To increase disaster preparedness in immigrants, risk communication and management need to be tailored to their needs and concerns. To this end, research needs to uncover how immigrants construe natural disaster risks and issues in the context of the receiving community’s social environment, and how their experiences compared to the general population. The goal of this thesis was to understand how risk perception and the social environment relate to immigrants and Canadian-born individuals’ disaster preparedness. The relationship between risk perception and disaster preparedness was investigated in the first study. Analyses of the data from a national survey revealed that both groups shared three core risk perception dimensions: external responsibility for disaster management, self-preparedness responsibility, and illusiveness of preparedness. However, they differed in the salience of five risk perception beliefs. For both groups, external responsibility for disaster management and self-preparedness responsibility were positively associated with preparedness behaviours, whereas illusiveness of preparedness was negatively related to preparedness behaviours. In the second study, the relationship between community social capital and individuals’ preparedness behaviours was investigated. Analyses of two conceptually-linked national surveys revealed that neighbourhood contact and societal trust predicted during-disaster preparedness behaviours in both groups. Interestingly, societal trust positively predicted emergency planning in Canadian-born individuals but the reverse was true for immigrants. To provide a comprehensive social-ecological perspective, twenty-two individual interviews were conducted to explore immigrants and Canadian-born individuals’ lived experiences of natural disaster risks and issues. A unifying thread across five emergent themes showed that individuals did not perceive natural disaster risks as a valid threat and disaster preparedness as relevant to their daily lives because they believed that the positive social environment in Canada would mitigate the risks. For immigrants, the immigrant condition and culture shaped how they construed natural disaster risks and issues. Overall, findings suggest that risk communication and management need to focus on building human capital and social capital, use an all-of-society engagement approach, and reframe all-hazards preparedness as relevant for daily stressors. Specific for immigrants, disaster initiatives need to be tailored to the timeline of experience of being an immigrant within the context of their receiving communities.

This paper uses a comparative focus group method to explore the conditions for risk communication after a hypothetical nuclear accident requiring decontamination. This is achieved by examining and comparing how older men and younger women express their deeper thoughts and ideas about risk and risk communication, and possible dilemmas they might face in the event of such an accident. Four focus groups were conducted with 18 residents of Örebro (eight younger women and ten older men). The discussions were recorded, transcribed and analyzed thematically. The results showed clear differences between the groups in terms of frames of reference and ideas about their own actions. Similarities were found in how the view of risks related to radiation was dominated by fear, uneasiness and worry, and especially in how the need for information was expressed. The conclusions show that more research is needed to better understand the conditions for risk communication about such complex and stigmatizing issues in a Swedish context. / Denna uppsats använder en komparativ fokusgruppmetod för att undersöka förutsättningarna för riskkommunikation efter en hypotetisk kärnteknisk olycka som kräver sanering. Mer specifikt görs detta genom att undersöka och jämföra hur äldre män och unga kvinnor uttrycker sina djupare föreställningar om risk och riskkommunikation, samt möjliga dilemman de kan ställas inför vid en dylik olycka . Fyra fokusgrupper genomfördes med 18 personer bosatta i Örebro (åtta yngre kvinnor och tio äldre män). Diskussionerna spelades in, transkriberades och analyserades tematiskt. Resultaten visade på tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller referensramar och föreställningar om det egna agerandet. Likheter framkom i hur synen på risker med strålning dominerades av rädsla, obehag och oro, och framförallt vilket informationsbehov respondenterna uttryckte sig ha. Slutsatserna pekar på att vidare forskning behövs för att bättre förstå förutsättningarna för riskkommunikation om sådana komplexa och stigmatiserade frågor i en svensk kontext.

