Syftet med denna studie är att undersöka vilka resurser för kommunikation som elever använder under arbetet med matematiska problem. Denna studie baseras på en tidigare genomförd litteraturstudie i vilken forskning gällande undervisning genom matematisk problemlösning undersöktes. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är Selander och Kress (2010) framställning av resurser vilka också utgör utgångspunkten i den senare analysen av de genomförda elevintervjuerna. Tio elevintervjuer utgör basen i den här studien där elever i förskoleklass samt årskurs två har intervjuats samtidigt som de utfört matematisk problemlösning. Resultatet visar att elever använder framförallt gester och ljud även om alla, i bakgrunden beskrivna kategorier av resurser för kommunikation, återfinns i resultatet. Bilder och skrivtecken är de resurser för kommunikation som används minst frekvent av eleverna i studien. Studien har utgått från följande resurser för kommunikation, vilka återfinns som en röd tråd i denna studie: skrivtecken, bilder, ljud samt gester. Ursprunget till begreppet kommer från den engelska beskrivningen av modes. / <p>Matematik</p>

Den här uppsatsens syfte är att undersöka faktorer som verkar ha en betydande effekt på huruvida män är föräldralediga eller inte. Teorin och den tidigare forskning som presenteras utgår från både ett ekonomiskt perspektiv samt ett genusperspektiv. Frågeställningarna som vägleder uppsatsen är: <ul type="disc">Är de relativa resurserna avgörande för föräldraledighetsuttag? Hur påverkar könsvärderingar mäns uttag av föräldraledighet? Utifrån ett ekonomiskt perspektiv på tidigare forskning och teori är jag intresserad av att undersöka vad relativa resurser har för samband med mäns föräldraledighet. Jag har använt mig av variabeln utbildning, i relation till ens partner, som ett mått på relativa resurser. Detta eftersom att utbildning ofta är högt korrelerat med inkomst och som oftast är något som individer hinner genomföra innan de skaffar barn. Utifrån ett genusperspektiv på tidigare forskning och teori undersöker jag även faktorerna hegemonisk maskulinitet samt könsnormer och könsvärderingar. Analysen är gjort med hjälp av en logistisk regression i programmet SPSS. Resultaten visar inget statistiskt signifikant samband mellan relativa resurser och föräldraledighet. Resultaten visar inte heller något statistiskt signifikant samband mellan hegemonisk maskulinitet och föräldraledighet. Däremot visar resultaten att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan könsvärderingar och könsnormer och uttag av föräldraledighet på så sätt att en mer traditionell inställning till kön innebär lägre sannolikhet att vara föräldraledig.

Syftet med studien är att undersöka hur två bildlärare på högstadiet använder sig av digitala resurser i sin didaktiska praktik i ämnet bild. Genom semistrukturerad intervju samlade vi in material från bildlärarna på två olika högstadieskolor. Detta transkriberades och delades in under rubriker framtagna från intervjuguiden. Resultatet visar att lärarna använder sig av digitala resurser i ganska hög grad. De hämtar material på nätet, använder sig av skolans virtuella lärplattform, spelar in en del lektioner som de delar med eleverna tillsammans med annat digitalt material. På grund av tidsbrist och annat var det dock svårt att använda digitala resurser i så stor utsträckning som de skulle vilja, vilket främst är i själva undervisningen (realiseringsfasen). Tekniken ses ibland som ett frustrationsmoment, då den inte alltid vill samarbeta med lärarens önskemål. Trots detta finns ändå ett intresse hos lärarna att arbeta mer digitalt. Det är en god idé att ge lärarna mer tid till att utveckla sin digitala kompetens, då det är en investering i vårt alltmer digitala samhälle.

Studien handlar om hur lärare planerar för att ge de nyanlända eleverna en bra grund att stå på. Lärarnas planering är beskriven genom att lärare har berättat hur de undervisar i svenska och vad de ska tänka på inför nästa lektion.Syftet med studien är att behöriga lärare berättar hur de planerar och genomför sin svenskundervisning med nyanlända elever i sin klass.Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod med intervju som redskap. Anledningen till valet av metod var att få ut mycket information på kort tid. Det var fem lärare som intervjuades på två skolor i Västra Götalands län.Resultatet visar att skolorna arbetar med de nyanlända eleverna på olika sätt. Den ena skolan har Ipads till alla elever medan den andra skolan har fler resurser som ger eleverna mer studiehandledning. Resultatet visar även att lärare vill ha mer planeringstid då de planerar för studiehandledarna också.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilka sätt den multisemiotiska texten i vanligt förekommande läroböcker i matematik för årskurs fem erbjuder elever möjligheter att utveckla den matematiska kommunikationsförmågan. Detta studeras genom analys av läromedlets struktur, koppling till elevernas sociala kontext samt användande och organisation av semiotiska resurser. Detta undersöks genom en kvalitativ visuell textanalys med utgångspunkt i en socialsemiotisk teoribildning. En analysmodell utarbetades och utifrån denna har tre läroböcker analyserats för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Metoden valdes för att få syn på egenskaper i texten som erbjuder elever möjligheter att utveckla förståelse samt förtrogenhet med på vilka sätt semiotiska resurser har betydelse vid matematisk kommunikation, vilket i enlighet med kommentarmaterialet i matematik utgör grunden för kommunikationsförmågan. Resultatet visar att det empiriska materialet genom struktur samt användande och organisation av semiotiska resurser erbjuder elever möjligheter att utveckla kommunikationsförmåga i matematik. Studiens omfattning är begränsad vilket leder till att undersökningens resultat inte kan generaliseras till matematikböcker eller läromedel i allmänhet dock kan resultatet vara av intresse även bortom de analyserade läromedlen.

