This paper is a study how students at a high school in Falun, Sweden, estimates their performance in an upcoming math test which is then compared with the actual grade the student performed. The students who participated also answered questions related to “risk situations” to examine whether there is a correlation between how students estimate their performance in the context and their risk behavior, and if the students act like economic models assume. In agreement with previous studies, the boys in the survey tended to be overconfident in their performance. The girls in the study were neither over- nor underconfident in her performance and no significant difference in the estimation of one's performance between the sexes could be proven. The proportion of boys who considered themselves to take greater risk than class average was greater than the proportion of girls in the question. No linear relationship between estimation of performance and risk behavior or differences in risk behavior could be found between the sexes.

I denna studie undersöks finansiell riskbenägenhet hos professorer och lektorer vid Uppsala universitet. Amerikanska studier har visat att kvinnor är mindre riskbenägna än män, samt att människor med högre utbildning och särskilt en utbildning inom ekonomi har en jämförelsevis högre riskbenägenhet. Denna studie ämnar till att undersöka huruvida dessa teorier stämmer även i Sverige. Studien innefattar en enkätundersökning där anställda vid Företagsekonomiska institutionen, Juridiska institutionen, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier samt Institutionen för fysik och astronomi har svarat på frågor kring deras finansiella riskbenägenhet. Studiens resultat kan sammanfattas med att det inte finns några skillnader i riskbenägenhet mellan kvinnor och män, men att vissa belägg finns för att människor med en högre utbildning är mer riskbenägna än människor med en jämförelsevis lägre utbildning. Studien fann vidare att människor med en hög utbildning inom ekonomi är mer benägna att ta finansiella risker än människor med en hög utbildning inom andra områden.

Under senare år har könsdiversifierings påverkan på bolagsbeslut debatterats intensivt. Tidigare forskning har funnit bevis för att kvinnor och män besitter olika riskpreferenser, vilket kan antas återspeglas i näringslivet. Studien ämnar undersöka om det finns skillnader i värdeskapande mellan företag med olika andel kvinnliga styrelseledamöter. Värdeskapande definieras i denna studie som positiv avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. Styrelsesammansättning har studerats utifrån både andel och antal kvinnor, med hänvisning till tidigare forskning som uppvisar stöd för att det krävs minst tre stycken kvinnor, critical mass, för att kunna påverka styrelsebeslut. Eventstudier samt multipla linjära regressionsanalyser genomförs baserat på ett urval av 319 observationer, från en treårsperiod mellan åren 2014–2016. Resultatet av denna undersökning påvisar att det bland svenska börsbolag inte råder ett signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. De variabler som i störst grad genererar en positiv avvikelseavkastning är utländska företagsförvärv samt företag med högre skuldsättningsgrad.

På grund av den kraftiga ökningen av bostadspriser i Stockholm har individer påmarknaden börjat uppvisa tveksamhet, både på ett psykologiskt och ekonomiskt plan, isamband med bostadsaffärer. För dessa individer kan beslut och ställningstaganden fåstora konsekvenser för privatekonomin och vara avgörande för en framtidabostadskarriär.Det för Sverige unika och komplexa budgivningssystemet, ”den öppna budgivningen”,involverar ett riskmoment för individer i stånd att sälja sin bostad. Det är därförintressant att utreda säljares riskpreferenser samt hur de väljer att agera i dessabeslutssituationer under risk. Beslutsfattande under risk, och inte minst riskaversion, ärett av litteraturen ofta berört område. Det finns dock begränsad forskning kring hurmotsvarande beteenden tar sig uttryck på bostadsmarknaden. Denna studie syftardärför till att utreda säljares riskpreferenser på Stockholms bostadsmarknad.Med grund i prospektteorin utformas en webbaserad enkätundersökning och intervjuermed fastighetsmäklare och säljare på bostadsmarknaden genomförs. Detta utgör ettempiriskt bidrag till forskningsområdet. Det empiriska materialet analyseras genom enmultipel regression samt sammanfattande statistik och kompletteras med en kvalitativanalys av intervjumaterialet.Studien fastslår att det finns indikativa beteenden för säljares riskaversion samt att detfinns samband mellan olika demografiska faktorer och individens nivå av riskaversion.Vidare belyses riskaversionens omfattande situationsberoende. Därtill applicerasprospektteorin samt teorin kring begränsad rationalitet, vilka fastslås utgöra ett robustförklarande teoretiskt ramverk i relation till beslutsfattande i ett bostadskontext.

