Bakgrund: God sömn motverkar stress och kan därmed sägas verka rustande mot stressupplevelser, den är på så vis nödvändig för god hälsa. De flesta vårdcentralsbesök görs av patienter med sömnsvårigheter. Kvinnor har sömnproblem i större utsträckning än män. Stress, dator- och mobildisplayanvändning, skiftarbete associeras med sömnsvårigheter.  Kvinnor har genom åren tagit sig in på arbetsmarknaden och arbetar nu ungefär i lika stor utsträckning som män även om de har tjänster med mindre inflytande, makt och lägre lön. Syftet var att jämföra kvinnors sömn i relation till arbetssituation. Metod: En tvärsnittsjämförelse av 1980/81 med 2004/05, med sömnens relation till arbetssituationen och utbildning som covariat gjordes på 38-åriga kvinnor utifrån Populationsundersökningen av kvinnor. Logistisk regressionsanalys och SPSS användes till bearbetning och uträkning. Resultatet ger en halvering av andelen som sov nio timmar eller mer från 8,20 %, 1980/81 till 3,47 %, 2004/05 samt en fördubbling av andelen som sov fyra timmar eller mindre. Resultaten i denna studie visar dubbel risk att ha dålig sömn 2004/05 (OR 2,31 ), jämfört med 38-åringarna1980/81. Vidare syns ett signifikant samband mellan en upplevelse av dålig sömn vid dålig arbetssituation. Kvinnor sover mindre nu vilket troligen beror på ökade samhällskrav. Implikation: Vidare studier om arbetande familjekvinnors stressupplevelse alternativt hemarbetande jämställdhets uppfattning föreslås. Interventioner via bland annat sömnrelaterade mötesplatser, sömnskolor och antistresskurser kunde ges bland annat på Sveriges vårdcentraler, inom räckhåll för alla för att ge möjlighet till förbättrad hälsa åt alla i befolkningen. / Introduction: Sleep prevents stress; it helps us meet stressors accordingly and is therefore essential for good health. A great part of the visits to health centers involve sleeping disturbances. Research implies that women have sleeping problems to a greater extent than men. Stress, computer use, irregular working hours are associated with sleep problems. Women in Sweden are working to approximately the same extent as men, even though they possess less powerful positions with lower salary. The aim of the study was to compare women’s sleep in relation to their work situation. Method: With data from the Populations Study of Women in Gothenburg a cohort comparison, with education as covariate, of the 38 year old women in the examinations 1980/81 and 2004/05 is done. SPSS is used to describe the statistics and logistic regression analysis to do the analysis. The results show that the amount of women sleeping nine hours or more have halved in 2004/05 from 8.20 %, 1980/81 to 3.47 %, 2004/05 and the number of women sleeping four hours or less has doubled. Moreover, there is an indicated doubled risk of experiencing inferior sleep in 2004/05 (OR 2, 31), compared with 1980/81. There is a strong significant association between experiencing inferior sleep when having a poor situation at work. Women sleep less today probably depending on higher societal individual demands. Implication: Research on working family women’s experience of stress or housewife’s equality opinion. There is a need for broad interventions, where people can meet and learn about sleep hygiene as well as participating in anti-stress seminars. These could be given at Sweden’s health centers, within reach for everyone in order to enable better health for all.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 – 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd. Studien föreslår att ungdomar bör informeras kring de negativa effekter som sömnproblem skapar. / Previous studies have clearly demonstrated that sleep problems and bad dreams are associated with poorer wellbeing. The purpose of this study is to see how young people’s wellbeing at the form of positive and negative emotional levels are related with sleep problems and negative dreams. A questionnaire was distributed to 111 high school students in Örebro municipality aged 16-19 years. The results showed that participants with negative dreams and sleep problems have significantly higher levels of negative emotions and poorer wellbeing. It was found that sleep problems and negative dreams are related and that both together are connected with increased negative emotion that can lead to a depressive state. The study suggests that young people should be informed about the negative effects of sleep problems on wellbeing.