Under 2018 reviderades läroplanen och nya mål och kunskapskrav sattes upp gällande digitala verktyg och medier, även kallat IKT. Detta anser vi vara ett mycket relevant ämne då det digitala idag dominerar i samhället och tekniken går framåt. I studien ställs följande frågor: - Vad har fritidshemmet för resurser att möta de nya målen i läroplanen gällande IKT? - Vad är fritidslärares attityd till de nya målen gällande IKT i läroplanen? Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur fritidslärare idag möter de nya målen i läroplanen gällande IKT och även vad fritidshemmen har för tillgång till material. Fritidslärarens personliga inställning är också relevant i undersökningen. Här kommer det alltså både redovisas attityd- och resursfrågor. Studien baseras på en kvalitativ metod, där fem fritidslärare eller fritidspedagoger har blivit intervjuade. I resultatet framgår det hur de ser på IKT, dess utveckling och vad de har för resurser att tillgå. Den uppfattningen som dominerar inom ämnet IKT, både vad gäller egen kunskap om material och kunskaper om målen i läroplanen, är en positiv ton blandat med en hel del osäkerhet. En annan sak som alla intervjuade hade gemensamt var att de tyckte de saknade resurser av alla de slag. I studien finns syns däremot ett mönster att de yngre som intervjuat har en större självsäkerhet än de äldre respondenterna.

Självbestämmanderätt är en central aspekt i socialtjänstlagen. Denna rättär mycket viktigt speciellt inom vård och omsorg då en människas liv påverkas i så stor utsträckning. Även om självbestämmanderätt finns reglerat i lagstiftning och riktlinjer, säger det inget om hur dessa mål om självbestämmande och värdighet ska förstås i praktiken. Ofta förutsättsen viss aktivitet hos de äldre för att kunna kräva en god omsorg, men äldre kan inte alltid vara dirigenter i sina egna liv då de har funktionedsättningar och är beroende av samhällets insatser. Därför är det mycket viktigt att äldre människor kan få god vård från omsorgspersonal på äldreboenden. God vård innefattar också den sociala aspekten.Sociala aspekten i ett äldres liv är mycket viktigt, syftet med uppsatsen är att studera betydelser av sociala aktiviteter för äldre som bor på äldreboende utifrånprofessionella perspektiv samt äldres syn på dessa.Äldres funktionsnedsättningar påverkar deras fysiska, psykiska och sociala liv.Delaktighet i olika sociala aktiviteter kan vara hjälpsamt mot social isolering och ensamhet genom att det skapar socialt välbefinnande. Tidigare forskningen inriktar sig mest på äldres fysiska och psykiska välbefinnande som grundar sig på aktivitet.Eftersom fokus varatt undersöka hur individer ser på sociala aktiviteter så valde jag att genomföra en kvalitativ studie. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre undersköterskor, en aktivitetssamordnare, en enhetschef och två äldre kvinnor.Resultat av undersökningen visar att för att ha en bra aktivitet på äldreboende krävs resurser i flera former. Flera äldreboenden saknar en aktivitetssamordnare och i vissa fall när det finns aktivitetssamordnare finns det däremot inget tillräckligt stöd med fler resurser (personal) som kan hjälpa till så attaktiviteterna kan genomföras. Den strama budgeten medför brist av personal.Personalens förhållningssätt till aktiviteterna och de äldres välmående är också en viktig aspekt.Man ska också fundera på vad som är bra aktiviteter, vilka aktiviteter som är anpassadeför de boende. Individanpassade aktiviteter är viktigt för äldres sociala välmående eftersom aktiviteterna fyller ett syfte i de äldres vardag.

