Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) med behandlarstöd har visat sig vara effektivt för behandling av lindrig till medelsvår depression, oro, ångest, stress och sömnbesvär. Syftet med föreliggande uppsats var att utvärdera om iKBT med behandlarstöd var verksamt för patienter med psykisk ohälsa inom primärvården i Region Östergötland. De iKBT-program som utvärderades var Depressionshjälpen, Ångesthjälpen, Oroshjälpen, Stresshjälpen och Sovhjälpen. Deltagarna fyllde i validerade självskattningsformulär avseende primära utfallsmått vid behandlingsstart (n=265), efter behandling (n=165) och vid tremånadersuppföljning (n=39). Resultaten visade att skattade symptom oavsett program reducerades signifikant på något av de primära utfallsmåtten med medelstor till stor effekt vid eftermätning (d=0.78-3.27) och liten till stor effekt vid tremånaders-uppföljning (d=0.60-3.46). Av patienterna skattade 33-92% reliabla förbättringar på något av de primära utfallsmåtten vid eftermätning och 33-67% vid tremånadersuppföljning. På grund av stort databortfall bör dock resultaten tolkas med försiktighet. Resultaten ger stöd till tidigare forskningsfynd gällande iKBT som en effektiv behandlingsmetod och iKBT bör därför erbjudas inom primärvården.

Introduktion: Kardiovaskulära sjukdomar är ett globalt folkhälsoproblem och den största dödsorsaken i världen. Sömnbesvär är ett eskalerande folkhälsoproblem och har en betydande risk för kardiovaskulär sjuklighet och död. Det krävs att kunskapen ökar gällande omvårdnadsinterventioner mot sömnbesvär hos personer med kardiovaskulära sjukdomar för att minska riskerna för folksjukdomar och för tidig död. Syfte: Redogöra för distriktssköterskans omvårdnadsinterventioner hos personer med kardiovaskulär sjukdom och sömnbesvär. Metod: En litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt har utförts, som utgår från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) riktlinjer. Åtta kvantitativa och tre kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Resultat: I resultatet framkommer en huvudkategori samt fyra underkategorier av omvårdnadsinterventioner. Huvudkategorin: professionellt stöd och de fyra underkategorierna: kognitiv beteendeterapi mot sömnbesvär (KBT-I), individuella behandlingsplaner, utbildning samt komplementär och alternativmedicinsk behandling (KAM) som främjar sömnkvalitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom och sömnbesvär. Slutsats: Flera evidensbaserade omvårdnadsinterventioner har stor betydelse för att minska sömnbesvären och förbättra sömnkvalitet hos patienter med kardiovaskulär sjukdom och sömnbesvär. Det är av värde att behandlingen inkluderar professionellt stöd, sömnutbildning, sjukdomslära, läkemedelskunskap, erbjuda individanpassade behandlingar samt öka implementering av KBT-I. Omvårdnadsinterventioner kan appliceras inom alla områden som en distriktssköterska arbetar inom men det ställer högre krav på vården att få och erbjuda rätt utbildning. / Introduction: Cardiovascular disease is a global public health problem and the leading cause of death in the world. Sleep disorders are an escalating public health problem and sleep disorders have a significant risk of cardiovascular disease and death. Knowledge is required to increase current nursing interventions for sleep disorders in people with cardiovascular diseases in order to reduce the risks of common diseases and death. Aim: Describe the district nurse's nursing interventions in people with cardiovascular disease and sleep disorders. Method: A review with a systematic approach has been performed, which is based on SBU:s guidelines. Eight quantitative and three qualitative studies were included in the results. Results: The results show a main category and four subcategories of nursing interventions. The main category was professional support and the four subcategories were: cognitive behavioral therapy for sleep disorders (CBT-I), individual treatment, education and complementary and alternative medicine (CAM) that promotes sleep quality in patients with cardiovascular disease and sleep disorders. Conclusion: Several evidence-based nursing interventions are of great importance in reducing sleep disorders and improving sleep quality in patients with cardiovascular disease and sleep disorders. It is of value that all treatment includes professional support, training in sleep, pathology and pharmaceutical knowledge, offer individualized treatments and increase implementation of CBT-I. These nursing interventions can be applied in all areas in which a district nurse works, but it places higher demands on the care to receive and offer the right training.