This paper aims to investigate and analyze how different investors, based on gender, age, and personality, acted with their portfolios on January 31, 2020. Financial behavior theory is the main theory to explain the behavior of the general population based on the above-mentioned attributes. The study will also investigate who sold in panic during the first case of Covid-19 in Sweden.  To compare and distinguish the different investors, a quantitative study in the form of a questionnaire survey has been conducted. To see a statistically significant difference between the individual investors, a Chi-Square test with a significance level of 5 percent was conducted to ensure that the results are not due to chance.  The results of the study show that the perception of risk differs between men, women, and personalities. The results also indicate that there is no statistically significant difference between the variables and panic selling. On the other hand, the study shows that people who were defined as risk-averse tended to sell off all or a large part of their capital at the start of the pandemic.

Syfte: Den 9:e september föregående år uppdagade Sveriges Television att den socialdemokratiska regeringen har lagt fram en proposition till Riksdagen gällande kvotering i börsbolagsstyrelser. I propositionen föreslås att svenska börsbolagsstyrelser ska bestå av minst 40 procent kvinnor. • Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan andelen kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser och kapitalstrukturen, samt om det finns ett statistiskt samband mellan kapitalstrukturen och om bolagets VD är kvinna. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har tillämpats. Data har samlats in från svenska börsbolags årsredovisningar från bokslutsåret 2015. Datan har använts för att bygga upp relevanta variabler som sedan har testats i en multivariat regressionsanalys. Resultat & slutsats: På frågan om kvinnor påverkar kapitalstrukturen vill vi mena att resultatet av denna studie tyder på att svaret är nej. Resultatet ger belägg för att det inte finns något samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och kapitalstrukturen men att det råder ett mycket svagt positivt samband mellan en kvinnlig VD och kapitalstrukturen. Förslag till fortsatt forskning: Den främsta begränsningen för denna undersökning är att hänsyn endast har tagits till ett bokslutsår, till skillnad från många tidigare vetenskapliga studier som har baserat undersökningarna på flera bokslutsår. Förslag till vidare forskning är således att genomföra denna undersökning över flera bokslutsår för att ta hänsyn till eventuella mönster i finansieringsbeslut. Den kvantitativa metoden bidrar med data som kan användas för att påvisa ett statistiskt samband. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att genomföra samma studie fast tillämpa en kvalitativ metod för att analysera skillnader i finansieringsbeslut av män och kvinnor som verkställande direktörer och styrelsemedlemmar. Uppsatsens bidrag: Denna undersökning har bidragit med teoretisk kunskap om faktorer som påverkar kapitalstrukturen samt med praktisk kunskap om hur en eventuell kvoteringslag kan komma att påverka kapitalstrukturen. / Title: Does women in the boardroom affect the capital structure? – An analysis if there is a correlation between the proportion of women in the boardroom and the capital structure and between a female CEO and the capital structure. Aim: On September 9 last year, Sveriges Television revealed that the socialistic government has presented a proposition to the parliament concerning quotas in listed companies’ boards. The proposition proposes that boards in Swedish listed firms’ should consist of at least 40 percent women. • The purpose of this study is to investigate if there is a statistical correlation between the proportion of women on the boards of Swedish listed companies and the capital structure, and if there is a statistical correlation between the capital structure and if the company’s CEO is a woman. Method: A quantitative method with a deductive approach has been applied. Data has been collected from the Swedish listed companies’ annual financial reports from the year 2015. The data has been used to build up relevant variables, which has then been tested in a multivariate regression analysis. Result & Conclusions: On the question if women affect the capital structure, we would like to think that the result of this study indicates the answer is no. The result provides evidence that there is no statistical correlation between the proportion of women on the board and the capital structure but that there is a marginal positive correlation between a female CEO and the capital structure. Suggestions for future research: The main limitation for this study is that consideration has only been given to one fiscal year, unlike many previous studies that have based the surveys on several fiscal years. Suggestion for further research is to implement this study on several fiscal years to account for any potential patterns in the financing decisions. The quantitative method contributes with data that can be used to detect a statistical relationship. Another suggestion for further research is to accomplish the same study, but apply a qualitative method to analyze the differences in financing decisions by men and women as CEOs and board members. Contribution of the thesis: This study has provided theoretical knowledge of factors affecting the capital structure as well as practical knowledge about how a possible quota law may affect the capital structure.

