No description available.

<p>Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.</p>

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor. Resultatet av undersökningen visar på att sinnesrogudstjänstens mer öppna och välkomnande attityd i jämförelse med Svenska kyrkans ordinarie gudstjänstformer gör den attraktiv. Vidare upplevs i sinnesrogudstjänsten en annan form av gemenskap, ärlighet och delaktighet och utelämnandet av teologiska utläggningar vilket manar till den personliga erfarenheten av en andlighet. Detta gör att sinnesrogudstjänsten kan möta dagens människor och deras behov av personligt andligt sökande och stå som en kontrast till Svenska kyrkan som institution vilken kan upplevas som stel och föråldrad och inte ge svar på existentiella frågor förankrade i dagens vardag.

Forskning om feedback har länge haft ett stort fokus på traditionell feedback inom organisationer, som sker från chef till medarbetare, och det har inte funnits ett lika starkt intresse för att studera feedback från medarbetare till chef, så kallad “upward feedback”, vilket gör det relevant att öka förståelsen inom detta område. Syftet med studien var att öka förståelsen för hur chefer använder feedback från medarbetare för att leda och utveckla verksamheten och sitt eget ledarskap. Studien har en kvalitativ ansats, vilket ligger till grund för insamling av data genom tio semistrukturerade intervjuer med chefer från sex olika organisationer för att studera deras perspektiv på upward feedback och hur de skapar organisatoriska förutsättningar för att ta tillvara medarbetares feedback för att leda verksamheten. Resultatet visade att efterfrågan av och mottaglighet för feedback (både negativ och positiv) är en utmanande uppgift och behöver därför tränas upp. Därtill identifieras tillitsfulla relationer, trygghet i ledarskap och öppna dialoger som förutsättningar för cheferna att öka sin mottaglighet och förmåga att ta tillvara feedback. Slutsatsen dras att trygga chefer med tillitsfulla relationer till sina medarbetare använder upward feedback för att utveckla sig själva som chefer, utveckla en hälsosam arbetsmiljö och lärandeinriktad arbetsplats. / Research about feedback has mainly focused on traditional feedback within organizations, that is, feedback from managers to their employees, and little research has been made to study upward feedback, from employees to their managers. This makes it relevant to increase our understanding within this area. The aim of this study was therefore to contribute to the understanding of how managers utilize upward feedback to lead and develop organizations and their leadership. The study has a qualitative approach, which impacted the decision to gather data through ten semi-structured interviews with managers from six different organizations, with the aim to raise awareness about their perspective on upward feedback and how they use it as part of their leadership. The findings showed that receptivity towards feedback (both positive and negative) is a challenging task and therefore needs practice. Moreover, trustworthy relationships, confidence in leadership and open dialogues are essential conditions for managers to increase their receptivity for upward feedback and are therefore central aspects in utilizing feedback in a more favorable way. A conclusion is made that confident managers with trusting relationships with their employees utilize upward feedback to develop as leaders, develop a healthy working environment and work towards a workplace that fosters learning.

Uppsatsens problemställning rör frågan om det är möjligt att utröna hur tystnaden framställs i Nelly Sachs sena lyrik och vad den säger, och huruvida det är möjligt att relatera denna tystnad till en medveten kontra omedveten uttrycksform. Min avsikt är alltså att undersöka de strukturer eller mönster – medvetna som omedvetna – som står att finna i Sachs lyrik som kan kopplas samman med denna tystnad, inte för att fastställa en dikts betydelse utan för att undersöka hur tystnadens närvaro tar sig uttryck och låter sig urskiljas i hennes dikter. Jag gör detta dels genom att i uppsatsens del ett redogöra för hur tystnaden som tema och problem uppfattas i den tidigare forskningen. I del två försöker jag fördjupa dessa rön genom en vidare koppling till Sachs modernistiska formspråk, och med hjälp av bland annat psykoanalytisk teori görs ett antal närläsningar av hennes senare dikter. Den teoretiska ramen för diskussionen hämtar jag alltså främst från psykoanalysen som på olika vis uppmärksammar lakuner, trauman och omedvetna dimensioner i språket, vilket jag menar kan öka förståelsen för tystnadens problematik hos Sachs. Undersökningen genomförs närmare bestämt i linje med Julia Kristevas teoribildning. Kristeva är psykoanalytiker och även professor i lingvistik och har formulerat teorier om det poetiska språket som visat sig fruktbara i min läsning av det ”ordlösa språket” hos Sachs. Kathrin M. Bower refererar träffande till Kristevas arbete som ”Kristeva’s distinctive brand of psychoanalytic semiotics”.