En tiondel av Sveriges befolkning är drabbade av tinnitus så chansen är stor att svenska sjuksköterskor träffar på individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmänsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med två specifika frågeställningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, ångest, kognitiva besvär och sömnbesvär. Den andra frågeställningen handlade om på vilket sätt som kognitiv beteendeterapi har effekt på tinnitusrelaterade besvär. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) användes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen. Resultatet byggde på tio kvantitativa artiklar. Svaga bevis fanns för ett samband mellan tinnitus och ångest, depression och sömnbesvär. Vad beträffar kognitiva besvär så visade resultatet att det fanns belägg för att tinnitus påverkar uppmärksamheten när den riktas åt flera håll. Kognitiv beteendeterapi hade effekt på tinnitus på så sätt att behandlingen reducerade besvär relaterade till tinnitus. Effekten av behandlingen analyserades med Lazarus copingstrategi som teoretisk referensram. Förslag på rekommendationer till implementering i vården är att då sjuksköterskan möter en patient med tinnitus bör sjuksköterskan förhöra sig om eventuella besvär, och vid behov rekommendera kognitiv beteendeterapi. / One-tenth of the Swedish population is affected by tinnitus so chances are that Swedish nurses will meet individuals affected by this phenomenon in their daily work. The aim of this study was to increase understanding concerning tinnitus in general nurses and nursing students, with two specific questions. The first one was what evidence there is that a relation between tinnitus and depression, anxiety, cognitions disorders and sleep disorders exists. The second question concerned how cognitive behavioral therapy has an effect on tinnitus-related complaints. The method for the systematic literature review was the seven steps of Goodman modified by Willman et al (2006), and a modified protocol by Carlsson & Eiman (2003) was used to assess the quality of the articles found in the literature search. The result is based on ten quantitative articles. There was weak evidence for a relationship between tinnitus and anxiety, depression and sleep disorders. As for cognition disorders, the results showed that there was support for tinnitus affecting attention when it is directed in several directions. The way that cognitive behavioral therapy was effective on tinnitus was that the treatment reduced complaints related to tinnitus. The effect of the treatment was analyzed with the coping-strategy of Lazarus as a theoretic frame. Suggestions for recommendations to the implementation of care is that when the nurse meets a patient with tinnitus should the nurse inquire about any inconvenience, and if there is a need recommend cognitive behavioral therapy.

Introduktion: Sömnbrist kan orsaka måttligt ökad risk för sjukdom och förkortad livslängd. Det kan bland annat leda till infektionssjukdomar eftersom immunsystemet försvagas, samt är en riskfaktor för kardiovaskulär sjuklighet och diabetes typ 2. Sämre sömnkvalitet hos högskolestudenter är förknippade med symtom som exempelvis antisociala personlighetsstörningar och ångestproblematik. I Sverige har 20 procent av alla högskolestudenter barn under 18 år. Vid sömnstörningar hos barn kan i sin tur föräldrarnas sömn påverkas och vid långvariga problem kan det bland annat leda till nedstämdhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är någon skillnad i självskattade sömnbesvär hos högskolestudenter med barn och högskolestudenter utan barn som studerar på en högskola i sydvästra Sverige. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes som mätte självskattade sömnbesvär med den validerade enkäten Karolinska Sleep Qustionnaire. Studiepopulationen valdes via ett bekvämlighetsurval och datan analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Studiepopulationen inbegrep 41 högskolestudenter. Av dessa hade 22 studenter barn och 19 studenter hade inga barn. Studien visade att endast uppvaknandebesvär hos studenter utan barn var värda att utreda vidare. Varken studenter med eller utan barn hade problem med snarkbesvär. Studien indikerade dock att studenter utan barn haft mer besvär med sömnkvalitet än studenter med barn. Slutligen hade studenter med barn mer besvär med sömnighet/trötthet än studenter utan barn. Slutsats: Fler studier behövs inom området sömnbesvär och hur det skiljer sig mellan studenter med och utan barn. Det kan då ligga till grund för hur universitet och högskolor framgent kan arbeta för att hjälpa olika studentgrupper färdigställa sin utbildning. / Introduction: Sleep deprivation can cause a moderately increased risk of illness and shortened life expectancy. It can, among others, lead to infectious diseases since the immune system weakens. It is also a risk factor for