The purpose of this study is to describe the financial risk tolerance of young swedish residents, which factors that affect their financial risk tolerance, and how their risk tolerance affects their investment behavior. Previous studies within the subject of financial risk tolerance have focused on a wider range of ages, and most of the studies have been made on an American population. This study also contributes with more factors in the same study than many previous studies. The factors included in this research are Gender, degree of education, relationship status, income, mood, birth order, future economic expectations, and financial knowledge. The research contains a quantitative study, where the data have been collected with a survey. The study has a deductive approach, which means that the study starts with theory and moves on with empiricism and hypotheses. The hypotheses have been developed from the results of earlier studies. The survey was dedicated to young Swedish residents in the ages of 18 to 30 years old. There were 123 respondents who answered the survey, which contained 24 questions. To measure the risk tolerance of young swedish residents, the Grable and Lytton’s Risk Tolerance Scale have been used. The result of the study tells us that the financial risk tolerance of young swedish residents are affected by the factors: Gender, future expectations on the stock market and financial knowledge. The study also tells us that there is a significant different in financial risk tolerance between young swedish residents who invest in stocks, compared to those who do not invest in stocks.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida matematiska modeller i detta fall nyckeltal används kring analys inför ett investeringsbeslut. Samt undersöka om och vilka psykologiska faktorer påverkar investeringsbeslut hos svenska aktiesparare. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign. För datainsamling har forskarna använt sig av enkätundersökning och analyserat samband med hjälp av Pearsons korrelations modell. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att det mest använda nyckeltalet hos svenska aktiesparare är P/E tal (54%) till följd av EPS (29%). Studien visar också att en större del av svenska aktiesparare inte använder nyckeltal överhuvudtaget, och inte heller anser de vara särskilt användbara. Dessutom är svenska aktiesparare är mer riskaverta än riskbenägna. 80% av svenska aktiesparare föredrar en säker riskfri avkastning till skillnad från ett investeringsalternativ med högre risk och högre avkastning. Svenska aktiesparare pratar också med andra gällande sina investeringar vilket kan påverka investeringsbeslutet. Dessutom visar studien på att en stark majoritet litar på sin magkänsla och skulle tacka nej till ett investeringsbeslut ifall de inte “kändes rätt”. / Purpose: The purpose of this study is to explore whether mathematical models in this case financial ratios are used within an investment decision. Moreover, investigate which, if any psychological factors affect an investment decision for non-corporate Swedish investors. Method: The current study is based on a survey consisting of 238 participants shared via online platforms. Correlations within the study are based on Pearson’s correlations model. Findings: The study finds that the most used financial ratio non corporate Swedish investors (NCSS) is P/E ratio (54%) followed by EPS (29%). The study also shows that a large proportion of said investors do not use financial ratios whatsoever, nor do they deem them particularly useful. Moreover, are NCSS more risk averse than risk prone. 80% of NCSS in the study preferred a risk-free investment opportunity in contrast to an investment opportunity with higher risk and higher reward. NCSS usually converse with others regarding investments which can affect their investment decisions. Lastly the study shows that a strong majority trust their intuition and gut feeling and would decline an investment decision based on the investment “not feeling right”.

