A major issue that has been a subject for quite some time is whether there will be a scarcity of metals in the bedrock in the future and whether or not we might end up with a problem similar to that of the big oil crisis in the mid-seventies. Following the oil crisis many oil companies started up with risk management to control future risks. This work presents how Swedish mining companies work with risk management to handle risks that might come up in the future due to metal scarceness. How Swedish mining companies look at the possible metal scarceness and if they use risk management in their decision-making process is studied. By doing interviews with Swedish owned mining companies it was found that the mining companies did not see the future metal scarcity as a risk, even though 2/3 of the companies acknowledged the scarceness to be a reality. Nor did they use risk management for that specific issue. However, risk management in other issues related to metal scarcity was found, and by using different financial risk analyses the companies could look at probabilities and consequences of different risks. With these findings in mind the suggestion for mining companies is not to put effort, money and resources into metal scarcity risk management since it cannot be controlled, but instead put effort, money and resources into finding substitutes for metals and recycling the metals already in rotation.

Folkhälsa berör många samhällsområden och därför är det av vikt att människor i olika yrkeskategorier är medvetna och väl insatta i sin arbetssituation och dess inverkan på hälsan. Jordbruksyrket är rankat som ett av de tre farligaste yrkena och därför beslutade regeringen att ett projekt vid namn Säkert Bondförnuft skulle startas. Projektet koncentrerades till att få lantbruksföretag att vidta åtgärder som leder till förbättrad säkerhet i företaget. På Lantbrukarnas riksförbund, LRF arbetar handledare som informerar lantbrukare om de arbetsmiljöproblem som finns genom utbildningen Säkert Bondförnuft. Syftet med studien är att studera LRF:s handledares uppfattningar av lantbrukares riskmedvetenhet i deras arbetsmiljö. Därutöver studeras hur handledarna upplever lantbrukarnas mottaglighet av information gällande säkerhet i arbetsmiljön som tillämpats på kurstillfällena inom projektet Säkert Bondförnuft. Då intresset låg i att ta reda på handledares uppfattningar valdes kvalitativ ansats med intervjuer av fem handledare som insamlingsmetod. Vid intervjuerna användes en semikonstruerad intervjumanual. Intervjuerna analyserades med kvalitativ, induktiv innehållsanalys. I resultatet från studien anser handledarna att de lantbrukare som deltar i utbildningen är mer benägna att upptäcka de risker som kan finnas på arbetsplatsen och anses vara mer mottagliga för information. Studien har betydelse för framtidens aktiva människor inom jordbrukssektorn. Genom denna studie har tankar och åsikter från handledare i LRF:s regi belysts när de genom projektet Säkert Bondförnuft utbildat personer i lantbruksföretag att vidta möjliga åtgärder som leder till en förbättrad säkerhet i företaget. Med hänsyn till de resultat som framgått i studien kan den i framtiden hjälpa till att utveckla kursverksamhet för lantbrukare. Förhoppningen är att materialet från studien kan användas i dessa sammanhang. / Public health concerns many areas of society and therefore it is important that people of different professions are aware and familiar with their work situation and its impact on health. The profession of agriculture is ranked as one of the three most dangerous occupations, and therefore the government has decided that a project called Farmers Safe Common Sense should start. The project concentrates on how to get farming businesses to take actions which would lead to improved security in their enterprises. Through Farmers Safe Common Sense, the supervisors at the Farmers' Association, LRF, inform farmers about problems that may exist with work environment. The purpose of the study is to study how the supervisors of LRF perceive the farmers' risk awareness in their working environment. In addition, studies on how supervisors perceive farmers' receptivity of information regarding safety in the work environment, as applied to lectures in the project Farmers safe Common sense, was made. As the interest was in finding out how the supervisor's perceptions were, interviews with a qualitative approach were chosen as a collection method. A semi-constructed interview guide was used at the interviews consisting of five supervisor´s. The interviews were analyzed by a qualitative inductive content analysis. The results of the study showed that the supervisors consider the farmers who participated in the program to be more likely to discover the risks that may exist in the workplace, and are also considered to be more receptive to the information. The study has significance for the future of the people who are active in agriculture. Through this study, the thoughts and opinions of the supervisors of LRF have been highlighted when the project Farmers Safe Common sense educated people from farming businesses, so that they can take feasible steps that lead to improved safety in the company. Given the results shown in this study it can help developing training courses for farmers in the future and it is also hoped that the material from the study can be used in these contexts.