Evacuation is oftentimes the best means to prevent the loss of lives when residents encounter certain hazards, such as hurricanes. Emergency managers and experts make great efforts to increase evacuation compliance but risk area residents may procrastinate even after making the decision to leave, thus complicating response activities. Purpose - This study explores the factors determining evacuees’ mobilization periods, defined here as, the delay time between the decision to evacuate and actual evacuation. The theoretical model that guides this research is built on the protective action decision model (PADM). It captures both the social and psychological factors in the process of transferring risk information to mobilization action. The psychological process of risk communication originates from personalized external information and ends with the formation of risk perception, ultimately influencing evacuees’ mobilizations. Design/methodology/approach – Using structural equation modeling (SEM), the model is tested using survey data collected from Hurricane Rita (2005) evacuees in 2006 (N = 897). The residents of three Texas coastal counties (Harris, Brazoria, and Galveston) are randomly selected and telephone-interviewed. Findings – The findings indicate that mobilizations are affected directly by respondents’ concerns of the threats to their personal lives and costs and dangers on their evacuation trips. The perceptions of evacuees can be related to their exposure, attention, and understanding of the risk information. Research limitations/implications – The results suggest that practitioners pay more attention on the residents’ understanding of different types of risks, their abilities to process the risk information, as well as the means information is delivered. Therefore the public authorities should be more active in protecting evacuees’ properties and assets, as well as encourage evacuees to take closer shelters to avoid potential costs on road. Also the community should be more involved in mobilizing evacuation, as long as social cues can assist evacuees to better comprehend the threat information. Originality/value – This study tests the PADM framework empirically and structurally. It also clarifies the definition of evacuation mobilization using a new operation based on the evacuation groups per household.

This study investigates what roles the Chinese state-owned media play in the Covid-19 outbreak in terms of what kind of messages they delivered on Weibo and the quality of the messages. It also explores how the public is engaged with these messages on Weibo. Both the messages and the engagement are examined by mix-method content analysis.   The exploration of the Weibo messages relies on the Crisis and Emergency Risk Communication (CERC) framework. The CERC framework combines various existing theories and compiles them into a communication guideline for a health crisis. This study examines the messages by focusing on sensemaking and self-efficacy. Sensemaking is informing the public of the nature of the crisis; self-efficacy reflects people’s confidence in the capacity to change behaviours and deal with the problems. It was found that Weibo provides a platform for delivering sensemaking messages and self-efficacy messages in the coronavirus outbreak. However, considering the accuracy, relevance and intelligibility of strategic health communication, the quality of the messages is debatable in some cases.   The exploration of social media engagement relies on Liu, Lu and Wang’s virality theory on social media which discusses four aspects of engagement: authority, privacy, evidence and incentive appeal. This study shows how each of these aspects influences how people engage with messages on Weibo: the effect of different authorities on the message engagement; the usage of one-to-one communication and one-to-many communication in the engagement; and the engagement in positive appeals and negative appeals.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.

Sverige är, och har varit, relativt skonat ifrån personskador förknippat med skogsbränder och sett ur ett internationellt perspektiv är det få skogsbränder som har tvingat människor att lämna sina hem. Med ett varmare klimat och en förtätning av tätorter kan frekvensen av händelser som kräver evakuering som riskhanteringsmetod komma att öka i olika delar av landet. Litteratur som berör ämnet ur ett svenskt perspektiv är ytterst begränsat och det finns ett behov att undersöka hur evakuering vid skogsbränder hanteras, eller inte hanteras i Sverige. Syftet med studien är således att studera Sveriges skogsbrandshantering när det kommer till evakuering. Detta inkluderar den akuta hanteringen vid skogsbränder samt det långsiktiga arbetet med förberedelser inför en evakuering. Målsättningen är att jämföra den svenska hanteringen med internationell forskning och se vilka potentiella förbättringar som skulle kunna implementeras i Sverige. Studien genomförs med kvalitativ studiedesign och data inhämtas med semistrukturerade intervjuer samt med en kompletterade litteraturöversikt. Det insamlande datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet av kartläggningen och analysen tyder på att kunskapen och förmågan att genomföra en evakuering vid skogsbrand är bristfällig. Resultatet indikerar att det finns behov för att vidta åtgärder, framför allt förebyggande åtgärder, för att reducera de osäkerheter som idag existerar vid en evakuering.  