Aim: The aim of this study was to examine health professionals´ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen på sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionals´ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice. The approach that the nursing staff has established is to promote skin to skin care and breastfeeding experienced in relationship with a child's perspective. The approach is in conflict with the advice in the way that infants should sleep. Health professionals describe experiences of counseling about sleep difficult to apply in practice. In the evaluation of the information material the experiences around the use of the material was perceived to facilitate situations where advice is given. The nursing staff also highlighted various factors on the process of introducing new material in the workplace.Conclusion: The nursing staff experienced practical difficulties surrounding of supporting parent-child-relationship and at the same time convey the advice that reduces the risk of SIDS. The information material Sugen på sömn can facilitate counseling situation, however, would more studies to be of value for evaluating the information material. / Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonals upplevelser av att ge råd kring sömn tillspädbarnsföräldrar samt att genomföra och utvärdera en intervention i form avintroducering av ett informationsmaterial kring spädbarns sömn.Metod: En interventionsstudie med kvalitativ ansats genomfördes där data samladesin med hjälp av två fokusgruppsintervjuer. Interventionen bestod avinformationsmaterialet Sugen på sömn. Totalt fem deltagare medverkade, varav tre avdessa medverkade vid andra intervjutillfället. Intervjuerna bearbetades genominnehållsanalys.Resultat: Vårdpersonalens upplevelse av att ge råd kring sömn sammanfattades i treteman. I upplevelse av att ge rådgivning i interaktion med föräldrar beskrevvårdpersonalen sig ha makt att påverka föräldrarna med de råd de ger, samtidigt harföräldrars tidigare erfarenheter och kunskap inverkan på hur råden omsätts ipraktiken. Föräldrar upplevdes reagera med trötthet och uppgivenhet att följa rådet attbarn under tre månader bör sova i egen säng. Det arbetssätt som vårdpersonalen haretablerat, att främja hudnära vård och amning beskrevs hamna i konflikt medrådgivningen kring hur barn sover säkert i upplevelse av att ge rådgivning i relationmed ett barnperspektiv. Vårdpersonalen beskrev upplevelse av att rådgivning kringsömn på olika sätt är svår att tillämpa i praktiken. I utvärderingen avinformationsmaterialet framkom att användningen av materialet underlättarsituationer där rådgivning ges. Vårdpersonalen belyste olika faktorers inverkan påprocessen att introducera nytt material på en arbetsplats.Slutsats: Vårdpersonalen upplevde praktiska svårigheter kring att stödjaföräldra-barn-relationen och samtidigt förmedla råden som minskarrisken för plötslig spädbarnsdöd. Ett informationsmaterial som Sugen på sömn kanunderlätta rådgivningssituationen dock skulle fler studier vara av värde för att utvärdera informationsmaterialet.

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn. Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan. Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra. Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen. Ett högre intag av kolhydrater med högre Glykemiskt Index nära inpå sänggående kan minska insomningstiden samt påverka kvalitén av nattsömnen. Slutsats: Sambandet mellan kolhydrater och sömn är starkt men fortfarande delvis oklart. Ytterligare forskning på området bör göras för att öka förståelsen för hur vi påverkar sömnen med vår kost. / Background: Recent studies tend to focus on how dietary nutritional intake can affect human beings and also how we are affected by sleep. When symptoms like overweight, diabetes, cardiovascular disease becomes more common daily, partly caused by refined carbohydrates and bad dietary habits, it is important to verify how we are affected by our dietary habits. Recent studies have shown that shortened sleep, decreased sleep efficiency and quality are associated with the same symptoms which bad dietary habits can lead to. Therefor it would be of interest to examine the association between sleep and dietary habits. Purpose: By a systematic literature review examine the studies that exist of association between carbohydrates and sleep. Method: A systematic literature search was done to examine the studies that exist up to date with the association between carbohydrates and sleep. By certain search words and limits 9 studies were found and were carefully examines and compiled. Results: The results from the studies found showed that an increased total energy intake mainly from carbohydrates can reduce sleep duration. An increased intake from carbohydrate with higher Glycemic Index close to bedtime decreased the sleep latency and affect sleep quality. Conclusion:The association between carbohydrates and sleep is strong but still needs to be further investigated. Further studies are needed on the subject to better understand the effect of carbohydrate intake on our sleep.

