Det här arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter på ledarutrymmet förhöll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att försöka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hjälp har jag haft en idealtyp för att kategorisera de olika texterna. Idealtypen bestod av uttrycken fientlighet, rädsla, misstro, negativ förväntan, neutralitet, positiv förväntan, relationskapande och optimism. Därefter med utgångspunkt i diskursanalys har jag undersökt hur de olika opinionstexterna tar sig i uttryck och om texterna faställde ett ”vi och dom”-tänkande. Resultatet utifrån det urval som gjorts visade att opinionstexterna till viss del fastställede ett ”vi och dom”-tänkande men att opinionstexter beroende på tidning och årtal kunde ha positiva förväntningar på landet som i att uttrycka en vilja till relationsskapande. En del opinionstexter kunde uttrycka en neutral hållning genom att inte ta ställning i till exempel Georgienkrisen år 2008. Ibland kunde opinionstexter ha en negativ och ibland fientlig syn på landet. Resultatet av arbetet utifrån det urval som gjordes visade på att det fanns nyanser i den ryssfientliga diskursen och den ryssfientlighet som det tidigare forskats om inte alltid är så enkel.

This essay seeks, by applying to theories of nationalism, to explain the reasoning behind the Russian annexation of Crimea and to understand the ideology and nationalistic influences in Russian foreign policy in the case of the Ukraine crisis and the annexation of Crimea. The argumental analysis exemplifies the nationalistic tendencies of Vladimir Vladimirovitj Putin and the Russian foreign actions and attempts to specify a nationalistic motif in the case of Crimea and in Russian foreign policy. The study seeks to illustrate tendencies in Russian foreign policy and to show what can be expected of Russia in the near future. / Denna uppsats söker att förstå argumenten för den ryska annekteringen av Krim genom att två teorier om nationalism, samt att förstå ideologiska och nationalistiska influenser i rysk utrikespolitik. Genom en argumentationsanalys exemplifieras nationalistiska tendenser i Putin tal och kartläggandet av ett övergripande nationalistiskt motiv förklaras genom kategorisering i fyra olika nationalistiska ideologier som i forskning om rysk politik och Putin som president har framtonats. Denna studie försöker att ge svar på vilka tendenser det finns inom rysk utrikespolitik och ge en bild av vad vi kan förvänta oss i framtiden.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt. Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier. Med detta sagt var det ingen av teorierna som lyste starkare än den andre, vilket är ett unikt resultat. Utredningen visar även att teorierna kan förklara EU:s argument i erkännandeprocessen. I dessa argumentationer fanns både maktpolitiska och folkrättsliga hänsynstaganden att hämta. Ett av syftena var även att pröva Ekengrens analysschema som är uppbyggt i fyra delar där samtliga delar tillämpades i denna undersökning. Trots att modellen inte var avsedd för organisationer så blev alla frågor i analysschemat besvarade.

This paper attemps to asses the current development in the relationship between Sweden and Nato and it´s implecations on the creation of a potential security community. Building on Adler & Barnetts conceptualisation of Security Communities, focusing heaveliy on the construction of a common identity, the papper concludes that there is a tendency of the actors moving closing to eachother, not only practicly but also in the security discourse. This development indicates a creation of a new security community between Nato and Sweden, a new development that is built upon a common threat perception and security discourse.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur svenska medieföretag porträtterar Ryssland och det ryska valet 2018. Metodologiskt är det här både en kvantitativ och kvalitativ studie, som genomförts med insamling av hårddata samt en massmedieretorisk textanalys. För att besvara våra frågeställningar har materialet analyserats utifrån de teoretiska ramverken gestaltningsteorin, orientalism och mediekonstruktion. Medieföretagen vi undersöker är Aftonbladet, Dagens Nyheter, TT Nyhetsbyrån samt Sveriges Radio. Resultatet indikerar på att svenska media gestaltar Ryssland och det ryska valet negativt. Sveriges Radio skiljde sig från de andra företagen då de flesta av deras artiklar hade en neutral framtoning. Gestaltningen skapar en stereotyp bild, främst av Putinregimen, men även Ryssland och det ryska folket.

[inget abstract finns]

In the beginning of the 21st century counterinsurgency has been at the center of the scientific debate considering war-studies. Great efforts have been made to achieve success in conflicts against insurgents in the Middle East. Much of the scientific contributions have been implemented in doctrines and strategic approaches but unsuccessfully so. Given the complexity of these conflicts many theories that have emanated from the subject fail to grasp the insurgents’ actions altogether. Considering these statements, the purpose of this essay is to conduct an explorative study of the First Chechen war in order to contribute to the understanding of the insurgents’ success. The result of this study reveals that the theory I developed grasps the complexity of the conflicts but is overly detailed on how the insurgents should act. It is therefore not applicable to this conflict in its current form but cannot be dismissed, though. The Chechens mostly acted according to the theory. Therefore, the result of this study reveals that this insurgency had specific characteristics that need to be taken into consideration if one is to understand the outcome of the conflict. The study provides an indication that this might be true for other conflicts as well.