Trots att män och kvinnor sedan länge har haft rätt till lika stor del av föräldraledigheten i Sverige är uttaget av föräldraledighet mellan män och kvinnor fortfarande inte jämställt. Därav syftade denna studie att undersöka en del faktorer och dess påverkan på mäns föräldraledighetsuttag i Sverige. Forskning har bland annat pekat på att det finns ett samband mellan individfaktorer hos män, så som utbildning och inkomst, och deras föräldraledighetsuttag. Även mäns och kvinnors resurser och egenskaper i relation till varandra inom ett parförhållande står ofta i fokus i studier och teorier gällande jämställdhet inom familjer. Syftet med denna studie var därför att undersöka om mäns utbildningsnivå samt skillnader i utbildning, inkomst och ålder inom par kan förklara mäns uttag av föräldraledighet i Sverige. I studien användes datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 2010. Datamaterialet har i första hand samlats genom intervjuer och postenkäter. Den del av LNU som studeras är män som vid undersökningstillfället var sammanboende med kvinnlig partner med endast gemensamma hemmaboende barn födda mellan 1992 och 2010. Även partnerdelen av LNU används i studien. Den slutgiltiga respondentgruppen som analyserades bestod av 583 individer. Inledningsvis presenteras medelvärden av mäns föräldraledighetsuttag ur kategorierna för de hypoteser som undersöks. Vidare prövas studiens hypoteser med hjälp av linjära regressionsanalyser. Studien visar framförallt att i en heterosexuell relation där kvinnan tjänar mer än mannen, och med det menas mer än 3000 kronor i månaden före skatt, så tenderar mannen att ta ut mer föräldraledighet. När det gäller mäns utbildningsnivå, samt relativ ålder mellan män och kvinnor inom par samt relativ utbildning inom par finner studien inget statistiskt signifikant stöd för att detta skulle påverka mäns föräldraledighetsuttag.

I den här studien undersöks visuella intryck i klassrumsmiljöer med utgångspunkt i hur elever upplever dem samt vad elever uppger att visuella intryck, i form av visuella resurser, i sina klassrumsmiljöer fyller för funktioner. Centrala begrepp i studien är visuella intryck, visuella resurser och klassrumsmiljö. Visuella intryck är i den här studien definierat som sådant som kan uppfattas med synen i en klassrumsmiljö, och visuella resurser är ett visuellt intryck som används för ett visst syfte i undervisningen. Miljöpsykologi är det teoretiska perspektiv som studien grundar sig i. Studiens forskningsöversikt berör forskning om hur visuella intryck kan påverka barn, visuella resursers utformning och funktion samt färger. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och genomfördes med 109 elever i årskurs 2-5 på en skola. Resultatet visar att elever tycker att det finns förhållandevis många saker och olika färger i sina klassrum. Varken syften eller funktioner vad gäller saker på väggar i klassrum samt färger i klassrum är helt tydliga för elever. Däremot kan elever urskilja tydliga funktioner och tydliga användningsområden för lappar som finns på deras bänkar. När elever får uttrycka sina önskemål framgår det att många ändå vill ha saker på klassrumsväggar och att det med fördel ska vara få lappar på deras bänkar. Resultatet bekräftar till viss del det som framgår i tidigare forskning om olika visuella intryck genom bland annat att såväl forskare, som de elever som deltagit i studien, menar att det finns många intryck i klassrumsmiljöer. Slutsatser som kan dras är att för att visuella intryck, i form av visuella resurser, ska fungera enligt deras tänkta syften bör visuella resurser skapas och väljas ut med omsorg. För lärare är det även viktigt att reflektera över vilka intryck som elever möter i sina klassrumsmiljöer. Elever bör även i större utsträckning ges utrymme att påverka sina klassrumsmiljöer.

Bakgrunden till denna studies genomförde var med anledning av tre huvuddrag. För det första förväntas efterfrågan på vård öka, för det andra finns politiska incitament att utveckla e-hälsa, och för det tredje finns det ett behov av fortsatta studier inom strategiska nätverk. Studien undersöker motiv att ingå samarbetsrelationer inom ett e-hälsoföretags strategiska nätverk, samt hur dessa samarbetsrelationer ser ut och vad konsekvenserna av dessa är. För att undersöka detta skapades en analysmodell sammansatt av teorier kring specifika delar av samarbetsrelationer samt strategiska nätverk. Intervjuer samt observationer genomfördes med ambitionen att få information om samtliga företag i det strategiska nätverket. Genom sammanställning och analyserande av insamlad data framkom det att motiven skiljer sig åt mellan företagen att ingå i samarbetsrelationer inom det strategiska nätverket. Det centrala företaget ansåg marknadsföring vara de främsta motivet att ingå, medan de övriga företagen ansåg kunskapen de mottog genom samarbetsrelation med det centrala företaget som det främsta motivet att ingå i detta strategiska nätverk.