Det argumenteras för att det förebyggande arbetet bör utgå från en risk- och sårbarhetsanalys, där risker och sårbarheter identifieras och bedöms utifrån de lokala förutsättningarna. Risk- och sårbarhetsanalysen bör resultera en handlingsplan med åtgärdsförslag i förhållande till styrdokument, resursbehov samt bör identifiera kunskapsluckor och behov av utbildning och övning för alla inblandande i processen. / Sweden is, and has been, relatively spared from injuries associated with wildfires, as seen in global perspective, and wildfires that have required evacuation as a risk management strategy are relatively few. As a result of global warming and a densification of urban areas, the frequency of incidents that could require evacuation as a risk management method may increase in different parts of the country. Literature on the subject is limited from a Swedish perspective and there is a need to examine how evacuation in the event of wildfires is managed in Sweden. The aim of the study is to examine Sweden's wildfire management when it comes to evacuation. This includes the more urgent handling of wildfires as well as the long-term preventive work with evacuation mitigation. The aim is to compare risk management from a Swedish perspective with international research and identify potential improvements that could be implemented in Sweden. The chosen method is semi-structured interviews with a supplemented literature review. The collected data material is treated with a qualitative content analysis. The result of the analysis indicates that the knowledge and ability to carry out an evacuation in the event of a wildfire is inadequate. The results indicate that there is a need to take preventive measures to reduce the uncertainties that are currently associated with an evacuation from wildfire. Preventive measures should be based on a risk and vulnerability analysis, where risks and vulnerabilities are identified, and probability and consequence are assessed based on the local conditions. The risk and vulnerability analysis should result in a management plan with proposed measures, related to policies, resources, and identify gaps in knowledge and the need for education and training for everyone involved in the process.

As industries are increasingly adapting to new technological trends for data collection and production efficiency, they are fulfilling the description of being part of the industry 4.0 (I4.0) paradigm. This swift development has led to unforeseen consequences concerning managerial and strategic aspects of security. In addition, threats and sophisticated attacks have increased, emphasizing a greater demand for information security management in the industrial setting. For smaller industrial manufacturers, information security management is not always available due the cost of resources, placing them in a challenging position. In addition, I4.0 introduces the area of OT/IT (Operational Technology and Information Technology) convergence, which is often heavily complex, creating the need for cross-competence. Furthermore, consequences from cyber attacks in the production domain can be catastrophic as they may endanger the safety and health of personnel. Thus, smaller manufacturing industries need to utilize existing resources to enable the prerequisites of managing security issues that may come with I4.0. Structuring and effectivizing the communication of security issues is needed to ensure that suitable competence can address security issues in a timely manner. The aspects of communication and competence are not addressed by current security standards and frameworks in the industrial context, nor are they equally applicable for smaller industrial organizations.  This study aims to contribute to the research field of information security in I4.0 by investigating how security vulnerabilities should be communicated at a smaller manufacturing industry that does not have an information security management system. The framework is based on a traditional incident response information flow and was designed at a Swedish manufacturing industry through the narrative of OT or production personnel.