The war between Georgia and Russia awakened the world pretty brutally when a small country like Georgia tried to restore order in South Ossetia. The war between the two countries took place over five days in August 2008. This paper discusses the Russian operational art and its development after the war. The starting point is to test the traditional and classic Russian theory of operational art. The aim is to describe and discuss the Russian operational experience and any developments and trends in the Russian Federation's armed forces. The purpose of describing the theory behind the operational art is to create an independent analysis model. The essay’s analysis is based entirely from qualitative research with the collection of qualitative data in the form of texts and documents with a holistic perspective. Initially, the theory chapter is created from an inductive approach to identify, define and describe the operational concept and principles, creating a theoretical model of explanation. The developed analytical model is based on the Russian theory of operational art and takes off from a deductive approach to the collected empirical data. The results of the performed analysis results are interpreted and the product of this presented in the operational conclusions. Russia had a strategic ability to win the war by means of strategic resources related to tempo, simplicity and shock effect on the Georgian troops. Russia carries out a variety of reforms and the outcome of the war demonstrates the importance of Russia having a strategic capacity to make use of one in the type of conflict that Georgia represents. This success shows that the strategic capabilities are initially a success factor, while the deficiencies in the operational and tactical levels cannot be accepted in the long run, but must be developed. Not least relating of the armed forces. These deficiencies were primarily in intelligence, command and in the sustainment capabilities. It turned out pretty clearly that the Russian armed forces used the classical Russian operational art during the war, but they make use of more modern features such as information operations. / Kriget mellan Georgien och Ryssland väckte världen ganska brutalt då ett litet land som Georgien försökte återställa ordningen i Sydossetien. Kriget mellan länderna utspelades under fem dagar i augusti 2008. Uppsatsen avhandlar den ryska operationskonsten och dess utveckling efter kriget. Utgångspunkten är att pröva den traditionella och klassiska ryska teorin kring operationskonst. Syftet är att beskriva och diskutera ryska operativa erfarenheter samt pågående utvecklingar och trender inom ryska federationens väpnade styrkor. Uppsatsens analysmetod utgår i sin helhet från kvalitativ forskning med insamling av kvalitativa data i form av texter och dokument utifrån ett holistiskt perspektiv. Inledningsvis kommer teorikapitlet skapas utifrån en induktiv metod i syfte att identifiera, definiera samt beskriva operativa begrepp och principer, vilket bygger upp en teoretisk förklaringsmodell och utvecklar en analysmodell. Den framtagna analysmodellen utgående från den ryska teorin kring rysk operationskonst tar avstamp utifrån ett deduktivt förhållningssätt mot insamlad empiri. Resultaten av den genomförda analysen tolkas och produkten av detta presenteras i operativa slutsatser. Ryssland uppvisade en strategisk förmåga att vinna kriget med hjälp av strategiska resurser kopplat till tempo, enkelhet och chockverkan på de georgiska förbanden. I den ryska försvarsmakten pågår sedan 2008 en omfattande reform, resultatet från kriget påvisar vikten av att Ryssland har en strategisk kapacitet att använda sig av i en konflikt som Georgien. Framgången visar att strategiska förmågor initialt är en framgångsfaktor medan bristen på operativ och taktisk nivå inte fungerar i längden utan måste utvecklas. Detta gäller inte minst operationskonsten hos de väpnade styrkorna. Bristerna var främst inom underrättelsetjänst, ledning samt inom uthållighetsfunktionerna. Det visade sig ganska tydligt att de ryska väpnade styrkorna använde sig av klassisk rysk operationskonst under kriget, men de använde även mer moderna funktioner som informationsoperationer.

Den här uppsatsen har en dagordningsteoretisk samt gestaltningsteoretisk ansats på hur Ryssland tillåts framträda och framställas i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenskan. Uppsatsen tar vara på det nyhetsläge som varit det senaste halvåret 2019, för att skönja hur bilden av Ryssland framstår frånkopplat större mediala händelser och uppskruvade nyhetslägen. Som kriget mellan Ryssland och Georgien 2008, ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014 eller Krimkriget mellan Ryssland och Ukraina senare samma år.  Ansatsen blir således att skåda den mer generella bild som tillåts få ta plats i svensk media.  Uppsatsen landar i att Ryssland framställs som oroligt och att landet frekvent befinner sig i väpnade konflikter.  Sällan tillåts upphovsmännen till konflikterna, exempelvis ryska politiker, få komma till tals.  En intressant, signifikant diskrepans, skådas mellan tidningarna som skriver om Ryssland inifrån och tidningarna som rapporterar utifrån.  Det korrespondentförfattade materialet ger en mer djuplodande, mer närgången och mer personlig bild av landet via reportage och analyser. Ryssland genom korrespondenter, blir mer levandegjort. När landet rapporteras om utifrån, framkommer i stor utsträckning raka nyhetsartiklar samt i huvudsak opersonliga vinklingar.

No description available.