Denna studie utgår från implementeringsteorin men är omarbetad utefter studiens syfte, som är att undersöka vilka möjligheter, så som kompetensutveckling, resurser samt stöttning, förskolechefer erbjuder sina anställda pedagoger. Detta för att pedagogerna i sin tur ska ha möjlighet att arbeta med barns lärande, vad det gäller konflikthantering. Frågeställningarna är utformade efter syftet och lyder som följande: ”Vilken kompetensutveckling har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilka resurser har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda, vad det gäller barns lärande kring konflikthantering?” ”Vilken stöttning har förskolechefer förståelse av att de erbjuder sina anställda för att arbeta med barns lärande, kring konflikthantering?”Empirin samlas in från tre olika intervjuer med tre förskolechefer, intervjuerna spelas in via ljudupptagning. Det insamlade materialet tematiseras och sedan analyseras och tolkas det med hjälp av hermeneutik. Utifrån resultatet och diskussionen är slutsatsen att förskolechefer har förståelsen att de möjliggör kompetensutveckling för sina pedagoger, i form av litteraturläsning och kurser. Dock styrs detta utefter personalens enskilda och barngruppens behov. Just nu är det ingen av förskolecheferna som har förståelsen att deras pedagoger har behov av kompetensutveckling om barns konflikthantering. Det synliggörs även att en av förskolecheferna möjliggör resurser i form av tid, till att läsa litteratur som handlar om barns konflikthantering, det är även en förskolechef som erbjuder reflektionstid kring ämnet. Vidare visas det att förskolechefernas förståelse visar att de stöttar sina pedagoger i barns konflikthantering genom att försöka göra det till en naturlig del av verksamheten.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns ett stort behov av effektivisering inom kommunal äldreomsorg för att motverka en eventuell framtida skatteökning. Detta behov har uppkommit dels på grund av en förändrad demografi, med ökat antal äldre, men också de svårigheter som finns i att effektivisera tjänster som utgörs av personlig arbetskraft. En effektivisering av kommunala välfärdstjänster får inte medföra någon negativ inverkan på tjänsternas utförande i form av kvalitet. Kraven på tjänsternas utförande och kvalitet tenderar dock att öka i samband med en högre välfärd och bättre levnadsstandard. Genom uppmärksammande av kommunala intressenters olika behov och önskemål är det viktigt att en effektivisering sker både produktivt och ändamålsenligt för att förhindra en skatteökning eller försämrad kvalitet. Det resursbaserade perspektivet, resource-based view (RBV), kan ses som ett effektivitetsorienterat analysverktyg, vilket framförallt nyttjats inom kommersiella företag. RBV fokuserar på organisationens interna resurser och hur dessa kan stärkas, vilket således kan medföra en positiv inverkan på både produktiviteten och kvaliteten. Det finns dock en viss mätningsproblematik inom RBV eftersom de interna resurser som synsättet belyser framförallt är av immateriell karaktär.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida RBV kan utgöra ett lämpligt verktyg vid effektivisering av kommunala välfärdstjänster och på så vis skapa en ökad förståelse om interna resurser och hur dessa kan stärkas. Då RBV fundamentalt utgår från kommersiella företag är uppsatsens syfte dessutom att belysa de faktorer som gör synsättet applicerbart även på offentlig sektor. Metod: Materialet till den empiriska studien samlades in genom triangulering. En förstudie genomfördes för att få underlag till det urval som sedan resulterade i att två äldreboenden valdes ut för att studeras mer ingående. På de två utvalda äldreboendena genomfördes sedan totalt sex stycken kvalitativa intervjuer, varav två med enhetschefer och fyra med medarbetare. Intervjuerna genomfördes med stöd av en temamall vilket medförde en diskussion kring uppsatsens ämnesområden. Med hjälp av intervjuerna identifierades interna resurser som var relaterade till verksamhetens mål och förväntningar från organisationens intressenter. Som komplement till uppsatsens studie har boendenas balanserade styrkort nyttjats. Slutsats: Uppsatsen har belyst de mest betydande skillnaderna vid applicering av RBV på offentlig sektor gentemot kommersiella företag. Interna resurser som arbetssätt, ekonomisk kompetens, tyst kunskap, förmågan att interagera med andra organisationer, förmågan att tillvarata personalens kompetens samt förmågan att skapa en bra dialog mellan personal, brukare och dennes anhöriga har identifierats. Utöver dessa immateriella resurser har den materiella resurs som utgörs av fastigheternas utformning lyfts fram då det är en resurs som visat sig ha stor betydelse för enheternas dagliga verksamhet. Uppsatsen har även synliggjort hur resurser och förmågor kan skapas och stärkas genom interaktion med andra organisationer. Genom att belysa RBVs applicerbarhet på offentlig sektor, olika resurser och hur dessa kan stärkas har uppsatsen uppnått sitt syfte.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut för att gynna andraspråkselevers individuella språkutveckling. Detta undersöks genom en enkätundersökning, observationer, lärarintervjuer samt elevintervjuer. Resultaten visar att det är svårt för SVA-lärare att komma åt elevers olika förutsättningar och behov. Att individanpassa undervisningen är enklare i teorin än i praktiken menar lärarna. Studien visar att SVA-ämnet saknar resurser i form av pedagoger och tekniska hjälpmedel och har en svaghetsstämpel bland andra ämnen. Slutsatserna som dras är att det behövs mer resurser för att individanpassa undervisningen för att gynna andraspråkselevers språkutveckling.

