Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka socialarbetarens förståelse av sekundär traumatisering, samt om de själva eventuellt upplevt eller påverkats av sekundär traumatisering. Studiens material baserar sig på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barn och unga, en målgrupp som anses vara särskilt sårbar för sekundär traumatisering, enligt tidigare forskning. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och utifrån teorierna resiliens och coping. Resultaten visade en brist på kunskap kring sekundär traumatisering hos respondenterna. Samtidigt pekar deras beskrivningar på att de själva upplever symtom på sekundär traumatisering. Studiens slutsats är att kunskap kring sekundär traumatisering saknas bland socialarbetare inom socialtjänsten trots att sekundär traumatisering är en risk för denna yrkesgrupp. / The purpose of this qualitative study was to examine social workers' conceptualisation of secondary traumatization, as well as whether they themselves experience symptoms of secondary traumatization or been affected. The study material is based on semi-structured interviews with social workers who work with children and young people, a group considered particularly vulnerable to secondary traumatization according to previous research. The interview material was analysed using thematic analysis and the theories of resilience and coping. The results indicated a lack of knowledge about secondary traumatization among the respondents. At the same time, their descriptions suggest that they themselves experience symptoms of secondary traumatization. The study's conclusion is that knowledge about secondary traumatization is lacking among social workers in social services, despite secondary traumatization being a risk for this professional group.

Klimatförändringarnas påverkan på stadsmiljöer blir alltmer påtagligt med ökande frekvenser av extrema väderfenomen, vilket kräver resilienta städer med förmågan att anpassas till framtida störningar. Urbaniseringen förtätar städerna och leder till mer hårdgjord mark och minskad vegetation som kan resultera i fenomenet urbana värmeöar. Fenomenet koncentrerar och förlänger värmen i städer, vilket hotarmänniskors hälsa, särskilt under extrema värmeböljor. Värmeöar är väldokumenterade globalt men är en förbisedd fråga i Sverige. Examensarbetets syfte var därför att öka förståelsen kring värmeöar för svenska kommuner och myndigheter med exempel från städerna Gävle, Sundsvall och Uppsala. Målen var att föreslå resilienta planeringsåtgärder som både kan förbättra det pågående arbetet mot värmeöar samt nya inslag från internationell forskning.Studiens metoder var litteraturstudie, dokumentstudie av översiktsplaner (ÖP) samtintervjuer. En spatial multikriterieanalys (MKA) användes för att skapa farokartor av var värmeöar kan uppstå. Kriterier valdes genom litteratur, viktades med analytisk hierarkiprocess samt genomgick en känslighetsanalys. Farokartorna valideradessedan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) värmekartering. Resultaten visade att värmeöar behandlades på en övergripande nivå i ÖP. Varierade kunskaper om fenomenet framkom av respondenter från både kommuner och myndigheter. Flera utmaningar, möjligheter och planeringsåtgärder identifierades iarbetet mot värmeöar. Resiliens framhölls som ett nyckelkoncept i stadsplaneringen för att beakta olika klimatrisker där värmeöar är ett exempel. Litteraturstudien gav förslag på resilienta planeringsåtgärder i arbetet mot värmeöar som kan användas i svensk stadsplanering, vilka sedan sammanställdes. För att skapa resilienta städer krävs både reduceringsåtgärder (minska den byggda miljöns påverkan på stadsvärme)samt hanteringsåtgärder (förebyggande arbeten för att minska människors värmeexponering).  Farokartorna visade att värmeöar framför allt kan uppstå i bostads-, handels- och industriområden. MKA som metod för kartläggning av värmeöar överensstämdedelvis med marktemperaturer från MSB:s värmekartering. Slutsatsen av studien var att värmeöar behöver uppmärksammas mer i den svenska stadsplaneringen. Utmaningarna inkluderade att inkorporera värmefrågor i befintlig bebyggelse, medan möjligheterna fanns i fler planeringsunderlag och detaljerade kartläggningar. Främjandet av resiliens, särskilt genom reducerings- och hanteringsåtgärder,behöver utvecklas i Sverige för att stärka planeringsarbetet mot värmeöar i både nutida och framtida stadsplanering. / The impact of climate change on urban environments is becoming increasinglyapparent with higher frequencies of extreme weather phenomena, which requires resilient cities with the ability to adapt to future disturbances. Urbanization densifies cities and leads to more hard surfaces and reduced vegetation which can result in urban heat islands (UHI). This phenomenon concentrates and prolongs heat in citieswhich threatens human health, especially during extreme heat waves. UHI are well documented globally but are an overlooked issue in Sweden.  