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

På grund av den svenska byggbranschen är en av de mest riskfyllda branscherna i Sverige har en av de vanligaste åtgärderna för att motverka denna fortsatt olycksdrabbade utveckling skapat en branschomfattande vilja hos organisationerna att förbättra sin arbetssäkerhet. Ett av dessa initiativ till att försöka förbättra och förändra olycks- och skadestatistiken för personskador i byggbranschen har tagits genom bildandet och upprättandet av Byggbranschens Säkerhetspark. Byggbranschens Säkerhetspark är en branschsamverkande utbildningsanläggning där individer som arbetar inom byggindustrin kan komma och utbildas inom arbetsmiljösäkerhet anpassad för den svenska byggbranschen. Här övar utbildningsdeltagare under ledning av ”säkerhetsparkens” branscherfarna utbildare på att arbeta på ett säkrare sätt i sin yrkesvardag där exempelvis beteendebaserad säkerhet är i fokus.  Studiens syfte har varit att studera hur arbetsmiljöutbildningen vid Byggbranschens Säkerhetspark genomförs och vilka typer av teori som utbildningen potentiellt uppvisat samt hur detta sedan implementerats i utbildningen. Byggbranschens Säkerhetsparks ledord ”se-höra-göra-reflektera” är centrala i utbildningen och lägger grunden för mycket av den teoretiska grunden som kunnat identifieras i studiens observationer och intervjuer. Genom induktiv analys har studien identifierat teoretiska och praktiska inslag i ”säkerhetsparkens” utbildning där länkar gjorts till systemteori, förbättrings- och kvalitetsteori, säkerhetskultur, organisatoriskt lärande, organisationskultur och olika former av beteendeförändringsteorier. Säkerhetsparkens utbildning vill bidra till att arbeta för att förändra, påverka och öka förståelsen för hur våra mänskliga beteenden påverkar de beslut som fattas, dels innan ett byggprojekt påbörjas, samt dels dem beslut som tas på en byggarbetsplats på individuell nivå, arbetsgruppnivå samt på organisatorisk nivå. Byggbranschens Säkerhetsparks teoretiska grund i dess utbildning vilar på en vilja att påverka enskilda beteenden och attityder inom byggbranschen genom aktivt och praktiskt lärandebaserad pedagogik. Stor vikt läggs på verklighetsbaserade och handlingsbaserade arbetssituationer ifrån erfarenheter vid byggarbetsplatser. Genom syftet att förbättra och förändra arbetsmiljösäkerheten genom beteendebaserad säkerhet tillsammans med inslag av fakta kan detta potentiellt skapa en positiv förändring i byggbranschen med reducerade risknivåer och personskadeproblematik. Flertalet av de intervjuade företagens anställda angav att den enskilda organisationens arbete med den interna arbetsmiljösäkerheten följer, på många punkter, den utveckling som byggbranschens många aktörer siktar emot med att vilja se över arbetssätt och det generella beteendet vid byggarbetsplatserna. Därmed kan Byggbranschens Säkerhetsparks utbildning även påvisa de potentiellt inneboende bristerna i medlemsorganisationernas dagliga arbete och hur beteendeförändringar tillsammans med organisatoriska förändringar kan hjälpa till att förbättra ett byggföretags interna arbetsmiljösäkerhet. Det finns potential för Byggbranschens Säkerhetspark att på sikt bidra till minskade arbetsplatsolyckor som effekt ute på de svenska byggarbetsplatserna och att hjälpa byggföretag att generellt förbättra sin arbetsmiljösäkerhet. / Due to the Swedish construction industry being one of the most dangerous industries in Sweden, one of the most common measures to counteract this continued unfortunate development has created and industry-wide will among the organizations to improve their occupational safety. One of these initiatives to try to improve and change the accident and injury statistics in the construction industry has been taken through the formation and establishment of a Safety Training Park (STP) - ”Byggbranschens Säkerhetspark”. This STP is an industry-collaborative training facility where individuals working in the construction industry can come and