Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader. Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer. Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries. Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field. Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures. Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.

Under 2011 så utbröt det våldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med många civila offer. FN:s säkerhetsråd utfärdade i mars 2011 en resolution om upprättandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan länge haft en uttalad inställning mot att stater lägger sig i andra länders inre angelägenheter. Ryssland avstod från att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitär insats. Men avseende Syrien så har Ryssland använt sitt veto två gånger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitär insats. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrån realistisk teori inom internationella relationer. Forskningsfrågan som ska besvaras är: Hur påverkade Rysslands egenintressen dess agerande i FN:s säkerhetsråd i samband med konflikterna i Libyen och Syrien. Undersökningen genomförs som en kvalitativ textanalys.  Den utförs som en analys av meningsinnehåll i ett utvalt material med användning av indikatorer som är logiskt härledda från realistisk teori. Realistisk teori beskriver staters agerande och att de har intressen. Resultatet av undersökningen är att Ryssland värderade principen om interventioner beslutade av säkerhetsrådet och relationen till väst högre än sina ekonomiska intressen i Libyen och att den geopolitiska betydelse Syrien har för Ryssland innebär att Ryssland vill förhindra att de geopolitiska förutsättningarna i regionen ändras till fördel för USA och Europa, en sådan förändring skulle innebära en risk för att den makt som Ryssland kan utöva genom sina olje- och gastillgångar minskar. / In 2011 violence broke out in Libya and Syria with many civilian casualties. The UN Security Council made a decision in March 2011 authorizing a No-Fly Zone over Libya. Russia have maintained a clear standpoint regarding the non-interference in states internal affairs since long. Russia abstained in the Libya case which made it possible to authorize a humanitarian intervention. But regarding Syria, Russia has vetoed resolutions twice. Thus effectively blocking all efforts to make a humanitarian intervention possible. The purpose of this paper is to study if Russia’s actions can be explained from a realist theory perspective. The scientific question to be answered is: How did Russia’s interest affect their actions in the UN Security Council regarding the conflicts in Libya and Syria. The study is designed as a qualitative text analysis. It is performed by the use of indicators, logically deducted from the theory, to analyze meaningful contents in the texts of the empiric material. Realist theory in International Relations describes the actions of states and that they have interests. The result of the study is that Russia valued the principle of interventions authorized by the Security Council more than its economic interests in Libya and that the geopolitical importance of Syria means that Russia wants to prevent that the geopolitics in the region change advantageously for USA and Europe which would mean a risk that the power Russia can exercise through its oil and gas assets could diminish.

Uppsatsen presenterar och analyserar hur Barentsregionen har utvecklats efterSovjetunionens fall, från början av 1990-talet till början på 2000-talet, och då explicit ur ettnorskt säkerhetspolitiskt perspektiv.Den har som utgångspunkt, för att analysera förhållandena i regionen, valt att studera hurdet formaliserade Barentssamarbetet med sin unika konstruktion har utvecklats och hur dethar påverkat relationerna mellan Norge och Ryssland. I undersökningen utnyttjas i förstahand det teoretiska perspektivet liberalism, för att fördjupa förståelsen för hurBarentssamarbetet kan ses som en framgångsfaktor för den ökade stabiliteten i regionen.Analysen visar att den traditionella geopolitiska kontexten om regionens marginalisering pågrund av den drastiska minskningen av tidigare så påtagliga yttre hot, inte kan stå somensam förklaring till regionens utveckling. En annan påverkande faktor är sannolikt denframgångsrika formaliseringen av Barentssamarbetet i Barents Euro-Arctic Region(BEAR), från början på 1990-talet och deras utveckling fram till idag, som har ökatinteraktionen mellan regionens befolkningar på alla nivåer och som med ett brettdeltagande har ökat förståelsen för de globala problemen och behovet av att överbryggavälfärdsgapet mellan väst och öst. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Kinas och Rysslands nuvarande relationer präglas av samförstånd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet från 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men också som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. Frågan är vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands närmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militära, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrån den sammanvägdanyttan av partnerskap jämfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan också kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nära samarbete nödvändigt. Dessutom harbåde Kina och Ryssland skäl att minska riskerna för internationell isolering. Uppsatsen åskådliggörallmänt spelteorins funktionalitet för aktörsanalys. / Current relations between China and Russia are characterised by mutual understanding and cooperation.The Sino-Russian Treaty (2001) can be seen as an expression of peace and stability,but also – considering the history of Sino-Russian relations – as an expression of power andglobal positioning. The question is – what are the driving forces behind the Sino-Russian rapprochement?Using game theory analysis, this essay identifies possible motives behind the partnershipin strategic, military, economic and external terms, from the viewpoint of the net benefitsof a bilateral partnership, compared with non-partnership. The results show that the motives canbe related to a common interest in creating a global balance of power, but can also be linked tothe mutual dependence between China and Russia, which makes close cooperation necessary.Furthermore, both China and Russia have grounds for reducing the risk of international isolation.The essay is a general illustration of the usefulness of game theory for the analysis of actors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 06-08

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordåden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt år senare.Undersökningen tar sin utgångspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgår av den ryska säkerhetsdoktrinen från 2000 samt terroristlagen från 1998. Undersökningensförhållningssätt till den ryska terrorismen är det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhållningssättet till kampen mot terrorism har förändrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmässigt söker att utöka det internationella samarbetet påterroristbekämpningens område. De åtgärder som lyfts fram är både i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgång till fristäder men även långsiktiga åtgärder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rättvisare fördelningspolitik.Detta påtagligt liberalt präglade budskap får dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordåden ståtillbaka för en tydligare realistiskt färgad retorik där militär makt intar en central plats i reaktionen. / This research paper analyses president Putins´s verbal policy regarding thethreat of terrorism in the aftermath of the terrorist attacks of 9/11 2001 in theUSA and the siege at Dubrovka in Moscow in the following year.The contextual framework for the study is made up by the official definitionsof terrorism and the measures to counter terrorism taken from the 2000Russian National Security Concept and the 1998 federal law on the fightagainst terrorism, whom all represents a official Russian pre 9/11 view ofterrorism. The work of Russian researcher Ekaterina Stepanova provides thenecessary understanding of the terrorist threat that Russia faces today. Thefundamentals of international relations realist- and liberal theory applicable tothe verbal politics in the fight against terrorism are used in order to furtherdeepen the analysis.The result of the study shows that 9/11 marked a shift in the Russian policy.Putin has developed an enhanced relationship to international cooperation.The role of international cooperation is being emphasized in both direct, shorttime measures in order to deprive the terrorists their funding and safe havens,but also in more long-term initiatives in order to combat the rots of terrorism.Such measures are being described as the fight against poverty and unequaldistribution of wealth within and among states. Although the terrorists areregularly being described as Islamic fundamentalist this is not specificallyaddressed in the measures described as crucial in the fight against terrorism.The same rhetoric message is applied on Chechnya, the domestic source ofterrorism, as in the international environment when it comes to discussinglong-term priorities.But this development of a more liberal perspective is Putin´s second waverhetoric’s. The initial reaction of the terrorist acts has more of a realistapproach. Military force is being brought forward as the preferred reactivemeasure and the terrorists are to be annihilated before any further steps are tobe taken. The terrorist threat is being described in terms of almostoverwhelming power, and the response called upon is a massive mobilisationof force in order to put an end to this threat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