The aim of the study was therefore to increase the understanding of UHI for Swedish municipalities and authorities with examples from the cities of Gävle, Sundsvall and Uppsala. The goals were to propose resilient planning measures that can both improve the ongoing work against UHI as well as new elements from international research. The study's methods were a literature study, a document study of comprehensive plans (översiktsplan) and interviews. A spatial multicriteriaanalysis (MCA) was used to create hazard maps of where UHI can occur. Criteria were selected through literature, weighted using analytic hierarchy process and underwent a sensitivity analysis. The hazard maps were validated with the Swedish Civil Contingencies Agency’s (MSB) heat mapping. The results showed that UHI were treated at an overall level in comprehensiveplans. Varied knowledge about the phenomenon emerged from respondents from both municipalities and authorities. Several challenges, opportunities and planning measures were identified in the work against UHI. Resilience was highlighted as a key concept in urban planning to consider various climate risks where UHI are an example. The literature study provided suggestions for resilient planning measures in the work against UHI that can be used in Swedish urban planning, which were then compiled. To create resilient cities, both reduction measures (reducing the built environment's impact on urban heat) and management measures (preventive work to reduce people's heat exposure) are required.  The hazard maps showed that UHI mainly occur in residential, commercial and industrial areas. MCA as a method for UHI mapping partially matches ground temperatures from MSB's heat mapping. The conclusion of the study was that UHIneed more attention in Swedish urban planning. Challenges included incorporating heating issues into existing buildings, while the opportunities were in more planning documents and detailed mapping. The promotion of resilience, especially through reduction and management measures, needs to be developed in Sweden to strengthen the planning against UHI in both present-day and future urban planning.

Studiens syfte var att undersöka och få en fördjupad förståelse för kursdeltagares tankar och upplevelser av användandet av självmedkänsla på arbetsplatsen. Självmedkänsla är ett relativtnytt begrepp inom organisationer, bland medarbetare och ledare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare som gått en onlinebaserad kurs i Självmedkänsla på jobbet. Tematisk analys användes som metod för att analysera data och resulterade i 8 teman: Ett förhållningssätt, framför allt; Förutsättningar - möjligheter och hinder; Självmedkänsla är något annat- skiljer sig från andra metoder; Skapar och främjar balans; Bättre hälsa och glädje; Nya arbetssätt och bibehållen prestation; Synligt utövande? och Nytt i organisatorisk kontext. Resultatet visade att respondenterna sammantaget upplevde flertalet positiva resultat både psykiskt och fysiskt. Framför allt beskriver deltagarna att de utvecklat ett mer hjälpsamt förhållningssätt som bidrar till en större balans i arbetet och i livet. Det finns goda förutsättningar att använda förhållningssättet på egen hand på arbetet. Svårigheten är att använda förhållningsättet kontinuerligt när både ens egna inre krav och organisationens yttre krav upplevs fortsatt höga. Deltagarna upplever att självmedkänsla oftast bemöts med nyfikenhet och intresse. Vår studie visar på att introducera detta förhållningssätt kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv. / The purpose of this study was to investigate and gain a deeper understanding of participantsthoughts and experience of using self-compassion in the workplace. Self-compassion is described as a new concept within organizations, among employees and leaders. Semistructured interviews were conducted with five participants who had taken an online course in Self-compassion at work. Thematic analysis was used as a method to analyse the data and resulted in 8 themes: An approach, above all; Prerequisites - Opportunities and obstacles; Self-compassion is something else - different from other methods; Creates and promotes balance; Better health and happiness; New ways of working and sustained performance; Visible practice? and New in an organizational context. The results indicated that the respondents overall experienced a majority of positive results, both psychologically and physically. Above all it is a helpful approach to use which contributes to a greater balance at work but also in life. They described good conditions for using self-compassion on their own at work. The difficulty lies in consistently applying the approach when both one´s own internal demands and the organization´s external demands continue to be high. The respondent’s experience is that Self-compassion is often met with curiosity and interest. Our study shows that introducing this approach can contribute to a more sustainable work life.

