No description available.

<p> </p><p>Den här uppsatsen behandlar efterfrågan av programutbildningar med avseende på sök- och antagningsstatistik. Resultaten visar på att arbetslösheten för åldersgruppen 16 – 24 och studiemedlet från Centrala Studiestödsnämnden är de variabler som bäst förklarar förändringar i efterfrågan med avseende på antalet sökande. Efterfrågan av programutbildning med avseende på antalet antagna förklaras däremot av förväntade framtida inkomster.</p><p> </p>

Den här uppsatsen behandlar efterfrågan av programutbildningar med avseende på sök- och antagningsstatistik. Resultaten visar på att arbetslösheten för åldersgruppen 16 – 24 och studiemedlet från Centrala Studiestödsnämnden är de variabler som bäst förklarar förändringar i efterfrågan med avseende på antalet sökande. Efterfrågan av programutbildning med avseende på antalet antagna förklaras däremot av förväntade framtida inkomster.

No description available.

This is a qualitative study aiming to examine peoples’ experiences when retiring. In that purpose a criteria based sample has been used, participants have been asked in that they fulfilled the criteria’s to be a retiree within the age of 65 to 71 years of age. The reason of the age criteria was that the experiences should not be so far away in time. Data has been collected through 11 semi-structured interviews which has been recorded and transcribed ongoing during the collecting of data. Thematic analysis was used as a method of analysis under the premise that it is a flexible method which leaves room for interpretation if adequate depth exists in the material. Four overall themes emerged through the analysis, these are life changes, to leave work, demands changes and last chapter – hope or despair. The themes are founded in retirees’ own stories about their experiences and describes de different aspects of retiring which the respondents has gone through. A deeper analysis of the result gave that the central factors of the experiences is about searching for meaningful activities as a replacement for work and thereby finding a sense of meaning in life. It is also about searching for identity in the new role as a retiree. All together is a lack of meaning in life and uncertainty regarding the own identity reasons for experiencing existential anxiety, coping strategies are used to restore the imbalance sprung from retiring. With this in mind the process is also run through by a positive feeling of freedom in the new situation of being a retiree. The study finishes by proposing future research and applications, there underlying causes for the differences in the experiences and the production of a model over the process in retiring are the main proposals. / Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka människors upplevelser av att gå i pension. Med den ansatsen har ett kriteriebaserat urval använts, deltagare har tillfrågats som uppfyllde urvalskriterierna att vara pensionär och i ålder 65 till 71 år. Orsaken till ålderskriteriet var att upplevelserna inte skulle ligga så långt bak i tiden. Data har samlats in genom 11 semistrukturerade intervjuer vilka har spelats in och transkriberats löpande under datainsamlingen. Tematisk analys användes som analysmetod i studien under föresatsen att det är en flexibel metod som lämnar utrymme för tolkningar om tillräckligt djup finns. Fyra övergripande teman utkristalliserade sig genom analysen, dessa är livet förändras, att lämna arbetet, kraven förändras och sista kapitlet – hopp eller förtvivlan. Teman grundas på pensionärerna egna berättelser om sina upplevelser och beskriver de olika aspekter av att gå i pension respondenterna genomgått. En djupare analys av resultatet gav att det centrala i upplevelserna handlar om att söka efter meningsfull sysselsättning som ersättning för arbetet och därigenom finna mening i tillvaron. Det handlar också om ett sökande efter identitet i den nya rollen som pensionär. Sammantaget är avsaknad av mening i tillvaron och osäkerhet kring den egna identiteten orsaker till existentiell ångest, coping strategier används för att återställa obalansen skapad genom pensioneringen. Med det i minnet är även processen genomsyrad av en positiv känsla av frihet i den nya situationen som pensionär. Studien avslutas med att ge förslag på framtida forskning och användningsområden, där bakomliggande orsaker till att upplevelserna skiljer sig åt och framtagande av en modell över processen av att gå i pension är de huvudsakliga förslagen.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ. Kongruent förpliktelsemodalitet av hög grad visar sig vara den resurs som främst används för att realisera absoluta krav medan olika sorters "inpackad" modalitet främst realiserar önskemål.