EU bruker stadig mer energi, spesiellt olje og gass, og må stadig øke importen.Organisasjonens egen produksjon er ikke tilstrekkelig til å dekke energibehovet.Russland og Norge er noen av de største eksportlandene av petroleum til EU.Oppgaven er å analysere energipolitikken som EU fører mot Russland og Norge.Som en følge av energipolitikken som EU fører mot disse to landene er detinteressant å se hvilke sikkerhetsmessige konsekvenser/forhold dette eventueltforårsaker innen triangelet EU, Russland og Norge. / European Union consumes increasingly more and energy, particularly oil and gas. Afollowing consequence is larger imports of these sources of energy. The organisationsown production does not satisfy the need of this vital energy.This article will focus on and analyse the EU energy policy towards Russia andNorway. Due to the organisations policy towards these countries, interesting pointsare the following consequences this makes inside the triangle, EU, Russia andNorway / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ”särskild status” iRyssland. Därutöver har uppsatsen varit inriktad på att studera Rysslands vilja till interaktion motbakgrund av gällande Partnerskap och Samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Ryssland.I uppsatsen kan det konstateras att den centrala federativa makten i Moskva har stärkt sitt inflytandegentemot Kaliningrad. Därigenom har Kaliningrad inte fått en ”särskild status” i Ryssland som kunnatbidra till förbättrad (t ex ekonomisk) interaktion i regionen och förbättrat samarbete gentemot denEuropeiska Unionen. Det finns idag en pro-västlig identitet i de nordvästra delarna av Ryssland.Därigenom har president Putin en legitimitet att fortsätta och fördjupa samarbetet med den EuropeiskaUnionen. Det finns en trend som pekar på att Kaliningrad utgör en del av Rysslands”europeiseringsprocess”. Ryssland bedöms vidare vara en aktiv geostrategisk aktör.Min sammantagna bedömning är att Ryssland i stort agerar i enlighet med gällande PCA, men attRyssland och den Europeiska Unionen i ett längre tidsperspektiv, har olika målsättningar med sittsamarbete. / The aim of this essay has been to analyse Russia and the Kaliningrad region -possibilities and limitations. This analysis is made with respect to thePartnership and Cooperation Agreement (PCA) that exists between Russia andthe European Union (EU). This essay covers the period of December 1997 –February 2002 from a geopolitical perspective.In order to achieve this objective three questions are posed:Firstly, what possibilities and constraints does Kaliningrad have inorder to achieve close co-operation with the EU if Kaliningrad is still tobe dependent on the central authorities in Moscow?Secondly, is it possible to analyse this situation from geopolitical basicfactors. Further, what kind of opportunities and limitations exist, ifKaliningrad is to receive a “special status” as a region in Russia and inits relationship to the EU?Thirdly, what possibilities and constraints are within the officialRussian politics and policy, when regarding the goals that exist in thePartnership and Cooperation Agreement?One of the most important conclusions is, that the central authorities haveregained their power vis-à-vis Kaliningrad. My assessment is that Kaliningradis yet to achieve a “special status” within Russia and therefore Kaliningrad isrestrained in its development. A second conclusion is that there is a tendencytowards a pro-western identity in the northwestern parts of Russia and a trendtowards “europeanisation.”The main conclusion is that Russia has an all-embracing attitude towardsthe PCA, but Russia and the EU have at the moment different long-termobjectives concerning their cooperation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Med slutten av den kalde krigen opphørte delingen av Europa og spenningen mellom to maktblokker. Dette medførte at norsk sikkerhetspolitisk tenkning ble utfordret. Oppgaven undersøker Russlands plass i det norske trusselbildet gjennom 1990-tallet. Analysen er rettet mot henholdsvis Forsvarsdepartementets og Utenriksdepartementets responser på de relativt dramatiske endringer i de sikkerhetspolitiske omgivelser. En sentral del i oppgaven har vært å beskrive utviklingen av sikkerhetsbegrepet, samt NATO og for de militære styrker i Nordvest-Russland. Dette for å vise om det eksisterte et grunnlag for å endre tilnærmingen til Russland eller opprettholde kontinuiteten fra den kalde krigen. Jeg har funnet betydelige forskjeller i departementenes respons. Dette omfatter både grad og form på responsen. Forsvarsdepartementets respons karakteriseres i stort av kontinuitet fra den kalde krigen med tradisjonell øst-vest tenkning, mens UD i sterkere grad viser endring og en tenkning basert på sentrum-periferi. / The end of the Cold War increased the political stability in Europe and reduced the risk of a future war between NATO and its former enemy; the Warsaw Pact. Instead NATO in its strategic concept of 1991 introduced a broad concept of security encompassing political, economic, social and environmental aspects along with the military dimension. NATO no longer faced the former threat of a massive attack from the East. This new thinking challenged the Norwegian approach to security that had been characterised by national consensus during the Cold War.The aim of this paper is to examine to what extent Norwegian authorities have changed their view upon and relations towards Russia during the 1990s. Has the Norwegian approach been changed or is it still characterised by the Cold War. The paper has been concentrated on examining the responses of the Ministry of Defence and the Ministry of Foreign Affairs.  