The failures of the governance of food systems in the past has led to the exposure of vulnerabilities within today’s food systems. Thus, rethinking how food systems are planned is imperative to ensuring food security in the future. This thesis aims to assess the progress of the implementation of Södertälje municipality’s food supply strategy, as well as understanding key barriers and catalysts to implementing sustainable and resilient food systems at a local level. Through semi-formal interviews and a literature review, key insights into food systems governance were discerned. The food supply strategy of Södertälje municipality has begun to be implemented. However, barriers have occurred that have caused the implementation to be slower than anticipated. These barriers are lack of communication regarding the roles and responsibilities within the municipality, co-ordinational issues, the boundaries of municipal authority, a lack of internal alignment, a lack of time and resources, and too few follow-ups. However, these have been offset by catalysts that can help to navigate how implementation can be remedied in the future. These catalysts are champions of policy, a strong policy base and history within the municipality, and political support. The thesis concludes by asserting that increased communication of the strategy, and the clear delegation of goals and responsibilities would enhance implementation in the future. / Misslyckanden i styrningen av livsmedelssystem historiskt har lett till att sårbarheter i dagens livsmedelssystemen har exponerats. Därför är det absolut nödvändigt att tänka om hur livsmedelssystem planeras för att säkerställa livsmedelssäkerhet i framtiden. Detta examensarbete syftar till att bedöma hur Södertälje kommuns implementeringen av dess livsmedelsförsörjningsstrategi fortskrider, samt att förstå viktiga barriärer och katalysatorer för att skapa hållbara och resilienta livsmedelssystem på lokal nivå. Genom semi-formella intervjuer och en litteraturstudie kunde viktiga insikter om styrning av livsmedelssystem upptäckas. Södertälje kommuns livsmedelsförsörjningsstrategi har börjat genomföras det har dock uppstått hinder som har gjort att implementeringen har gått långsammare än tänkt. Dessa barriärer är främst bristande kommunikation kring roller och ansvar inom kommunen, logistiska frågor, gränser för kommunala befogenheter, bristande intern förankring, brist på tid och resurser samt bristande uppföljningar av strategin. Dessa hinder har dock motverkats av katalysatorer som kan hjälpa till att navigera hur implementeringen kan förbättras i framtiden. Dessa katalysatorer är eldsjälar inom kommunen, en stark policybas och historia inom kommunen samt politiskt stöd. Examensarbetet avslutas med att hävda att ökad kommunikation av strategin och tydligare delegeringen av mål och ansvar skulle förbättra implementeringen i framtiden.

This paper challenges the prevailing narrative about Hälsingegårdar by examining them archaeologically. Research questions include assessing settlement continuity from the younger Iron Age to the 1850s and identifying factors influencing continuity at farm, village, and district levels. The study focuses on the Voxnan and Ljusnan valleys in Hälsingland, spanning from the younger Iron Age to 1850. Spatially, districts and villages are selected based on proximity to the rivers, presence of ancient monuments, and 16th-century documentation. Data sources include the Swedish National Heritage Board's register, historical maps, and a tax roll from 1535. The paper argues for continuity in the localization of the farmsteads. The theoretical is the resiliencetheory and the perspective of palimpsests. Methods involve identifying Iron Age sites and using map material for geographical context. Results indicate settlements from the younger Iron Age persisting into the 1850s, demonstrating both site and area continuity. Fundamental factors for resilience and continuity include resource diversity, flexible resource use, micro-level soil awareness, and long-term residence security. The study emphasizes the importance of conscious organization and planning in socio-ecological systems, enabling communities to manage change and crises effectively. A diversified economy supports this resilience, offering various livelihood opportunities such as hunting and trade. Overall, the analysis suggests that regulation and feedback are vital for long-term sustainability and survival. / Följande uppsats utmanar den rådande berättelsen kring hälsingegårdar genom att undersöka dem ur ett arkeologiskt perspektiv. Forskningsfrågorna behandlar kontinuiteten i bosättningarna från yngre järnålder till 1850-talet samt identifiering av faktorer som påverkar denna. Studien fo-kuserar geografiskt på Voxnadalen och Ljusnandalen i Hälsingland. Tidsmässigt är avgräns-ningen från yngre järnålder till 1850. Källorna är Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, hi-storiska kartor och hjälpskattelängd från 1535. De teoretiska ramverken är resiliensteorin och palimpsestperspektivet. Resultaten visar att bosättningar från yngre järnålder kvarstår in i 1850-talet, vilket visar både plats- och områdeskontinuitet. Grundläggande faktorer för resiliens och kontinuitet utgörs av tillgång till en mångfald av resurser, flexibelt resursutnyttjande, medveten-het om markens beskaffenhet på mikronivå samt långsiktig trygghet genom stadigvarande bosätt-ning. Studien betonar vikten av medveten organisation och planering, vilket möjliggör effektiv hantering av förändringar och kriser. Sammanfattningsvis visar analysen att reglering och åter-koppling är avgörande för långsiktig hållbarhet och överlevnad.