No description available.

Bakgrund: Sömn är kroppens viktigaste faktor för daglig återhämtning. Sömnlöshet är ett vanligt förekomande problem hos äldre personer. Ljusterapi i olika former har blivit uppmärksammat som en vanlig icke-farmakologisk behandlingsåtgärd mot sömnlöshet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva samband mellan behandling med ljusterapi och sömn hos äldre människor. Metod: Litteraturstudie har genomförts. Sökningar har gjorts med nyckelord i databaserna EBSCO och PubMed. Nio kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Resultat är ovisst huruvida ljusterapi förbättrar sömneffektiviteten. Kraftig ljusstyrka, exponering av ljus på morgonen och om aktivitet i samband med ljusterapi visade på positiva sömneffekter. Analysen resulterade i fem kategorier: ljusstyrka betydelse för sömn, tidpunkt för administrering av ljusterapin, ljusets färg och effekt på sömn, effekter av att kombinera aktivitet och ljusterapi, effekter på sömn efter avslutad ljusterapi. Slutsats: Ljusterapi är en icke-farmakologisk behandling som är lättanvänd. Resultatet i sambandet mellan ljusterapibehandlingen och effekterna på sömnen är dock ovisst. Mer forskning behövs för att ljusterapi ska accepteras som en beprövad behandlingsform mot sömnlöshet.

Bakgrund: Sömn är en viktig del av ett väl fungerande, välmående liv och en förutsättning för god hälsa. Främja god sömn ökar chansen att upprätthålla god hälsa av patienterna, och ger dem energi att återhämta sig snabbare och därmed minska tid på sjukhuset. Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på om sjuksköterskestudenter i sin sista termin har upplevt förekomsten av sömnproblem hos patienter under sin kliniska utbildning (VFU), vidtogs några åtgärder och i så fall vilka. Metod: Deltagarna var sjuksköterskestudenter i termin sex vid Uppsala universitet. Studenterna svarade på ett frågeformulär med frågor om deras erfarenheter av patienternas sömnproblem, med en enkätundersökning metod. Resultat: Totalt fanns det 94 deltagare och 92 av dem (97,9%) hade upplevt patienter med sömnlöshet under sin praktik och endast en student upplevde att patienter med sömnlöshet inte var ett problem för patienten. Resultaten av studien visar att nästan alla sjuksköterskestudenter har erfarenhet av patienter med sömnproblem. Dessutom visade resultaten att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn. Slutsats: Resultaten visade att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn, därför är det viktigt att införa detta i utbildningen. Dessutom är det viktigt att redan utbildad personal håller sig informerad om evidensbaserad forskning och erbjuds undervisning om hur de kan optimera sömnkvaliteten för patienter och motverka sömnstörningar.

Introduction Shift work affects the circadian rhythm. Working night shift can, for instance, result in a disrupted circadian rhythm, which can have adverse effects on health. Nurses are a particularly vulnerable group in health care since they often work shifts.   Purpose The purpose of this study was to explore how nurses are affected by shift work and what effects of shift work can have on nurses' health.   Method The work was carried out as a literature review with a systematic approach, in which 10 scientific articles were selected from the databases; Academic Search Elite, CINAHL and MEDLINE. The articles were examined, analyzed, results were summarized and conclusions were drawn.   Results Many nurses, often regardless of the type of shift work they have, suffer from insomnia, fatigue and gastrointestinal problems. Short rest between shifts and workload is mentioned in several articles as cause to the problems.   Discussion Short rest between shifts can be a major contributing factor to the problems, circadian rhythm and shift work itself may not affect health as much as short rest and too little time for recovery in between shifts. / Inledning: Skiftarbete påverkar dygnsrytmen. Vid, exempelvis, nattarbete störs dygnsrytmen, något som kan medföra negativa effekter på hälsan, sjuksköterskor är en speciellt utsatt gruppinom vården då de ofta arbetar skift.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utforska hur sjuksköterskor påverkas av skiftarbete och vilka effekter skiftarbete kan ha på sjuksköterskors hälsa.Metod:Arbetet genomfördes som en litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt, där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut från databaserna Academic Search Elite, CINAHL och MEDLINE. De granskades, analyserades, resultat sammanfattades och slutsatser drogs.Resultat: Många sjuksköterskor, ofta oberoende av vilken typ av skiftarbete de har, lider av bland annat sömnlöshet, trötthet, utmattning och mag-och tarmproblem. För kort vila mellan arbetspassen och arbetsbörda nämns i flera artiklar som bidragande orsaker till problemen.Diskussion: För kort vila mellan arbetspassen kan vara en stor bidragande orsak till problemen, dygnsrytm och skiftarbete i sig kanske inte påverkar hälsan lika negativt som kort vila och för lite tid för återhämtning.

