<p>Under de senaste årtionden har Ryssland genomgått en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar många utländska investerare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess på den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat påverka bankernas etablering i Ryssland.</p><p>Utifrån en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att därefter få svar på syftets frågor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med två respondenter: en från ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en från Swedbank.</p><p>Uppsatsens slutsatser påvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den främsta faktorn som underlättat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder. Det främsta motivet för bankernas etablering i Ryssland var kunder som redan hade etablerat sig i landet och som efterfrågade bankernas internationella tjänster. För att kunna bedriva fullständig bankverksamhet var bankerna tvungna att öppna dotterbolag med tanke på den rådande lagstiftningen.</p>

Under de senaste årtionden har Ryssland genomgått en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar många utländska investerare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess på den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat påverka bankernas etablering i Ryssland. Utifrån en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att därefter få svar på syftets frågor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med två respondenter: en från ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en från Swedbank. Uppsatsens slutsatser påvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den främsta faktorn som underlättat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder. Det främsta motivet för bankernas etablering i Ryssland var kunder som redan hade etablerat sig i landet och som efterfrågade bankernas internationella tjänster. För att kunna bedriva fullständig bankverksamhet var bankerna tvungna att öppna dotterbolag med tanke på den rådande lagstiftningen.

Suicide research has a long tradition within sociology. Parallel to the Durkheimian tradition, seeking the causes of suicide in societal factors, a more cultural understanding of suicide has been emphasized. Attitudes to suicide have been stressed as important for the understanding of suicide mortality levels in different societies. For Russia, where suicide mortality levels are among the highest in the world, an understanding of this kind might be of particular importance. Based on a survey study from Moscow 2004, attitudes to suicide were studied in relation to social, economic and demographic factors as well as to attitudes to other morally disputable behaviors. Suicide attitudes in different age and sex groups in the sample were further compared to suicide mortality levels in the corresponding groups in the population. Similarly to previous studies the young, the highly educated and the non-religious were more accepting towards suicide. Among the young and highly educated this seemed to be explained by a more accepting attitude generally towards morally disputable behaviors. However, controlling for these other attitudes a positive effect of lower education on suicide acceptability appeared. Differences in suicide attitudes between the genders seemed to be dependent on differences in other factors rather that on gender per se. The comparison between suicide attitudes and suicide mortality levels in different groups showed no positive relations. Suicide mortality is probably more affected by social, economic and demographic factors. However, attitudes to suicide might be crucial to whether a person commits suicide in a given situation or not. An increased understanding of attitudes to suicide in Russia might therefore be of major importance. / Forskningen kring självmord har en lång tradition inom sociologin. Vid sidan av den durkheimska traditionen, som söker orsaksrelationer mellan samhälleliga faktorer och självmordsdödlighet, har även självmordets kulturella betydelse betonats. Attityder till självmord har lyfts fram som en viktig faktor för förståelsen av självmordsdödlighetsnivån i olika samhällen. För Ryssland, vars självmordsdödlighet är bland de högsta i världen, är en sådan förståelse av särskild vikt. Baserat på en intervjuundersökning utförd i Moskva 2004 studerades inställningen till självmord i relation till sociala, ekonomiska och demografiska faktorer samt till andra moraliska ställningstaganden. Vidare jämfördes attityder till självmord i olika ålders- och könsgrupper i urvalet och självmordsdödligheten i motsvarande grupper i populationen. I likhet med tidigare studier var det i högre utsträckning de unga, de icke-religiösa samt de högutbildade som var mer accepterande gentemot självmord. Bland de unga och högutbildade verkade detta samband förklaras av en mer accepterande inställning i moraliska frågor. När ställningstaganden i andra moraliska frågor konstanthölls framträdde en positiv effekt av lägre utbildning. Skillnader i attityder mellan könen verkade bero på skillnader i andra egenskaper än könstillhörigheten i sig. Jämförelsen mellan attityder till självmord och självmordsdödlighet i olika grupper gav inget positivt resultat. Självmordsdödligheten påverkas förmodligen i högre grad av sociala, ekonomiska och demografiska faktorer än attityder till självmord. Attityder till självmord kan dock vara avgörande för huruvida en individ begår självmord i en given situation. En ökad förståelse för självmordsattityder i Ryssland är därför av yttersta vikt.

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.

No description available.

With this essay, I want to examine the image of Russians in the Swedish rural press during the second half of the 19th century, how rusophobia appeared in Swedish rural press and how the image of Russians changed during this time. To find this out, I set these questions:    • How was Russians and Russia portrayed in the Swedish rural press?  • Did the view of Russians change during this time? The essay is written so that I have interpreted my empirical material to do a discourse analysis in which I analyse different articles that have been written about Russia and Russians in a stereotypical way. The source material used in the thesis comes from 41 news articles; the bulk of the source material comes from newspapers that were published during the late 19th century. Rural press reporting on Russia and Russians were in the second half of the 19th century mostly negative. Of the 41 articles that were examined it was found that about half were negative, less than one-sixth were positive, while about a third were neutral. The reason that many of the articles were negative has to do with Sweden's shared history with Russia, with many wars and territorial losses. The negative perception came from the very fact that Russia was Sweden's foremost enemy during the late 19th century. Although the image of Russia was mostly negative, the way the Russians and Russia were portrayed in the late 19th century changed from being obvious negative to have a more concealed negative view.