This paper deals with issues on how archaeology might participate in transdisciplinary research andwork towards sustainable development. Three main themes are explored based on sustainabilitywork mainly from Stockholm Resilience Centre and previous archaeological texts about theutilisation of archaeology for environmental benefits. The themes are nature/culture-dichotomies,deep time perspectives and heritage. Each theme is continously adding unto the next one,whereafter applicability scenarios are discussed in three Sweden-specific environmental contexts:The Baltic Sea, agricultural landscapes and the alpine environment. Implications include: thedevelopment of a heritage perspective that bridges the nature-culture divide and focuses oncontinuity rather than preservation and includes human usage of heritage, possibilities forarchaeology to be used to inform environmental management and to counter NIMBY-ism

Today’s society is built upon different infrastructures; structured and integrated systems that are available generally. The consequences of an infrastructure that has stopped working may lead to detrimental implications for the dependent entity – critical infrastructure of said kind are called critical infrastructures. If a payment system would happen to cease to work, a bullwhip-like effect would occur within the financial infrastructure. To create resilience, i.e. the ability to counteract or rehabilitate such an event, is a methodology that may assist the society in handling crises such as these in a more efficient manner. The purpose of this study is to examine the banking sectors resilience in the context of disruptions within card payment systems. The study has been conducted with the help of interviews by different stakeholders working within the banking sector in Sweden. The collected data has been completely confidential. This study is of an exploratory nature, thus a qualitative research method has been applied. The interviews have been recorded and transcribed, and lastly analyzed. The conclusions drawn from the results and analysis has shown that the banks have knowledge of core principals of resilience. The banks resilience principals do differ from the principles conveyed in theoretical literature – while maintaining a unified view of said principles among themselves in the financial sector. The banks are prepared for short-term crises that may emerge, but they do not seem particularly prepared for long-term - more rare – crises. / Dagens samhälle är uppbyggt av många olika infrastrukturer, med infrastruktur menas ett system som är allmänt tillgängligt. Följderna av en infrastruktur som har slutat att fungera kan leda till något stort då en störning kan påverka flera delar i samhället, detta kallas för kritisk infrastruktur. Skulle betalningssystemet sluta fungera uppstår det störningar i den finansiella infrastrukturen. Att skapa resiliens, d.v.s. förmågan att motstå eller återhämta sig från olika kriser som kan uppstå i samhället, är en arbetsmetod som kan hjälpa samhället att hantera kriser på ett effektivare sätt. Syftet med studien är att undersöka bankers resiliens mot störning i kortsystem. Studien har genomförts genom intervjuer med representanter från banker i Sverige och insamlade svar behandlas konfidentiellt. Denna studie är en explorativ studie med kvalitativa forskningsmetoder och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Intervjuerna spelades in, transkriberades och slutligen analyserades. De slutsatser som dras från resultat och analys är att bankerna har kännedom om resiliens och arbetar med resiliens principerna. Bankernas resiliens principer skiljer sig från principerna i teorin, dock har bankerna ett gemensamt synsätt på resiliens. Bankerna är förberedda för kortvariga kriser som kan uppstå men inte för långvariga kriser då de anser att långvariga kriser är sällsynta.