be trained in work environment safety adapted for the Swedish construction industry. Here, the training participants, under the guidance of the STP’s industry experienced educators, are trained to work in a safer way in their professional everyday worklife where, for example, behavior-based safety is in focus. The purpose of the study has been to study how the work environment training at this STP is carried out and what types of theories are potentially identified in training and how this is then implemented in the training. The STP’s keywords “see-hear-do-reflect” are central to the education process and lay the foundation for much of the theoretical foundation that could be identified in the study’s observations and interviews. Through inductive analysis, theoretical and practical elements have been studied in the STP’s education where links have been made to systems theory, improvement theory, safety culture and various forms of behavior change theories. The STP’s education wants to contribute to positive change, influence and increase understanding of how our human behaviors affect the decisions that are made, both before a construction project begins, and to understand how decisions are made at a construction site at individual level, workgroup level and organizational level. The STP’s theoretical basis in its education rests on a willingness to influence individual behaviors and attitudes in the construction industry through active and practical learning-based pedagogy. Great emphasis is placed on reality-based and action-based work situations based on experience at construction sites. Through the aim of improving and changing work environment safety through behavior-based safety together with elements of facts, this can potentially create a positive change in the Swedish construction industry with reduced risk levels and injury problems for the workers. The majority of the interviewed companies’ employees stated that the individual organization’s work with internal work environment safety follows, in many respects, the development that the many actors in the construction industry aim at by wanting to review working methods and the general behavior at construction sites. Thus, the STP’s work safety training can also demonstrate the potentially inherent shortcomings in the member organizations’ daily work and how behavioral changes together with organizational changes can help to improve a construction company’s internal work environment safety. There is potential for the STP to eventually contribute to reduced workplace accidents as an effect on Swedish construction sites and to help construction companies improve their work environment safety overall.

Varje år åker Sveriges räddningstjänster på cirka 6000 larm om brand eller brandtillbud i bostäder med följd att även cirka 100 personer omkommer årligen i sina hem. Att det är cirka 100 personer som omkommer varje år är något som ses som ett problem då det oftast är okunskap eller begränsande möjligheter att undsätta sig själv i säkerhet som ligger bakom bränderna och dödsfallen. Att som räddningstjänst utföra hembesök med att åka hem till olika personer och prata om brandskydd och risker i hemmet är något som visats vara väldigt effektivt i Storbritannien. Varje år gör räddningstjänster runt om i Storbritannien cirka 670 000 hembesök i syfte att öka kunskaper och frekvensen av brandvarnare i hemmen. Arbetet med hembesök påbörjades i slutet av 90-talet och har fram tills nu resulterat i att antalet insatser och dödsfall till följd av brand har mer än halverats. I Sverige är det förebyggande arbetet med hembesök inte lika utbrett men flera räddningstjänster har under de senaste åren startat upp och påbörjat genomförandet av hembesök. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar fler räddningstjänster i Sverige att påbörja ett förebyggande arbete själva eller tillsammans med andra räddningstjänster för ökad riskmedvetenhet, kunskap och brandvarnarfrekvens i hemmen. Räddningstjänsten Syd är en av räddningstjänsterna i Sverige som arbetat med hembesök under lång tid och som kunnat visa effekter och statistiska skillnader på att hembesök verkligen gör nytta. Räddningstjänsten Syd har visat en nedåtgående trend på antalet insatser och har en lägre genomsnittlig dödsbrandsstatistik än den samlade dödsbrandsstatistiken för övriga Sverige. Rapporten grundar sig i en förstudie och en intervjustudie där 10 intervjuer genomförts med 8 olika räddningstjänster runt om i Sverige. De intervjuade har olika yrkesroller inom räddningstjänsten som antingen arbetat administrativt eller som utförare av hembesök. Hembesök genomförs främst av operativ personal där den skiftgående styrkan