The theory used is focusing on change and stability in foreign policy. The theory discusses a variety of factors that may have an impact on whether a specific foreign policy is likely to endure or to change. It stresses the importance of the impact of stabilisers, tending to inhibit change in foreign policy even when there is a pressure for change.The method used is a descriptive analysis with a comparative view. I have examined official parliamentary bills from the Ministries and official speeches. This to find out if their responses is characterised by change or continuation of Cold War policies. As a major part I described the development of a wider security concept, the development in NATO as for the military forces in the Northwestern part of Russia.Conclusions show to an extensive point that there are differences in the Ministries responses. This includes both the degree and the extent of the response. The Ministry of Defence is more dominated by the traditional thinking - Russia could still be a potential threat to Norwegian security. The Ministry of Foreign Affairs response is corresponding more to major NATO members' responses. The Russian threat is not the military one, but an environmental. The solution to future challenges is in their point of view co-operation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

The Russian-Georgian war of 2008 drastically changed Europe´s and Sweden´s political climate.Russiashowed that it is capable of successfully completing complex campaigns including ground, naval and air assets. However, not much has been said about the theoretical framework and doctrine of the Russian military of today. Even less has been researched about Russian use of air power and applied air theory. Are air power assets still considered primarily as support of ground offensives or has the theoretical framework changed? John A. Warden III´s theory presented in The Air Campaign and The Enemy as a System have had a big impact on western air power use. HasRussia also changed its approach on the use of air power to include the theory of Warden? This thesis researches Russian use of air power in the war with Georgia 2008. The empirics are then compared to Warden´s theory of air power use to answer the question if Russia´s air power use in the war with Georgia 2008 was done in cohesion with what Warden suggests. / Kriget i Georgien ändrade under några få dagar i augusti 2008 Sveriges och större delen av Europas säkerhetspolitiska klimat. Efter kriget står det klart att Ryssland genomförde en lyckad operation och nådde sitt mål att slå Georgien militärt. Väldigt lite har dock skrivits om Ryssland och dess militära teorigrund. Än mindre har skrivits om Rysslands flygstridskraftsanvändande teorigrund varför det kan vara intressant att vidare undersöka kriget i Georgien. Det råder ingen tvekan om att västvärldens militärer har tagit starkt intryck av John A. Warden IIIs teori om fienden som ett system och hans bok The Air Campaign. Har även rysk militär inspirerats av Wardens tankar och försökte ryska flygstridskrafter i så fall praktisera dessa under kriget i Georgien 2008? Denna uppsats undersöker om ryskt luftmaktsanvändande under kriget i Georgien kan sägas vara inspirerat av John A. Warden IIIs teori som presenterades i hans The Air Campaign och The Enemy as a System.

Syfte Syftet med uppsatsen är att med utgångspunk i Hofstedes studier om påverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur påverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. Frågeställning Vad är sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt är det att ta hänsyn till den nationella kulturen när företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete? Metod Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie. Jag har med hjälp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland. Slutsatser Det är omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands då den är beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen. Studien bevisar att Hofstedes teori stämmer delvis då IKEA påverkats av både den ryska marknaden och nationella kulturen. Fastän nationell kultur har en stor påverkan på företag som etablerar sig utomlands, så är den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland påverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det påverkades av det politiska systemet och korruption. Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rätt ledarskap och en tydlig organisationskultur så skulle ett företag kunna etablera sig var som helst.