No description available.

The Russian invasion of Ukraine has raised interests in Russia’s foreign policy. One of the widely unexplored parts of that is Russia’s role in the Syrian civil war. Saving the Syrian regime from total collapse in Syria Russia played a key role in the conflict. This study aims to examine the Russian role in the conflict from many different international relation theories perspective. Realist, constructivist and liberal perspectives. In that way the writer of this thesis strives to explain Russia’s role from different perspectives using the main widely used international relations theories to broaden the perceptive on Russia’s role in the civil war. The results showed that the different theories had different ways in judging the Russian role in the conflict. Summarized. Realism had a very pragmatic materialistic approach in approaching Russians actions in Syria while constructivism and liberalism both reached unmaterialistic explanations to Russia’s actions.

This paper aims to study how the EU has maintained social, economic, cultural and political rights during Russia's invasion of Ukraine. The material used in this essay is official EU document from the different organs of the EU. To answer the question presented in the essay, both different human rights and Normative Power Europe have been used to see how the EU promoted the different human rights based on the idea that the EU is a normative power. To study this subject a text analysis has been used. By using this method, the study has found that social, economic, cultural and political rights all have been maintained by the EU in some way. Especially social and political rights and that the theory Normative Power Europe is applicable.

Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv.I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier. Dess styrka är förmågan att omfatta flera olika regioner i världen trots att deras säkerhetsdynamik skiljer sig markant från varandra. Teorin lämnar också utrymme för icke-statliga aktörer och icke-militära aspekter av säkerhet. Vidare så ger den oss ett komplext samspel mellan olika analysnivåer.Bland teorins svagheter finns en brist på kausalitet, otydliga konstruktivistiska variabler, samt problem med att beskriva överlappningar mellan olika regioner. / Regional security complex theory is a centerpiece of the Copenhagen school, and it primarily describes security on a regional level-of-analysis. The theory can be described as mixture of neorealism and constructivism, all seen from a regionalist point-of-view. The purpose of this thesis is to find out what this theory contributes to the understanding of security, apart from what conventional theory, such as neorealism and liberalism, teaches us. I will try to accomplish this thru two case studies where different theories are compared to each other and their explanatory power is studied. One of my case studies is on Europe, the other on the post-soviet sphere, focused on Russia. I conclude that regional security complex theory has both pros and cons. Its strength lies in the ability to encompass regions all over the world, despite the significant differences in their respective security dynamics. The theory also leaves space for non-state actors and non-military aspects of security. Further more, it describes a complex interplay of different levels-of-analysis.The weaknesses of the theory include a lack of causality, unclear constructivist variables, as well as an inability to describe regional overlapping.

Uppsatsen behandlar hur den ryska televisionen behandlas av den ryska staten och vilken betydelse detta fått för yttrandefriheten i Ryssland. Uppsatsen fokuserar på tiden mellan president Putins första och andra presidentval (1999-2000). Den ryska staten har under denna tid kritiserats från många håll då den statliga kontrollen över televisionen kraftigt ökat. Uppsatsen försöker reda ut hur detta ökade statliga inflytande påverkat mediaföretagen och hur detta i sin tur påverkat den nyhetsbevakning den ryska allmänheten fått ta del av. Uppsatsen ger också en historisk beskrivning av hur televisionen förändrats från Sovjetunionens fall fram till idag. Vidare används TV-stationen NTV och dess ägare, som en fallstudie av hur mediaföretag behandlats av den ryska staten. Uppsatsen visar också på hur televisionen bevakat presidentvalen 2000 och 2004 och hur detta påverkat utgången av valen. Tillsist sammanförs uppsatsens delar i en diskussion om hur ägandet av televisionen påverkar dess utbud och i förlängningen hur det påverkar televisionens publik. / This essay deals with how the Russian television has been treated by the Russian state and how this has affected the freedom of opinion in Russia. The essay focuses on the time between the first and second presidential election of president Putin (2000-2004). The Russian state has during this time been heavily criticised by many because of the increasing influence the government has over the Russian television. This essay tries to find out how this increasing state influence has affected the broadcasting companies and how this has influenced the newscasts. This essay also gives a historical overview of how the Russian television has changed since the Soviet Union’s downfall until today. Furthermore the TV-station NTV and its owners are examined as a special case of how the broadcasting companies are treated by the Russian government. The essay also shows how TV covered the presidential elections in 2000 and 2004 and how their coverage affected the election results. Finally the parts of the essay are brought together in a discussion about how the ownership of television influences the range of news and thereby its audience.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.   Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.   Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.   Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.