An individual's behavior is a substantial part of one’s personality and is a big part in decision-making, it applies to large and small decisions in our everyday lives. An increase in the proportion of young adults in the stock market has been observed in recent years. Our world was hit by a pandemic, Covid-19 and as a result of this pandemic, a majority of countries in the world experienced financial crises and difficulties. Many analysts noticed, however, the continued increase in private investors in the stock market. The results in this study have shown that an individual's personality and personal traits are decisive factors in how an investor will behave in the stock market. The different causes and factors addressed in the study affect each respondent in different ways where some were affected more and others less. The study thus showed that it was not only one factor or cause that affects how risky an investor is, it is a combination of several factors and causes. This study has provided a new perspective for the theorists as the study took place during a pandemic. Lastly, this study has given rise to relevant questions that are presented in future research suggestions. / En individs beteende är en stor del av personligheten och är även en avgörande faktor för olika beslut som vi individer fattar, det gäller såväl stora som små beslut i vår vardag. Olika faktorer och orsaker har större påverkan i vårt beteende än vad vi kan tro, även i vårt köpbeteende på finansmarknaden när investerare tar beslut om diverse investeringar såsom aktier. Det har i synnerhet observerats en ökning av andelen unga vuxna på aktiemarknaden under de senaste åren. Vår värld drabbades av en pandemi, Covid-19 och till följd av denna pandemi upplevde majoriteten av världens länder finansiella kriser och svårigheter. Det intressanta som däremot många analytiker uppmärksammade var den fortsatta ökningen av privata investerare på aktiemarknaden, speciellt de unga vuxna. I och med den ännu pågående pandemin har det därmed inte gjorts studier och observationer om privata investerares köpbeteende under just Coronapandemin. Detta har gett upphov till att föra en kvalitativ studie om vilka orsaker och faktorer som påverkar privata investerares köpbeteende och hur pass riskaverta investerarna är baserat på dessa orsaker och faktorer och det individuella köpbeteendet. Med hjälp av teorier och tidigare forskning från området beteendeekonomi (”behavioral finance” på engelska) har denna studie, vars avsikt varit att undersöka köpbeteende och grad av riskaversion, varit möjlig. Resultaten har visat att en individs personlighet och de personliga dragen är avgörande faktorer för hur en investerare kommer att bete sig på aktiemarknaden. De olika orsakerna och faktorerna som togs upp i studien påverkar varje respondent på olika sätt där vissa påverkades mer och andra mindre. Graden av riskaversionen hos studiens respondenter gick att avgöra baserat på varje investerares övertro på sig själv, hur påverkade de blir av lättillgänglig information, stereotyper som ett företag kan påvisa samt flockbeteende. Studien visade därmed att det inte endast var en faktor eller orsak som påverkar hur pass riskavert en investerare är, det handlar om en blandning av flera faktorer och orsaker. För just denna åldersgruppen var graden av riskaversion av svagare karaktär vilket indikerar på att investerare i denna åldersgrupp inte är rädda för större risker. Denna studie har gett ett nytt perspektiv för teoretikerna då studien tagit plats under en pandemi vilket kan ha bidragit med andra resultat med tanke på den finansiella krisen som världen drabbades av. Avslutningsvis har denna studie gett upphov till relevanta frågor som presenteras under förslag på framtida forskning.

Syfte: Undersökningens syfte är att få en förståelse i vilken omfattning privata investerare beaktar utomstående faktorer vid sina investeringsbeslut på aktiemarknaden. Studien har för avsikt att undersöka om verkligheten stämmer överens med teorin, därmed om människor är rationella vid sina beslut, och vilka faktorer som styr individens beslut vid aktiehandel.  Metod: Denna undersökning är en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt. Undersökningen grundar sig i en genomgripande studie av litteratur följt av en enkätundersökning. Slutsats: Resultatet från undersökningen visar att psykologiska faktorer samt information har en påtaglig effekt på privatpersoners investeringsbeslut. Vidare indikerar undersökningen att många privata investerare som använder sig främst av nyckeltal vid aktieanalys samt vid investering. / Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of the extent to which private investors take external factors into account when making their investment decisions in the stock market. The study intends to investigate whether reality is consistent with the theory, thus whether people are rational in their decisions, and what factors govern the individual's decisions in stock trading. Method: This study is a quantitative cross-sectional study with a descriptive approach. The survey is based on a comprehensive study of literature followed by a survey.  Conclusions: The results from the survey shows that psychological factors and information have a significant effect on private investment decisions. Furthermore, the survey indicates that many private investors use key figures in stock analysis and their investments.