ägnar några timmar i veckan eller månaden på hembesök. Hur hembesök påverkar den operativa förmågan upplever samtliga respondenter som positiv då brandmännen får en bra områdesöversikt och grundläggande kunskaper i byggnadens utformning. Kunskaperna kan sedan visas vara värdefull vid eventuella insatser och insatsens verkan. Inställningen till att arbeta förebyggande med hembesök är något som varierar bland den operativa personalen där det upplevs att det finns motståndare till sådana här typer av arbetsuppgifter. Samtliga respondenter anser att hembesök är något som räddningstjänsten ska fortsätta att arbeta med tillsammans med andra förebyggande åtgärder. Hembesök utgör en viktig del i det förebyggande arbetet men att bara fokusera på hembesök är inte rätt lösning enligt många av respondenterna. Att arbeta med mer riktade och anpassade hembesök mot olika riskgrupper i samhället är något som räddningstjänsterna har som målsättning men att det då krävs en bättre samverkan mellan olika kommunala aktörer för arbetets effekt. Många av respondenterna menar att det administrativa arbetet med hembesök är något som är ganska besvärligt och tidskrävande att hantera då det är mycket information och statistiska uppföljningar som behandlas. Tekniska lösningar kopplade till redan befintliga programvaror är något som räddningstjänsterna vill se framöver för att kunna underlätta planering och administrering. Hur arbetet med hembesök ska kunna förbättras för att komma åt dödsbränder i samhället finns det förslag på förbättringsåtgärder, till exempel att i samband med hembesök även arbeta med individanpassat brandskydd eller tillsyner. Tillsyner är något som aldrig görs mot bostäder men som genomförs på hotell, köpcentrum, industrier etc. Individanpassat brandskydd innebär att brandskyddet anpassas efter individens förutsättningar till ett säkert boende exempelvis personer med olika typer av handikapp eller kognitiva nedsättningar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en ökad förståelse för hur Sveriges miljöpolitik, höga driftkostnader och statligt agerande upplevs ha påverkat småskaliga lantbrukare i Sverige och deras levnadsvillkor. För att undersöka problematiken valdes åtta lantbrukare ut för att delta i semi-strukturerade intervjuer, där de fick uttrycka sina egna perspektiv och uppfattningar om lantbrukaryrket i förhållande till miljöpolitiska strategier och rekordhöga driftkostnader i lantbrukarbranschen. Det utvalda teoretiska ramverket att understödja denna sociologiska studie bestod i Becks tes om risksamhället, alienationsteorin och teorin om livsformsanalys. En doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar valdes också ut till studien, vilka agerade som inspirationskälla för intervjuguiden. Det empiriska materialet resulterade i en övergripande slutsats om att den ökade riskmedvetenheten och reflexiviteten har omvandlat lantbruket som livsform. Respondenternas synpunkter indikerar att svenska lantbrukares levnadsvillkor potentiellt är hotade, då lantbrukare finner sig alienerade från staten och upplever sig stundtals vara bortglömda av samhället i stort. I relation till samhälleliga reaktioner under COVID-19 pandemin och det pågående kriget i Ukraina, var den utvalda gruppen av lantbrukare ändå optimistiska kring lantbrukaryrket ur ett framtidsperspektiv. / The aim of this qualitative study was to get a better understanding of how Sweden’s environmental politics, high operating costs and governmental action are perceived to have affected small-scale farmers in Sweden. In order to do this, eight farmers got selected to participate in semi-structured interviews to express their own views and perspectives on farming as a profession in relation to Sweden’s climate mitigation strategies and record-high operating costs. The sociological theories selected to complement the research process were Becks concept of ”risk society”, the theory of alienation and the theory of lifeform analysis. One doctoral thesis and four scientific articles were also used in the study and functioned as a source of inspiration for the interview guide. The empirical data from the interviews led to the conclusion that the increase of ecological risk-awareness and reflexivity has transformed farming as a lifeform. The views of the selected participants indicate that the business conditions of Swedish farmers potentially are threatened, and that farmers find themselves alienated from the government as well as being overlooked by the general public. In relation to societal reactions during the COVID-19 pandemic and current war in Ukraine, the selected group of farmers remained optimistic about the farming profession and what the future holds.