cardiovascular diseases and diabetes type 2. Sleep disorders can lead to infectious diseases as the immune system weakens. Poorer sleep quality in university students is associated with symptoms such as antisocial personality disorders and anxiety problems. In Sweden, 20 percent of all university students have children under the age of 18 years. If children have sleep disorders that can also affect the parental sleep which could, if long term, lead to depression. Aim: The aim of the study is to investigate whether there is a difference in self-rated sleep disorders in university students with children and university students without children studying at a university in southwestern Sweden. Methods: A quantitative cross-sectional study was conducted that measured self-rated sleep disorders with the validated Karolinska Sleep Qustionnaire survey. The study population was selected via a sample of convenience and the data was analyzed using descriptive statistics. Results: The study population included 41 university students. Of these, 22 students had children and 19 students had no children. The study showed that only awakening problems in students without children were worth investigating further. Neither students with nor without children had problems with snoring problems. However, the study indicated that students without children had more trouble with sleep quality than students with children. Finally, students with children had more trouble with sleepiness/fatigue than students without children. Conclusion: More studies are needed in the field of sleep disorders and how it differs between students with and without children. This can then form the basis for how universities and colleges can work in the future to help different student groups complete their education.

Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan stress, sömn och skärmtid på smarttelefon. Urvalet bestod av totalt 81 personer på ett universitet i södra Sverige. Två hypoteser testades. 1: hög grad av faktisk skärmtid är relaterat till en hög subjektiv stressupplevelse och hög grad av sömnbesvär. 2: Låg grad av stress är associerat med låg grad av sömnbesvär. Vid insamlingen av data användes, Perceived stress scale 10 (PSS-10) och Karolinska sleep questionnaire (KSQ). För att mäta skärmtid designades två frågor, en med syfte att mäta individers subjektiva upplevelse av mängden skärmtid och en för att mäta den faktiska mängden som kan utläsas via en funktion på individers smarttelefon. Resultatet för hypotes 1 visade att faktisk skärmtid varken samvarierade med stress eller sömnbesvär. Vidare jämfördes också gruppen hög faktisk skärmtid som översteg 29 h/vecka med stress och sömnbesvär. Resultatet indikerade att en hög faktisk skärmtid och stress inte korrelerade och hög faktisk skärmtid och sömnbesvär inte korrelerade. Resultatet för hypotes 2 visade en negativ signifikant korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. Det innebar att höga värden på total KSQ, mindre sömnbesvär, korrelerar med låga värden på PSS-10, låg nivå av upplevd stress. Sammanfattningsvis visade studiens resultat att faktisk skärmtid inte samvarierade med varken stress eller sömnbesvär. Dock återfanns en korrelation mellan variablerna stress och sömnbesvär. / The purpose of this study was to investigate the relationship between stress, sleep and screen time on smartphones. The sample consisted of a total of 81 people at a university in southern Sweden. Two hypotheses were tested. 1: High degree of actual screen time is related to a high subjective stress experience and high degree of sleep disturbance. 2: Low levels of stress are associated with low levels of sleep disturbance. In the data collection, Perceived stress scale 10 (PSS-10) and Karolinska sleep questionnaire (KSQ) were used. To measure screen time, two questions were designed, one aimed at measuring individual's subjective experience of the amount of screen time and one to measure the actual amount that can be read through a function on an individual's smartphone. The result for Hypothesis 1 showed that actual screen time did not co-vary with stress or sleep disturbance. Furthermore, the group, high actual screen time exceeding 29 h / week was also compared with the variables stress and sleep disturbance. The result indicated that a high actual screen time and stress did not correlate, and high actual screen time and sleep disturbances did not correlate either. The result for Hypothesis 2 showed a negatively significant correlation between the variables stress and sleep disorders. This meant that high values of total KSQ, less sleep disturbances, correlated with low values of PSS-10, low levels of stress. In summary, the study's results showed that actual screen time did not correlate with neither stress nor sleep disturbance. However, a correlation was found between the variables stress and sleep disturbance.