<p><strong>Syftet: </strong>Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.</p><p> </p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.</p><p> </p>

Early in the year 2014 Russia conducted an irregular warfare campaign in the Ukrainian peninsula of Crimea, in a surprisingly swift operation towards an Ukrainian loss . The warfare strategy focus of this thesis is the irregular aspect of the conflict. The conflict was discussed by NATO in a debate earlier this year. Conclusions stated that both NATO and the EU should enhance their defence and resilience against the irregular aspect of warfare, in order to repel and deter such threats in the future. Academics have different arguments about whether the Russian success was achieved using enemy centric or population centric irregular warfare. The aim of this study is to examine Russia´s annexation of Crimea based on theories of irregular warfare. By adding this research based on the conflict in Crimea, other studies based on the case may increase their scientific validity and reliability. The result shows that during the conflict, Russia used population centric irregular warfare, in parallel with a few aspects of enemy centric warfare. Therefore the irregular warfare conducted by Russia could be explained using both of the stated theories.

No description available.

Den här studiens syfte är att undersöka hur Ryssland framställs diskursivt i Aftonbladet i samband med den svenska återmilitariseringen av Gotland och om en orientalistisk diskurs kan skönjas i Aftonbladets nyhetsförmedling. Detta i sin tur bidrar till teoretisering kring rådande världshegemoni och om den kan påverka hur journalister genomför sitt arbete. För att kunna utläsa Aftonbladets konstruktioner används kritisk diskursanalys (CDA) som teori och metod. Det teoretiska ramverket utgår ifrån kritisk diskursanalys som teori och Edward Saids postkoloniala teori orientalism. Studiens frågeställningar är ställda för att ta reda på hur Ryssland konstrueras diskursivt i Aftonbladet, hur olika språkliga resurser används i konstrueringen av Ryssland och inom vilka diskursiva teman Ryssland framställs ur ett orientalistiskt perspektiv. Studiens metod grundar sig i analysbegrepp hämtade från CDA som gör det möjligt att analysera det empiriska materialet utifrån Aftonbladets språkanvändning. De analyserade språkliga resurserna i materialet delas in i fyra olika diskursiva teman. Det första temat är Ryssland som militärt överlägsna, det andra temat är Ryssland som provokativa, det tredje temat är Ryssland som oberäkneliga och det fjärde och mest prominenta temat är Ryssland som motpol till Väst. Studiens resultat antyder att en orientalistisk diskurs kan skönjas genom dessa fyra teman. / This study aims to examine how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet in connection to the re-militarization of the Swedish island Gotland, and if an Orientalistic discourse can be discerned in the coverage. This in turn contributes to theorizing about how the current global hegemony may affect the journalistic profession. To find semiotic patterns in Aftonbladet we used critical discourse analysis (CDA) as the theory and method. The theoretical framework is based on critical discourse analysis theory and Edward Said's postcolonial theory of Orientalism. The questions in this study are asked to find out how Russia is constructed discursively in the Swedish newspaper Aftonbladet, how different linguistic resources are used in constructing Russia and in what discursive themes Russia is fabricated from an oriental perspective. The study's methodology is based on analysis concepts drawn from CDA that makes it possible to analyze the empirical material based upon Aftonbladet’s use of language. The analysed linguistic resources in the material fall into four different discursive themes. The first theme is Russia as militarily superior, the second theme is Russia as provocative, the third theme is Russia as erratic and the fourth and most prominent theme is Russia as the antithesis of the West. The study's results suggest that an oriental discourse may be discerned through these four themes.