Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs. Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema. Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård. Om dessa faktorer ökar egenvårdskapaciteten kan de ses som resurser och minskar de egenvårdskapaciteten ses faktorerna som hinder och det kan leda till   egenvårdsbegränsning och i värsta fall egenvårdsbrist.

Denna uppsats handlar om hur Världsbutiken Globalen kan gå till väga för att skapa ett starkt corporate brand, det vill säga ett organisatoriskt varumärke, vid etableringen av en klädbutik. Syftet är att undersöka hur en organisation kan gå till väga för att bygga ett corporate brand med begränsade resurser. Information om Världsbutiken som organisation och deras arbete kring rättvis handel har vi erhållit genom en intervju med Fredrik Pettersson på Globalen. För att finna framgångsfaktorer inom varumärkesbyggande har nyckelpersoner på mindre företag intervjuats. De empiriska resultaten har sedan analyserats utifrån marknadsföringsteorier om varumärkesbyggande. Utredningen pekar på att Globalen har möjligheten att bygga upp ett corporate brand för en ny butik genom att använda delar av sin befintliga identitet. Det är dock viktigt att inse betydelsen av att varumärket får en tydlig koppling till affärsmässig verksamhet, något som idag saknas.

Bakgrund På grund av den ekonomiska kris som nu råder växte vårt intresse för resurser och hur beroende vi egentligen är av dem. Vi blev intresserade av att ta reda på hur lärare i ett u-land, som vanligtvis har färre resurser än ett i-land, löser sina undervisningssituationer. Vi fick möjligheten att resa till och tillbringa tio veckor i Uganda för att undersöka vårt syfte. Ordet resurs definieras i denna uppsats som materiella, personella eller miljömässiga resurser. Några som också uppmärksammat afrikansk skolkultur och som tagits upp i denna uppsats är Palme (1998) och Linde (2000) samt UNESCO som årligen ger ut en rapport om skolutvecklingen världen över. Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare på en grundskola i östra Uganda löser skolsituationer med fokus på resurser. Studien utgår från dessa frågeställningar: Vilka resurser finns på skolan? Hur används det i undervisningen? Vad tänker lärare kring resurser? Metod Studien utgår från ett etnografiskt tillvägagångssätt vilket betyder att resultatet framkommit genom deltagande observationer, fältanteckningar och fokusgruppsintervjuer. Att blanda olika metoder genom triangulering gjorde det möjligt för oss att ställa de olika resultaten mot varandra för att höja tillförlitligheten. Ramfaktorteorin har även använts för att strukturera upp resultatet. Under analysen framkom fyra olika kategorier som utgör ramarna för undervisningen. Resultat Materiella, personella och miljömässiga resurser samt grundläggande behov är de ramar som vi fokuserat på i denna studie och som enligt vår tolkning påverkar vilken undervisning som är möjlig. Skrivmaterial och krita anses nödvändiga. Lärarna ser sig själva som viktiga resurser genom att uppmuntra, undervisa och vara goda förebilder. Den största resursen ser de ändå att de grundläggande fysiska behoven utgör. Sömn, mat och trygghetsbehoven behöver vara tillfredsställda för att lärande överhuvudtaget ska vara möjligt. Ramarna leder till en undervisning som till största del utgörs av förmedlingspedagogik. I diskussioner med lärarna framkommer tankar om andra arbetssätt som på grund av högt elevantal är svårt att införliva.

No description available.

Studiens syfte har varit att studera hur faktorerna kompetens, resurser och motivation påverkar pedagogerna i deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod. Utifrån implementeringsteorin och med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi försökt få större förståelse för de förutsättningar pedagogerna ställs inför på skolorna. Vi har intervjuat fyra pedagoger som undervisar i läs- och skrivutveckling i årskurs 1 eller 2. Teorin visar att pedagogerna ställs inför olika förutsättningar på skolorna och att pedagogernas kompetens är det centrala för genomförandet och utformningen av undervisningen. Tidigare forskning visar också att pedagogernas motivation är avgörande för deras vilja att utveckla sig själva och undervisningen.   Resultatet av vår studie visar att faktorerna kompetens, resurser och motivation i många fall påverkas av varandra. Om det är någon av dessa faktorer som är bristande påverkar detta pedagogernas valmöjlighet av läs- och skrivutvecklingsmetod. Vi kan konstatera att vissa pedagogers undervisning och metodval har påverkats av vilken kompetensutveckling de fått och vissa ser brister i detta för att kunna genomföra den undervisning de skulle vilja. Ingen av pedagogerna säger att de saknar motivation till arbetet men däremot efterfrågar de ibland fler resurser. De flesta pedagogerna anser att deras valmöjligheter är stora men vi har i vår studie sett att påverkan av kompetens, resurser och motivation styr deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod i stor utsträckning.

Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts. Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 – 10 år. Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning. Däremot ansåg samtliga lärare att populärkulturen är något mycket positivt och värdefullt för eleverna. Resultaten visade även att lärarna själva i hög grad utövar populärkulturella aktiviteter i privatlivet men begränsar den i stor mån när dem befinner sig på sin arbetsplats Vidare visade resultaten att eleverna ansåg att de populärkulturella influenserna är tillåtande men önskar sig mer av dessa. Till skillnad från den tidigare forskningen som har gjorts inom området visade resultaten i denna studie att lärare idag är mer positiva till populärkulturen än tidigare. Däremot har det kritiska förhållningssättet mot populärkulturen i undervisningen inte helt och hållet upphört.

Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan. De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ”pedagogisk nyckel”. Nycklarna leder till en ökad framgång för att kunna uppnå en optimal lärandemiljö i förskolan. Linikko(2009) betonar att nycklarna är det som utgör en särskild betydelse till framgång.  Pedagogerna betonar även att det för en lyckad integrering krävs det att märka varje barns individuella behov och anpassa verksamheten därefter, som både ska utmana och utveckla barnen. Främst belyses det i studien att pedagogerna ska se till det enskilda barnets olika behov och tillgodose det efter bästa förmåga. Kunskap, erfarenheter och förhållningssätt är något som hela tiden utökas och utvecklas, som är en central del för pedagogernas fortsatta arbete i bemötandet av de olika individer och behov som finns i barngruppen.

Fokus ligger på att studera erfarenheter hos volontärer som arbetar inom polisen i Stockholm. I och med deras erfarenheter syftar uppsatsen till att öka förståelsen för vad som gör att en söker sig till en verksamhet där det föreligger risk för den egna säkerheten. De teoretiska utgångspunkterna är socialkonstruktivism samt kollektiva resurser. Socialkonstruktivism utifrån förståelsen för volontärernas erfarenheter och hur verkligheten skapas i det sociala sammanhanget de befinner sig inom. Kollektiva resurser kan vara en del av anledningar till att befinna sig inom en verksamhet. Den tidigare forskningen behandlar staten som volontärverksamhet, anledningar att befinna sig där samt arbetssituation. Studien bygger på fem tematiskt öppna intervjuer, med polisvolontärer aktiva inom Stockholmsområdet. Resultatet bygger på fyra teman, varför vara där, sinande intresse, risk inom uppdrag och trygghet. Informanterna hade en positiv inställning till polisen och beskriver hur verksamheten är ett viktigt verktyg för att uppnå olika mål. Det visade sig dock att det fanns en motstridighet kring att befinna sig inom verksamheten, eftersom de ibland undvek vissa uppdrag utifrån olika faktorer. Det visade sig att det fanns risker inom polisens verksamhet men att det inte uppfattades som att de var riktat mot informanterna personligen, utan främst mot polisen. Informanterna menade på att trygghet kan uppnås utifrån volontärgruppen, att polisen står bakom dem men att dessa förutsätter ett egenansvar.

Det har blivit allt viktigare för företag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och därmed ta ansvar för sin påverkan på samhället. Många företag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa frågor utan ägnar sig mer åt välgörenhets- arbete. Denna uppsats ämnar ge nya perspektiv på hur företag kan ägna sig åt CSR, genom att studera arbetet i Swedbank. Detta har skett genom en kvalitativ undersökning, bestående av en analys av bankens egna rapporter om arbetet och intervjuer med fem anställda. Studien bygger på tre centrala koncept i CSR-forskningen, likhet, stringens och startpunkt, som utgör uppsatsens teoretiska ram. Resultaten visar att banken huvudsakligen följer teorin vad gäller stringens, men skiljer sig i likhet och startpunkt. Trots detta är banken framgångsrik i sitt CSR-arbete. Uppsatsen uppvisar därmed svårigheterna i att skapa generella riktlinjer för CSR som inte tar hänsyn till företagens individuella förutsättningar.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats. Resultatet visade att olika heuristiker belastade kognitiva resurser olika och var därmed olika krävande, men denna skillnad enbart verkar vara kortvarig då inga signifikanta skillnader kunde uppmätas på strooptestet.