Research suggests that university students are at risk for developing psychiatric symptoms, but there is a lack of research targeting wellbeing amongst students in Sweden. The aim of the study was to investigate the relationship between social- and cognitive resilience factors and subjective wellbeing in university students in Sweden. Participants were 396 full-time students. The protective factors, measured by means of the test Scale of Protective Factors (SPF-24), social support, social skills, planning and prioritising behaviour and goal efficacy, were entered into a multiple regression analysis (MRA) with subjective wellbeing, measured by the test Personal Wellbeing Index Adult (PWI-A), as the criterion variable. A significant model emerged with an explanatory power of 41%, indicating that social support, social skills and goal efficacy were significant predictors of subjective wellbeing. Furthermore, employed students rated their goal efficacy higher than unemployed students, and females rated their resilience higher than males. Moreover, results indicate that females and males, as well as students who studied at university to different extents, have similar levels of social support, goal efficacy and wellbeing. Limitations and implementations are discussed. / Forskning visar att universitetsstudenter är en riskgrupp gällande utveckling av psykiatriska symptom, men det saknas studier som undersöker välmående hos svenska studenter. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan sociala- och kognitiva resiliensfaktorer och subjektivt välmående i denna grupp. Deltagarna uppgick till 396 heltidsstuderande. Resiliensfaktorerna socialt stöd, sociala färdigheter, planerings- och prioriteringsbeteende samt tilltro till att uppnå mål, uppmätta med hjälp av Scale of Protective Factors (SPF-24), lades in i en multipel regressionsanalys (MRA) med subjektivt välmående, uppmätt med Personal Wellbeing Index Adult (PWI-A), som kriterievariabel. En signifikant modell erhölls, med en förklaringskraft på 41 %, vilken antydde att socialt stöd, sociala färdigheter och tilltro till att uppnå mål signifikant predicerar subjektivt välmående. Vidare skattade arbetande studenter tilltro till att uppnå mål högre än icke-arbetande studenter. Dessutom visade resultatet att kvinnliga studenter skattade resiliens högre än manliga studenter. Kvinnliga och manliga studenter hade liknande nivåer av socialt stöd, tilltro till att uppnå mål och subjektivt välmående. Begränsningar och implementeringar diskuteras.

Följande uppsats är resultatet av en studie där kunder intervjuades om vilka förväntningar de har i en situation där betalsystemen skulle sluta fungera. Studien är en del i ett större projekt som heter Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for the Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games (CCRAAAFFFTING) som görs på uppdrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Syftet med studien är att genom att förstå kundens perspektiv kan CCRAAAFFFTING-projektet förbättra sin försöks- och träningsmiljö i simuleringarna och på så sätt bidra till att förbättra samhällets resiliens rörande störningar i betalsystemen. Studiens frågeställningar utgår från en situation där betalsystemen inte fungerar och lyder: Vad förväntar sig kunden att den får tillgång till?När då? Vad är kunden förberedd på?Hur skiljer sig detta hos olika kundgrupper? Frågeställningarna besvarades genom intervjuer med personer inom olika kundgrupper. Intervjuerna spelades in med diktafon, transkriberades och analyseras därefter med tematisk analys. Den tematiska analysen gav upphov till följande överteman: Vad som finns hemma, När krisen är framme, När betalkorten inte fungerar och Vem som har ansvar. Första temat har undertemana Kontanter finns av en slump och Att klara sig 72 timmar utan att handla. Andra övertemat har undertemana Hållbara varor och Vikten av information. Tredje övertemat har följande underteman: Oro för att bankomaternas pengar tar slut, Hopp när kontanterna tar slut och Alternativa lösningar på problemet. Fjärde övertemat har följande underteman: Affärernas ansvar, Bankernas ansvar och Regeringens och statens ansvar. Slutsatsen är att människor som bor på landet har bättre resiliens och skulle klara sig längre i en situation där betalsystemen slutar fungera, jämfört med personer som bor mer centralt i staden och att det behövs mer information om betalsystem för att människor ska kunna få en bättre resiliens och minskad oro för vad som skulle kunna hända. / The following thesis is the result of a study of costumer interviews about anticipations in a situation where the payment systems stop working. The study is a part of a greater project called Creating Collaborative Resilience Awareness, Analysis and Action for the Finance, Food and Fuel Systems in INteractive Games (CCRAAAFFFTING), commissioned by MSB (the Swedish Civil Contingencies Agency). The purpose of the study is that by understanding