Bakgrund: Unga vuxna är en målgrupp som inte främst tillhör en riskgrupp för allvarliga konsekvenser av COVID-19 gällande sjuklighet och dödlighet. Den globala pandemin kan ha fler konsekvenser på hälsan, där unga vuxna kan ses som en sårbar grupp. Med grund i “Risk perception model” och “Trust determination theory”, vilka kan härleda att en effektiv riskkommunikation under en pandemi är beroende av ett högt myndighetsförtroende och att förstå befolkningens oro, vill denna studie undersöka dessa områden samt eventuella samband och skillnader mellan olika grupper. Syfte: Att undersöka eventuellt samband mellan hög upplevd oro och lågt myndighetsförtroende bland unga vuxna samt eventuella skillnad bland grupper som bakgrundsvariablerma kön, ålder, utbildning och utländsk bakgrund, samt påverkansfaktorerna olika personliga erfarenheter av COVID-19 och inställning till vaccin. Metod: För denna kvantitativa tvärsnittsstudie skapades en enkät i Easyquest och publicerades i olika Facebook-grupper under en vecka i November 2021. Enkäten bestod av 19 frågor där frågorna om upplevd oro och myndighetsförtroende mättes på likert-skala (1-5). Vissa variabler kom i analysen att dikotomiserades till grupper, eller omkodas till index i SPSS vilka testades för intern reliabilitet med Cronbach's Alpha. Vidare genomfördes sambandsanalys med myndighetsförtroende och upplevd oro med Spearmans korrelation (rs , p &lt; .05) och hypotesprövning med eventuella skillnader mellan grupper med chi-2-test (X 2 , p &lt; .05). Resultat: Av n=152 deltagare, var n=40 män och n=105 kvinnor. 48% uppger att myndighetsförtroendet har minskat och 68% menar att deras mentala hälsa har påverkats negativt under COVID-19-pandemin. Den andel som upplever högt förtroende för följande myndigheters hantering av COVID-19-pandemin är för; Hälso- och sjukvården 62%, Folkhälsomyndigheten 44%, MSB 34%, Regeringen 19%. Resultatet för upplevd oro visar att den är högst för framtida smittsamma sjukdomar följt av samhällsförändringar. De med personliga erfarenheter av närståendes sjukdom i COVID-19 upplever en högre oro för; långvariga hälsokonsekvenser, X 2 (1, N = 149) = 4.409, p = .036, och framtida smittsamma sjukdomar X 2 (1, N = 149) = 5.127, p = .024. De som är negativt/tveksamt inställda till COVID-19 vaccin upplever högre oro och lägre myndighetsförtroende för flera av de testade variabler (X 2 &lt;p &lt; .005). Statistiskt signifikanta samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög oro för; samhällsförändringar rs -.247, (p = .002), vaccinationsbiverkningar rs -.480, (p &lt; .001), och konspirationsteorier rs -.368 (p &lt; .001). Slutsats: Myndighetsförtroende och upplevd oro är föränderliga över tid och kontext och studien är endast en tvärsnittsstudie. Resultatet kanske inte helt kan generaliseras på den undersökta populationen, men studien pekar mot att unga vuxna har lägre myndighetsförtroende än den vuxna populationen generellt. Den upplevda oron är högst för områden som förändringar i samhället och framtida smittsamma sjukdomar. Personliga erfarenheter av COVID-19 kan i vissa fall påverka den upplevda oron och de som är tveksamma till vaccin har även ett lägre myndighetsförtroende och en högre upplevd oro för flera uppmätta indikatorer. Statistiskt signifikant samband uppmättes mellan lågt myndighetsförtroende och hög nivå av oro för; samhällsförändringar, konspirationsteorier och vaccinationsbiverkningar. / <p>Betyg i Ladok 220323.</p>

La investigación tuvo como objetivo principal analizar los elementos gráficos empleados para comunicar riesgos de salud ante la pandemia por COVID-19 en las infografías publicadas en las redes sociales del MINSA durante los años 2020 y 2021. Para identificar y describir estos elementos se realizó una ficha de análisis visual complementada con entrevistas a profesionales con experiencia en diseño de información y elaboración de infografías. Entre los principales resultados se halló que estas infografías de salud se caracterizan por utilizar un lenguaje fácil de comprender para los usuarios acompañado por elementos gráficos como tipografías sans serif, colores rojos, azules y verdes, ilustraciones vectoriales y mapas acordes al propósito comunicativo generalmente orientado a la prevención de riesgos en salud. En conclusión, esta investigación brinda un aporte práctico para las instituciones de salud y diseñadores gráficos que deseen comunicar información de salud de manera breve, efectiva y generar una mayor interacción con su público objetivo. Además, abre la posibilidad a nuevas investigaciones sobre cómo el diseño gráfico puede ser utilizado para fines sociales. / The main objective of the research was to analyze the graphic elements employed in the infographics