Sjöfarten använder sig i stor utsträckning av färg förstärkt med härdplaster. Dessa kan vara hälsovådliga utan rätt skyddsutrustning och det ställs krav på att alla som handhar härdplaster ska ha genomgått en utbildning och regelbundna spirometriundersökningar. Studenter från Sveriges två sjöfartshögskolor går idag ut på fartygsförlagd utbildning med olika grundkunskaper om härdplaster. Vissa har fått härdplastutbildning och andra har ännu inte hunnit få det. Denna studie har genom en serie kvalitativa intervjuer försökt att kartlägga effekterna av detta. Intervjuerna med studenter och matroser har visat att de studenter som hade fått härdplastutbildning också hade en mycket bättre förståelse för riskerna med härdplaster och för hur de kunde exponeras för faran. Studenterna utan utbildning förstod risken med det skadliga elementet men saknade kunskapen för att adekvat kunna skydda sig. Studien visar också att faktorer som påverkar användandet av personlig skyddsutrustning i stor utsträckning är kopplat till ålder, erfarenhet och den övriga besättningens attityd till riskerna. / The maritime world makes use of paint reinforced with thermosetting polymers. These may be harmful without the correct protective equipment and there are regulations stating that anyone working with it must be educated in the handling and risks associated with said paint as well as regularly undergo a spirometric test. Today students from the two Swedish maritime universities undertake their onboard studies under different conditions, some with the correct education and some without. This study has through a series of qualitative interviews tried to expose the effects. The interviews have shown that students with the correct education have a much better knowledge of the risks associated with thermosetting polymers and the different ways it might be exposed to them. The uneducated students were aware of the dangers but lacked the knowledge to adequately protect themselves. However, the study showed that this did not determine whether the students use personal protection as much as such factors as age, experience and the rest of the crew's attitude towards the risks.

Denna uppsats undersöker hur riskmedvetenhet och krisberedskap ser ut hos småföretagare i besöksnäringen, vilka förutsättningar som finns för dem och vilka behov de har. Med rätt förutsättningar blir de mer motståndskraftiga och får en bättre möjlighet att förebygga risker och hantera uppkomna krissituationer. Det finns en utsatthet i deras småskalighet vilket kan innebära behov av stöttning från sina branschorganisationer, både i hanteringen av själva krisen som i arbetet med riskmedvetenheten. Forskningen spelar en viktig roll och den är omfattande inom krishanteringens alla områden men brister i kombinationen småföretagare, besöksnäring och krishantering. Den saknar en gemensam terminologi vilket skulle underlätta och förbättra den gemensamma forskningen i framtiden, både nationellt som globalt. Dessutom behöver dagens utbildningsunderlag, krisledningsmodeller och planer nyanseras och anpassas till en mer småskalig verksamhet. Uppsatsen utgår från en pusselbitsansats och har antagit en kritisk realistisk position. Med stöd av forskningen och genom undersökningar av myndigheter, branschorganisationer och småföretagare undersöks vilka mekanismer som påverkar och vilka pusselbitar som saknas. Uppsatsens analys och slutsats bidrar med sex pusselbitar till framtida forskning och utveckling; kommunikation, nätverk, medlemsorganisationer, utbildning samverkan och forskning. / This essay examines what risk awareness and crisis preparedness look like among small business entrepreneurs in the hospitality industry, what conditions exist for them and what needs they have. With the right conditions, they become more resilient and have a better opportunity to prevent risks and handle emerging crisis situations. There is a vulnerability in their small scale, which may mean a need for support from their member organisations, both in handling the crisis itself and in the work with risk awareness. The research on this topic plays an important role and it is extensive in all areas of crisis management, but it is lacking in the combination of small business entrepreneurs, the hospitality industry and crisis management. It lacks a common terminology, which would facilitate and improve joint research in the future, both nationally and globally. In addition, today's training material, crisis management models and plans need to be nuanced and adapted to a more smallscale operation. The essay starts from a puzzle piece approach and has adopted a critical realist position. It is investigating which mechanisms have an impact and witch pieces of the puzle are missing, with the support of research and through surveys of authorities, industry organisation and small businesses. The essay's analysis and conclusion contribute six pieces of the puzzle to future research and development; communication, networks, member organisations, education, collaboration and research.