the costumer’s perspective the CCRAAAFFFTING project can improve its training environment in the simulations and thereby better the resilience of the society in terms of disruptions in the payment systems. Following are the study’s research questions based on a situation where the payment systems stop working: What does the costumer expect to get access to?When? What is the costumer prepared for?How does this differ among different costumer groups? The research questions were answered by interviews with people within different costumer groups. The interviews were recorded, transcribed and analysed by thematic analysis. The thematic analysis resulted in the following main themes: What to be found at home, When the crisis is present, When the debit cards does not work and Who is responsible. The first theme has the sub themes Having cash is random and To manage 72 hours without shopping. Second main theme has the sub themes Durable products and The importance of information. The third main theme has the following sub themes: Worry about cash machines running out of money, Hope when cash run out and Alternative solutions to the problem. The fourth main theme has the following sub themes: The responsibility of the stores, The responsibility of the banks and The responsibility of the government and the state. The result shows that people living in the countryside have greater resilience than those who live in the city, in a situation where the payment systems stop working, compared to people living in the city centre, and that people need more information about payment systems to get a better resilience and reduced concerns for what might happen.

Allmänheten har ett uttalat ansvar vid krishantering, men är sällan medverkande i myndigheters arbete med krisberedskap och krisövning. Allmänheten är oftast den som är på plats där en kris händer och det kan finnas värden i att låta den bli mer inkluderad i arbetet att förbättra samhällets resiliens och minska dess sårbarhet vid en kris. Det här arbetet undersöker vad krishanterare i Värmland i Sverige och Hedmark i Norge anser om att inkludera allmänheten och hur det skulle kunna gå till för att på bästa sätt ta tillvara allmänhetens förmågor till fördel för samhället. Studien är kvalitativ med intervjuer som metod och resultatet analyserades med kvalitativ textanalys. Resultatet har diskuterats utifrån teorin om empowerment som handlar om att stärka den enskildes självförtroende att agera i en kris. Medan myndigheter ser behovet av empowerment så finns det en klyfta att överbrygga som handlar om att myndigheter inte ser allmänheten som en självklar deltagare i krisberedskapsarbetet. Resultatet indikerar att krishanterare ser övning med allmänheten som mestadels positivt, men att de begränsas av resursbrist och föreställningar om allmänhetens reaktioner samt en oro för vad insynen i myndigheternas krisberedskapsarbete kan leda till för negativa konsekvenser. Det viktigaste för att stärka individer och allmänhet sågs vara riktad information och kommunikation som kunde stärka personer att agera på ett bra sätt i en kris, stärka medmänskligheten samt stärka allmänhetens förmåga att ta kloka val samt öka deras tillit till myndigheterna. / The public has a pronounced responsibility for crisis management in Sweden and Norway, but is not a common part of the work on crisis preparedness and crisis training. The public is usually the first responder when a crisis occurs and there may be values ​​in allowing the public to be more included to improve societies’ resilience and reduce its vulnerability. This paper examines what crisis managers in Värmland in Sweden and Hedmark in Norway consider about including the public more and how the public could be included to best utilize the public's abilities for the benefit of society. The study has a qualitative design, with interviews as the main method. The result is analyzed by means of qualitative text analysis. The result indicates that crisis managers see crisis training with the public as mostly positive with clearly beneficial values, but they see themselves as limited by lack of resources and worry about public responses and concerns about how the transparency of government emergency preparedness work can lead to negative consequences such as lack of trust. The most important finding was the importance to strengthen individuals and the public through targeted information and communication. Information and education could strengthen people to act wisely in a situation, strengthen humanity, and strengthen the publics ability to make good choices as well as increase public trust in the authorities. The result has been discussed based on theories of empowerment, to strengthen the individual's self-confidence to act in a crisis. While authorities see the need for empowerment, there is a gap to bridge that is about authorities not viewing the public as an obvious participant in emergency preparedness work. / CriseIT