published on MINSA's social networks to communicate health risks during the COVID-19 pandemic in the years 2020 and 2021. In order to identify and describe these elements, a visual analysis sheet was carried out, complemented with interviews to professionals with experience in information design and infographics elaboration. Among the main results, it was found that these health infographics are characterized by using a language that is easy for users to understand, accompanied by graphic elements such as sans serif typography, red, blue and green colors, vector illustrations and maps according to the communicative purpose, generally aimed to health risk prevention. In conclusion, this research provides a practical contribution for health institutions and graphic designers who wish to communicate health information in a brief, effective way, creating greater interaction with their target audience. In addition, it opens the possibility for further research on how graphic design can be used for social purposes. / Trabajo de investigación

Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna i Sverige där mer än hälften av fallen skulle kunna förebyggas genom ändrade levnadsvanor. Att undersöka hur människor resonerar kring sin risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer är av betydelse för cancerprevention och utformandet av riskinformation. Syfte: Syftet med studien var att undersöka allmänhetens riskuppfattning för tjock- och ändtarmscancer kopplat till levnadsvanor för att öka förståelsen om hur riskkommunikation kan utvecklas. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med strukturerade, öppna frågor. Deltagare rekryterades genom ett strategiskt urval kombinerat med snöbollsurval. Deltagarna (N=19) varierande i kön, ålder och utbildningsnivå. Data analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: Kategorierna: Förkunskap och uppfattningar om tjock- och ändtarmscancer och dess riskfaktorer; Tankar om egen risk; Avvägningar och motivation till beteendeförändring; Samhällets ansvar för riskkommunikation och preventiva insatser. Deltagare upplevde generellt en låg risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Brist på kunskap, tidigare misslyckade försök och sociala aspekter identifierades som hinder för beteendeförändring. Mer kunskap efterfrågades samtidigt som majoriteten upplevde nuvarande riskkommunikationen som överflödig och förvirrande.  Slutsats: Studien indikerade att om kunskapen om tjock- och ändtarmscancer ökade skulle viljan för beteendeförändring kunna främjas eftersom kunskapsbrist upplevdes som ett av hindren. Deltagarna uttryckte även att sociala aspekter spelade roll för viljan och möjligheten till beteendeförändring. Noga övervägningar bör göras om när riskinformation ska kommuniceras. Vidare studier bör fokusera på vilka andra faktorer som kan påverka individers vilja och motivation till beteendeförändring och hur riskinformation kan spridas för att nå så många som möjligt. / Background: Colorectal cancer is one of the most prevalent cancer diagnoses in Sweden. More than 50% of the cases could potentially be prevented through lifestyle changes. To improve the preventive work and develop risk information, it is of interest to understand how people perceive their risk.  Objective: The objective was to investigate people's risk perception for colorectal cancer linked to lifestyle factors to increase the understanding of how risk communication can be developed. Method: A qualitative interview study was performed. Through a strategic selection combined with snowball sampling, participants (N=19) were recruited varying in age, gender, and education level. The data were analyzed inductively with content analysis. Results: The categories: Prior knowledge and perception of colorectal cancer and its risk factors; Thoughts about personal risk; Consideration and motivation for behavior change; Society's responsibility for risk communication and preventive measures. Participants generally perceived low risk for colorectal cancer. Lack of knowledge, previous failed attempts, and social aspects were identified as barriers to behavior change. More knowledge was requested even though the majority experienced the current risk communication as redundant and confusing. Conclusion: The study indicates that if knowledge about colorectal cancer increased, the desire for behavioral change could increase too. Social aspects play a role in the willingness and possibility of behavioral change. Careful considerations should be made about when to communicate risk information. Future studies should focus on which other factors can influence individuals' willingness and motivation for behavior change and how risk information can reach broader.