The point of the study is to investigate educational and vocational counselors' strategies on drop in calls. In order to answer the purpose, the issues concerning the educational and vocational counselors' strategies and guidance models/methods at drop-in calls investigated. Qualitative interviews were conducted with six educational and vocational counselors'. In the study it appears that the educational and vocational counselors' are unable to have any strategies for drop-in conversation because the applicant will come spontaneously and the educational and vocational counselors' lack information about the individual and its purpose of the interview. Guidance models/methods designed to facilitate for the applicant and give them a sense of understanding about them selves there environment and results in a clarification of the election, not often used during the drop-in calls.These are not often used due to the lack of time because the intention of the call is to provide with information to the applicant in as little time as possible. In an educational and vocational counselors’ perspective the guidance that is offered at drop-in calls defective.

Sambandet mellan individuell moral och upplevelse av mening i livet samtsökande efter mening är relativt outforskade. Begreppen har diskuterats iforskningslitteraturen men sällan tillsammans. Moraliskt tänkandestuderas ofta i relation till kognitiv utveckling och mening i livet studerasofta med koppling till subjektivt välbefinnande. Denna explorativa studieintegrerar forskningslitteratur om moral och viljan till mening. Syftet medstudien var att utforska om skillnader i moraliskt tänkande hos studenterkan kopplas till skillnader i individuell meningsupplevelse. Det användesen kombination av bekvämlighets- och snöbollsurval och det rekryterades121 unga vuxna studenter. Moral Foundation Questionnaire med 32 frågoranvändes för att mäta fem fundament av moraliskt tänkande. Mening medlivet formuläret innehållandes tio frågor användes för att mäta tvåbegrepp: upplevelse av mening i livet och sökande efter mening. Därefterjämfördes och analyserades resultaten med hjälp av korrelationsanalys,variansanalys och simultan multipel regressionsanalys samt stegvismultipel regressionsanalys. Resultaten visade signifikanta samband mellanmoralfundamentet hänsyn/skada och upplevelse av mening i livet.Dessutom fanns signifikanta samband mellan moralfundamentethelighet/degradering och upplevelse av sökande efter mening.

Forskning om de två begreppen mening i livet och andlighet har funnits länge. Men att sätta dem i relation till varandra har inte gjorts i någon större omfattning. Denna studie syftade därför till att undersöka om andlighet har samband med upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening i livet. Dessutom kontrollerades för kön, ålder och sociala relationer. I en kvalitativ del av studien undersöktes vilka faktorer som deltagarna uppgav har betydelse för mening i livet. Studien genomfördes med en enkät med 25 påståenden och två fritextfrågor, där 168 deltagare medverkade genom ett bekvämlighetsurval. För att mäta upplevelse av mening i livet och sökande efter mening användes Meaning of Life Questionnaire, MLQ. För att mäta andlighet användes tio påståenden inspirerade av The Duke University Religion Index, DUREL. Utöver det ingick fem påståenden om sociala relationer, samt uppgifter om ålder och kön. Svaren från deltagarna undersöktes genom faktoranalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Studiens resultat bekräftar att det finns ett positivt samband mellan andlighet och upplevelse av mening i livet (β=0.27), samt mellan andlighet och sökande efter mening i livet (β=0.31) efter kontroll för kön, ålder och sociala relationer. Detta överensstämmer med tidigare forskning. Andlighet förklarar en liten del av variansen för upplevelse av mening (6%) och sökande efter mening (7%). Den kvalitativa delen av studien visar att samhörighet, syfte och sinnesro är tre teman som deltagarna relaterar till mening i livet. Dessa innefattar olika dimensioner av andlighet vilket kan tyda på en viss överlappning av begreppen.