No description available.

<p>Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande. Utredningen pekar på att Globalen har möjligheten att bygga upp ett corporate brand för en ny butik genom att använda delar av sin befintliga identitet. Det är dock viktigt att inse betydelsen av att varumärket får en tydlig koppling till affärsmässig verksamhet, något som idag saknas.</p>

<p>Resurser existerar i alla delar av ett företag. Interaktioner mellan resurser är ett fenomen som ständigt sker och påverkar ett företag. Studier om resursinteraktioner och dess samband är ett relativt outforskat ämne. I vårt fall har vi utgått från fyra fokala produkter (produkter i fokus), som interagerar med andra resurser i dess närhet. Vår studie förklarar hur dessa interaktioner påverkar olika beroendeförhållanden (ekonomiska, sociala samt teknologiska). För att belysa dessa interaktioner har förpackningsprocessen inom Kivik Musteri studerats. Resultatet visar på att dessa interaktioner i hög grad interagerar enskilt i förpackningsprocessen. I de fall där interaktionen inte förändrades när en fokal produkt byttes ut påverkades Kivik genom att beroendet gentemot specifika leverantörer blev lägre.</p>

Bakgrund: Goda arbetsförhållanden främjar hälsa genom exempelvis ekonomisk trygghet, personlig utveckling, sociala relationer, samt skydd mot eventuella riskfaktorer i arbetet. I arbetslivet behövs resurser, som kan delas in i fysiska och psykosociala resurser. Resurser behövs för att kunna möta och hantera olika krav men också för att de kan ge välbefinnande, motivation och personlig utveckling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva here 4 U-handledares upplevelser av arbetsrelaterad hälsa utifrån resurser. Metod: here 4 U är en organisation som erbjuder skolor ett arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor. På skolor som väljer att arbeta med here 4 U leds arbetet av en eller flera personer ur skolpersonalen som då blir here 4 U-handledare på skolan. En kvalitativ ansats tillämpades där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med here 4 U-handledare. Intervjufrågorna skapades med inspiration från krav-resursmodellen. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ induktiv innehållsanalys, som genererade två huvudkategorier; tillgång till bra relationer och nätverk viktigt för arbetet och hälsan, samt arbetets innehåll och upplägg är viktigt för hälsan. Resultat: Resultatet visar att relationer och nätverk är viktiga på och utanför skolan, och överlag finns tillgång till bra resurser för handledarna. Resurser gällande innehåll och upplägg finns på generell nivå, specifikt för here 4 U-arbetet och individens arbetssätt. Det finns också resurser som behöver utvecklas, främst angående arbetets upplägg men även inom andra kategorier. Slutsatser: Det finns ett flertal resurser som är viktiga för arbetets genomförande samt individens hälsa, och att dessa är viktiga att ta hänsyn till vid planering och fördelning av arbete.

Problemformulering och syfte: Tidigare forskning inom typografi och typsnitt har fokuserat på dess läsbarhet, läslighet och igenkänning och har helt ignorerat typografi som ett kommunikativt meningsskapande verktyg. Ett typsnitts meningsskapande funktion är av relevans både för formgivare men också för personer som på något sätt arbetar med text och ord. Syftet med undersökningen är att förklara hur typografi och typsnitt är en del i en meningsskapande process med utgångspunkt i ett representationsteoretiskt perspektiv. Studien är ett fall av hur typografi kan fungera som en kulturell meningsskapande resurs inom förpackningsdesign. Metod och material: Studiens fyra kvalitativa metoder är informantintervjuer, semiotisk analys, experimentell metod och fokusgrupper. Informantintervjuerna utfördes för att få underlag till den experimentella metoden som i sin tur analyserades i två steg, dels genom en denotativ semiotiska analys, och dels konnotativt genom fokusgrupperna. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att typsnitt har en meningsskapande funktion och att typsnittens anatomiska egenskaper samt kontext påverkar betydelsen.

<p>Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning. En del av resultatet visade att i skolorna i min undersökning finns välutbildad personal, specialpedagog och speciallärare som är väl insatt i elevers svårigheter. En annan del av undersökningen visar att resurserna vid skolorna används på olika sätt och det resulterar i att dagens moderna metoder med en inkluderande undervisning inte alltid bedrivs.</p>

<p> </p><p>Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (<em>N</em>=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation. </p>