The world becomes more globalized for each year that passes by due to economical, political and technological processes. The globalization process leads to increased contacts with people from different cultures and therefore intercultural communication occurs. Intercultural and strategic communication is significant to accomplish successful establishments and effective communication for companies. The export from Sweden abroad increases every single year and today there are about 1500 Swedish companies around the world and 350 established in Russia. The purpose of this study has therefore been to analyze the factors that affect the establishments of Swedish companies in Russia. Material to our study has been collected through qualitative interviews and a seminar focusing on these questions. Our interviewees all have experiences on working with Russia, as most of the interviewees work for Swedish companies in Russia or are consults that help companies to succeed with their establishment. The material has been evaluated and analyzed in relation to our main theories in intercultural- and strategic communication using theorists and theories such as Hofstede and his five cultural dimensions, Goffman’s staging and Habermas communicative action theory. Our theories have been put in relation to our collected information and complemented by earlier research and the result indicates that you need intercultural competence to manage an establishment of a Swedish company and the strategic communication in Russia because of the intercultural differences that the respondents experience.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en flerfallsstudie analysera och utvärdera faktorer som kan påverka svenska företags internationaliseringsprocess i Ryssland, detta för att identifiera vilka faktorer som leder till framgång vid en etablering och därmed kan benämnas framgångsfaktorer. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för en framgångsrik etablering av ett svenskt företag i Ryssland? Metod: Författarna har i uppsatsen använt sig av en deduktiv metod, där de utgått ifrån teorier och tidigare forskning som legat till grund för den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen som format empirin. Denna data har i sin tur kvantifierats genom en korrelationsanalys samt Chi-2 test för att påvisa möjliga framgångsfaktorer. Slutsatser: Författarna har genom studien funnit att faktorerna engagemang, tidigare internationell erfarenhet, systematiskt tillvägagångssätt, företagets storlek, nätverk och kunskap haft tydligast påverkan på de studerade svenska företagens internationalisering och framgång i Ryssland. Dessa framgångsfaktorer tycks även likna de faktorer som generellt framträder i tidigare forskning. Dock framstår möjliga marknadsspecifika element som kan kopplas specifikt till den ryska marknaden. Dessa framgångsfaktorer kan inte enskilt förklara företagens framgång, utan ger en nyanserad bild av de studerade företagens främsta attribut vid etableringen.

Ryska förhållanden påkallar ett allt större intresse och frågor om ryska förmågor samt intentioner har blivit mycket aktuella i samband med Ukrainakrisen våren 2014. Förståelse avseende utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna utgör en viktig pusselbit för att förstå Ryssland.  Syftet med studien är att undersöka hur utvecklingen av de ryska väpnade styrkorna kan förstås ur ett traditionellt respektive ett nytänkande ryskt militärteoretiskt perspektiv. Studien granskar utvecklingen under 2010-13 sett ur två teoribildningar, den traditionella teorin om djupoperationen och den nytänkande teorin om kontaktlös krigföring. Studien påvisar att teorin om djupoperationen till stor del kan förklara utvecklingen som skett under perioden och äger en relativt hög relevans som teori och förklaringsalternativ. Teorin om kontaktlös krigföring förklarar delvis utvecklingen i de ryska väpnade styrkorna under 2010-13, främst avseende nya förmågor. Teorin om kontaktlös krigföring äger följaktligen viss relevans både som teori och som förklaringsalternativ. Studiens resultat visar att teorierna kompletterar varandra som förklaringsalternativ då teorierna tillsammans skapar en djupare förståelse för den ryska utvecklingen.   Resultatet speglar en förmodad parallell utveckling av två typer av försvar i Ryssland, vilka i dagsläget samexisterar och till del är samordnade. I framtiden kan dessa två försvar utvecklas till ett homogent försvar eller fortsatt konkurrera om resurserna, mycket beroende på den ryska ledningens intentioner och beslut.

Dr. Robert A. Pape utgav sin bok Bombing to win: Air power and coercion in wars år 1996. Det är en kvantitativ analys där Pape’s målsättning är att presentera en teori som beskriver hur luftmakt skall användas för att lyckas och testa den mot alla strategiska luftoperationer under 1900-talet. Han analyserar användandet av tvångsmakt historiskt för att sedan dra vissa slutsatser och se samband mellan då tvångsmakt fungerade och inte i syfte att kunna förutse när tvångsmakten kommer fungera i framtiden. Pape förespråkar att tvångsmakt ska användas för att slå mot motståndarens militära svagheter. Slutsatsen blir att det är hotet om militärt misslyckande som Pape kallar för nekande som avgör och därför bör luftstridskrafterna användas för att neka fiendens styrkor framgång på slagfältet. I augusti 2008 utspelade sig ett kort men intensivt krig mellan Ryssland och Georgien. Det var första gången Ryssland invaderade ett land sedan Afghanistan 1979. Efter kriget står det klart att Rysslands användande av sina luftstridskrafter spelade en stor roll i det snabba avgörandet. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Pape’s teorier passar in på Rysslands användande av sina luftstridskrafter under konflikten med Georgien 2008. Slutsatsen är att Rysslands agerande i många avseenden var helt i linje med det som Pape förespråkar. / Dr. Robert A. Pape published his book Bombing to win: Air power and coercion in wars in 1996. It is a quantitative analysis where Pape’s goal is to present a theory that describes how air power should be used in order to succeed, and test it against all strategic air operations during the 1900s. He analyzes the use of coercive power historically and then draw some conclusions and make connections between when coercive power worked and not in order to be able to predict when coercive power will work in the future. Pape advocates coercive power should be used to strike against the opponent's military weaknesses. The conclusion is that it is the threat of military failure, which Pape calls denial that determines whether or not you will be successful and therefore air power should be used to deny enemy forces success on the battlefield. In August 2008, a short but intense war took place between Russia and Georgia. It was the first time Russia invaded a country since 1979, when they invaded Afghanistan. After the war, it is clear that Russia's use of its air power played a major role in the quick decision. The purpose of this paper is to examine whether Papes theories fit into Russia's use of its air power during the conflict with Georgia in 2008. The conclusion is that Russia's actions in many respects was entirely in line with what Pape advocates.