Bakgrund. Sömnstörningar och medföljande bristande sömnkvalitet samt sömnkvantitet kan medföra en minskning av livskvalitet och ökning av psykiska besvär. Få äldre personer får en adekvat behandling för dessa sömnsvårigheter, ofta för att sömnstörningar bedöms vara en normal del av åldrandet. Syfte. Att undersöka vilka av Florence Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn; sänka ljusnivån, minska ljud, frisk luft, läkemedelsadministrering, samt att förebygga hunger, som omvårdnadspersonalen på vård- och omsorgsboenden i Uppsala kommun använder för att förbättra sina boendes sömn, vilken effekt de upplever av dessa omvårdnadsåtgärder samt varifrån kunskaperna om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder är inhämtade. Metod. Metoden var en tvärsnittsstudie med en enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten mailades till 3 vård- och omsorgsboenden. Resultat. 18 personer deltog totalt. Över hälften av alla deltagare angav att de ofta eller alltid använder samtliga av Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn. Majoriteten av alla deltagare ansåg att samtliga av Nightingales omvårdnadsåtgärder för att främja sömn hade en positiv effekt på de boendes sömn. Ett statistiskt säkert samband hittades mellan effekt och frekvens för omvårdnadsåtgärderna frisk luft samt att administrera läkemedel. Slutsats. Florence Nightingales omvårdnadsåtgärder användes i vid utsträckning för att förbättra sömnen hos de boende på vård- och omsorgsboenden, och omvårdnadspersonalen uppfattade oftast effekten av omvårdnadsåtgärderna som positiv. Vidare forskning inom området krävs, då mycket lite finns skrivet om sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder och då främst icke-farmakologiska.

Bakgrund: Stress har blivit ett allt mer vanligt folkhälsoproblem som påverkar den psykiska hälsan. Framför växer detta folkhälsoproblem bland kvinnor och ungdomar. Orsaker till stress kan vara en icke kvalitativ sömn, för lite fysisk aktivitet eller att individer saknar copingstrategier, det vill säga metoder att hantera negativ stress. En fysioterapeut kan arbeta preventivt med basal kroppskännedom, fysisk aktivitet samt med råd och regim om påverkningsfaktorer och levnadsvanor som kan minska/öka den negativa stressen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid civilekonom-, civilingenjör med inriktning arkitektur-, fysioterapeut- och sjuksköterske-programmet upplevde stress och inverkande faktorer. Metod: Studien är en kvantitativ enkätundersökning gjord på två frågeformulär och egenutformade frågor. De två frågeformulären heter Higher education stress inventory och Depression, Anxiety and Stress scale. Enkäten skickades ut via mail till fyra olika utbildningar vid Luleå Tekniska Universitet. Resultat: Det finns samband mellan upplevd stress vid universitetsstudier och stress på fritiden. Det fanns ett tydligt samband mellan högre grad av stress och lägre grad av fysisk aktivitet genom alla undersökta utbildningar. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter är de studenter som upplevde sig mest stressade och var även de som var minst fysiskt aktiva i jämförelse med studenter vid övriga utbildningar. Majoriteten av studenterna hade en god sömn, Konklusion: Universitetsstuderande upplever både stress på fritiden och studierelaterad stress. Det framkommer i resultatet att sjuksköterskestudenter var avsevärt mest stressade av de jämförda utbildningarna. En högre grad av fysisk aktivitet motverkar stress, medan sömn inte hade lika stor inverkan på stress.