. Många länder runt om i världen vidtog snabba åtgärder med bland annat totala nedstängningar av in- och ut resningar men Sverige valde att behålla sina gränser öppna. Istället valde Sveriges regering att införa olika rekommendationer rörande social distansering och maxantal i handeln, restauranger och event, rekommendationer som även många arbetsplatser anpassade sig efter. Denna studien tittar närmare på hur de svenska textilföretagen har förhållit sig till FoHMs rekommendationer och restriktioner samt hur de har utvecklats alternativt avslutats. När företaget utsätts för en kris går de från nuvarande tillstånd och använder sig av egenskaperna flexibilitet, beredskap, elasticitet och påhittighet för att kunna klara av krisen och utvecklas till nästa normala vilket innebär att de har byggt upp organisatorisk motståndskraft och blivit ett resilient hållbart företag. / This study aims to investigate how the Swedish textile industry has handled the corona pandemic and its restrictions. At the end of 2019, COVID-19, corona, was discovered in China and later spread all over the world. In January 2020, COVID-19 was classified as a threat to humanity by the World Health Organization (WHO), only to be classified as a pandemic later in March. The corona pandemic has been ongoing for over two and a half years and has affected countries all over the world on all possible levels (WHO 2021). To get a clearer picture of how Sweden and the local textile industry have been affected, this study has been conducted. The study took place between january 2020 ontowards march 2022. Due to the vast circumstances of the pandemic, practically every sector and layer of a country's finances has been affected and the pandemic has massively interrupted international trading and the global supply chain. Many of the countries around the world took rapid action, including closures of borders between countries, but Sweden chose to keep its borders open. Instead, the Swedish government chose to introduce various recommendations regarding social distancing and the maximum numbers of people at events, recommendations which even a lot of companies took into consideration to (Folkhälsomyndigheten (FoHM) 2021). This study aims to take a closer look at how the Swedish textile companies have adjusted to the FoHMs recommendations and restrictions concerning the coronapandemic, as well as how these companies have evolved or alternatively ended. When a company becomes exposed to a crisis they leave present state and utilize the property of flexibility, preparedness, elasticity and ingenuity to be capable to handle the crises and evolve towards the next normal which imply that the company successfully has been able to build up organizational resilience and become a resilient sustainable company.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka viktiga faktorer till att individer lyckas lämna en kriminell livsstil. Detta är av intresse att undersöka då politiker och andra aktörer i samhället som arbetar med att bekämpa kriminalitet får kunskap om dessa faktorer och kan arbeta utifrån det. Tillvägagångssättet för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte har besvarats genom intervjuer med fyra personer från föreningen KRIS - Kriminellas revansch i samhället. Samtliga intervjupersoner har tidigare suttit i fängelse och haft en kriminell livsstil som de har lämnat. I resultatet pekades sju faktorer ut som viktiga för att kunna lämna en kriminell livsstil - individens spiritualitet, att individen varit med om vändpunkter som gett en tankeställare, individens inre övertygelse, gemenskap,ett adekvat myndighetsstöd, identifikation och nykterhet. Faktorerna har varit viktiga både enskilt och tillsammans med varandra. Denna studie visar även på ett varierande och delvis bristfälligt stöd från myndigheter i individers process av att lämna en kriminell livsstil. Resultatet har analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven: kontrollteori, stämplingsteori, Parks meningsskapande teori och resiliens. / The overall purpose of this study is to investigate important factors for individuals' criminal desistance process. This is of interest to investigate in order for politicians and other actors in society who work to combat criminality to gain knowledge of these factors so they can work based on that knowledge. The approach in the study has been a qualitative content analysis based on semi-structured interviews. The purpose of the study has been answered through interviews with four people from the association KRIS - Kriminellas revansch i samhället. All of the interviewed persons are former prisoners and have in the past lived a criminal lifestyle which they now have left. In the results, seven factors were identified as important for being able to leave a criminal lifestyle - the individuals connection to spirituality and religion, that the individual experienced turning points which contributed to the person having an eye-opener, possessing an inner conviction, the access to a prosocial community, an adequate support from authorities, identification and sobriety. These factors have been important both individually and combined with each other. This study also shows a varying and a partly inadequate support from authorities during individuals' desistance process. The result has been analyzed with help from several theoretical perspectives: control theory, labeling theory, Parks theory of meaning making and the theory of resilience.

Studiens syfte är att undersöka vilka risk- och skyddsfaktorer professionella kan identifiera hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar att barn till föräldrar med psykisk ohälsa riskerar att fara illa i mycket större utsträckning än barn som inte har föräldrar med psykisk ohälsa. Vidare är det av stor vikt att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som finns hos barnen för att kunna skapa bättre förutsättningar för dem. För att ta reda på vilka risk- och skyddsfaktorer som kan identifieras intervjuades professionella då de besitter erfarenhet och kompetens att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studien är kvalitativ och består av fyra semistrukturerade intervjuer med professionella som i sitt arbete möter barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval med inslag av strategiskt urval samt ett snöbollsurval. De semistrukturerade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och de teman som identifierades var: konsekvenser av en bristande omsorg, betydelsen av trygga relationer och vikten av andra sammanhang. Studiens resultat visar att det finns flera utmärkande risk- och skyddsfaktorer hos barn med en förälder som har psykisk ohälsa. Intervjupersonerna identifierade stora risker med att barnen inte får tillräckligt med omsorg vilket kan resultera i att barnen behöver ta mycket ansvar, att deras hälsa påverkas och att relationen mellan barn och förälder med psykisk ohälsa drabbas. En betydelsefull skyddsfaktor som identifierades var att barnen har trygga relationer till andra vuxna och jämnåriga, och i de fall där sådana relationer saknades sågs det som en stor riskfaktor. Att barnen har möjlighet att vistas i andra sammanhang utanför sin hemmiljö urskildes vidare som en skyddsfaktor. De teoretiska utgångspunkter som använts för att diskutera studiens resultat är resiliens och känslan av sammanhang. Teorierna möjliggjorde vidare en djupare förståelse för hur barnens uppväxtvillkor påverkas av risk- och skyddsfaktorer. Studiens resultat bidrar till en ökad kunskap om risk- och skyddsfaktorer hos de utsatta barnen, vilket kan vara av nytta för professionella som möter barnen inom olika arenor. Denna kunskap är vidare väsentlig för att kunna utveckla det förebyggande och förbättrande arbetet med uppväxtvillkoren för barn med en förälder som har psykisk ohälsa.

En undersökning av hur statliga utredningar inom krisberedskap, internationellt och regionalt utvecklingsarbete samt miljö och klimat använt sig av begreppet resiliens över tid. Undersökningen utgår från amerikansk och brittisk kritisk forskning om hur resiliens är ett otydligt begrepp, något som även noterats i Sverige. En kvantitativ-kvalitativ metod anläggs för att få både bredd och förståelse. Undersökningen finner att problemet med otydlighet även finns i Sverige, åtminstonte gällande SOU:er, även om det inte är på samma skala. Otydligheten undersöks genom tre analysaxlar gällande hur resiliens förstås ur ett maktperspektiv (dvs. grad av mänsklig kontroll), ur ett disciplinärt perspektiv samt ur ett perspektiv som mål i sig självt eller en process mot större mål. Undersökningen påtalar att svenska utredare använder resiliens relativt lite men bör sluta använda resiliens som det görs. Undersökningen ger stöd till den resilienskritiska forskningen men visar att den svenska forskningen kan ha överskattat problemet.

Climate change is perceived as one of the most serious threats to humanity. Overthe last decade self-reported anxiety has increased in the Swedish population,especially among children and young adults. In the context of perceived secularity of the Swedish population, the existential questions in the community and inindividuals might be difficult to address. Therefore, the purpose of this qualitative study was to explore existential perspectives within the scope of climate anxiety, and how young adults cope withthe existential concerns. The study also investigated how professionals support young people experiencing existential questions connected to climate change. The design of the study is holistic including micro, meso and macro levels. Empirical data was collected within the framework of the project Terra-Pi/Klimatkraft, developing methods to support young people to better deal with climate-related thoughts and feelings. Phenomenologically inspired interviews were conducted with three young adults and two professionals whose work involves dimensions of young people´s climate worry. An observation was conducted at a Climate Power Group meeting in the project. Further, the study investigated the meaning of existential health, resilience and climate change in the proposal for a new national strategy for mental health, through a content analysis and an interview with anexpert at the Public Health Agency of Sweden. In this study, a deductive thematic analysis was performed to explore the applicability of the “givens of existence” (Yalom 1980), developmental resilience theory (Masten 2021; Ungar 2021) and the connection between meaning making, health and culture according to psychology of religion in Scandinavia. Participants described experiences of existential dimensions adhered to death anxiety, existential quilt, meaninglessness and meaning, existential isolation and future orientation/temporality. Most important coping strategies were climate activism, support from attachment relationships and finding a personal meaning.The project Terra-Pi/Klimatkraft boosts important protective factors for resilience in the participants, and supports the capacity of the professionals to do so. The proposal for a new national strategy for mental health confirms the connection between existential issues and mental health as well as the importance of increased knowledge and interventions within that field. Society would benefit from social actors providing spaces, contexts and competence for addressing existential issues that the climate crisis evokes.

This study aims to show how socialworkers in financial assistance experience that clients react to rejection decitions, how these reactions affect them mentally and how they cope with it. Four semi-structured interviews with socialworkers were conducted to collect material for the study, who have varying work experiences in the field. The theories used for analyses of the material are Resilience and Coping, which have been chosen do to relevance and can enable understanding of the phenomenon. The results of the study show that socialworkers experience that angry clients had bigger effect on their mental health at the beginning of their employment. The socialworkers have, according to the studys results, developed high resilience in work and a numerous of coping-strategies. The most common strategies used were self-controlling, seeking social support and planful problem solving. Previous research has shown that the workenvironment is crucial for socialworkers wellbeing, which the material of the study strenghtens. The studys main result and analysis is an importance of resilience and coping-ability for socialworkers to avoid mental illness.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skapandet av en resilient stad bidrar till en jämn och rättvis utveckling. Med detta som utgångspunkt undersöker vi hur vårt studieobjekt, Höganäs Kommun, arbetar och planerar för att bli översvämningsresilienta, samt vilka åtgärder som kan implementeras för att främja en jämn resilient utveckling. Genom att vi analyserar referensprojekten, som ligger i framkant i arbetet med resilient utveckling, Cloudburst Management Plan Copenhagen och Amsterdam Rainproof har vi kunnat identifiera mönster och dra slutsatser kring vilka åtgärder som kan implementeras för att generera en jämn utveckling. Vi har tillämpat en tolkningsansats för att analysera tidigare studier och empiriskt material. Analysen består av en tematisk analys där vi identifierar mönster och skapar teman som vi studerar i djupare detalj. Utifrån ovanstående fann studien att resilienta städer förknippas med invånare av högre status. Därför har vi identifierat förslag som kan generera en jämn resilient utveckling där alla kan vara motståndskraftiga även under framtidens klimatutmaningar. / The purpose of this study is to analyze whether the making of resilient cities contributes to an even and fair development. With this as a starting point, we examine how our case study, Höganäs Municipality works and plans toward flood-resilience, and  what changes can be implemented to contribute to the making of a socially equal  flood-resilient city. By analyzing the reference projects that are advanced in the subject of creating a resilient city, Cloudburst Management Plan Copenhagen and Amsterdam Rainproof, we have been able to identify patterns and draw conclusions about what changes can be implemented to generate an even development. We applied an interpretive approach to analyze past studies and empirical material. The analysis consists of a thematic analysis, where we identify patterns and create themes which we study in deeper detail. Based on our findings, we have shown that resilient cities are associated with residents of higher status and we have made proposals that can contribute towards socially equal resilient developments in which everyone can be resilient even during the future climate challenges.