The present thesis explores the impact of SDG 12 on corporate sustainable reporting as way to show the impact of the global governance on the private sector. It is based on the up to date debates on the difficulty of global governance, the usual corporate motives behind sustainable actions, as well as the issues which relate to the use of quantitative indicators to evaluate in the SDGs. The data used in the analysis was produced through the use of qualitative content analysis applied to twelve corporate reports from years 2016 and 2017/18 of companies that participated in the “Reporting on the SDGs Action” platform. The thesis makes a new contribution to the field of IR by transposing state-centered conceptual tools to the private sector and demonstrating that SDG 12 is making classical CSR strategies change towards CS, hence showing the new shifts in current global governance towards a stronger involvement of stakeholders.

The EU Sustainable Development Goals have long been a resemblance of the urgent call forclimate action and sustainable development. With increasing attention for climate change anda subsequent call for action from states, consumers’ preferences have now also changedtowards opting for sustainable goods and services. The fact that sustainability has becomeincreasingly important to consumers has not gone unnoticed by manufacturers and sellers ofgoods and services. Consequently, trade marks are increasingly used to label goods asenvironmentally sound and to create a sustainable image. With trade marks, certification marksand geographical indications being a valuable source of information, capable ofcommunicating this green reputation, there is also a significant risk of consumer deceptionthrough greenwashing. Nevertheless, trade mark law is used as a means of fosteringsustainable development. Consequently, trade mark law is concerned with sustainability. Thisbegs the question to what degree EU trade mark law is tailored to achieve the EU SustainableDevelopment Goals. To answer this question, a thorough assessment is made of the currentlegal framework of EU trade mark law. Multiple aspects of this system are discussed with afocus on descriptive and deceptive marks, as well as the right to repair, certification marks andgeographical indications. The assessment comprises of a look into the influence on sustainabledevelopment, together with the discerning of shortcomings in the way the respective aspectsof EU trade mark law can add to the achievability of the EU Sustainable Development Goals.After the individual assessments it is argued that there are multiple points of improvement.Further, solutions are introduced to remedy these points of improvement. In specific, aguideline including a non-exhaustive list of terms that should be avoided when registering atrade mark, CJEU recognition of sustainability as a characteristic through which the public canbe deceived and the introduction of sustainable production standards for EU certificationmarks and GIs, possibly through governmentally issued certification marks and GIs, are the keyimprovements of the EU trade mark regulatory system to improve the achievability of the SDGs.It is concluded that EU trade mark law is to a great extent tailored to achieve the EU SustainableDevelopment Goals, but that with the help of the suggested remedies, EU trade mark law canbecome a true catalyst of sustainable development.

Securing universal, safe, inclusive and affordable water and sanitation services, as targeted by SDG 6, is a challenge for urban settings. Particularly in informal settlements of Mukuru, Nairobi, were its crowded population, insecure land tenure and location in areas prone to environmental hazards places their inhabitants at greater risk of water and sanitation insecurity. Policy and research approaches to measure water and sanitation insecurity lack of a standard tool to assess the multiple dimensions that account for inequalities at the individual level. This study aimed to assess individual water and sanitation insecurity at Mukuru SPA. A novel 21 item insecurity scale was developed addressing water and sanitation availability, accessibility, affordability, perceived water quality, inadequate sanitation and hygiene. Three segments of the Mukuru SPA were selected. Data was collected from 302 individuals through a household survey. Statistical analysis was performed with SAS University software to identify water and sanitation conditions in the area, measure levels of water and sanitation insecurity, examine associations of insecurity levels and socio-economic characteristics and test the validity of the tool. Results indicated that most residents used water sources and sanitation facilities considered improved by global monitoring standards. Nonetheless, more than 50% of the residents of two of the studied segments had higher levels of water and sanitation insecurity. Individuals that were females, belonged to the lowest income ranges or that resided in young female or young male (<18 years old) headed-household were found more vulnerable to water and sanitation insecurity. Significant correlations of water and sanitation insecurity with time spent collecting water and sanitation cost/day, as well as correlations with number of trips to collect water and water cost/day validated the use of the tool. / Att borga för universella, säkra, inkluderande och prisvärda vatten- och sanitetstjänster, som riktas mot SDG 6 (Sustainable Development Goal), är en utmaning inom urbana miljöer. Särskilt i de informella, överbefolkade bosättningarna i Mukuru, Nairobi, belägna i förorenade och utsatta områden med oklara ägarförhållanden av marken, utsätts invånarna för ökade sanitära risker kopplade till vattenkvaliteten. Policy- och forskningsmetoder för att mäta vatten-och sanitetssäkerhet saknar ett standardverktyg för att bedöma de många dimensioner som orsakas av ojämlikhet på individnivå. Denna studie syftade till att bedöma individuell vatten- och sanitet osäkerhet hos Mukuru SPA (Special Planning Area). Baserat på 21 punkter har en ny vatten- och sanitet osäkerhetsskala utvecklats för att undersöka tillgänglighet, tillgång, överkomlighet, upplevd vattenkvalitet, sanitet och hygien. Tre områden av Mukuru SPA valdes. Data samlades in från 302 individer genom en enkätundersökning riktad till hushåll. En statistisk analys utfördes med hjälp av SAS University-programvara för att identifiera vatten och sanitetsförhållanden i området, mäta nivåer av vatten- och sanitet osäkerhet, undersöka kopplingar mellan graden av sårbarhet och socioekonomiska förhållanden, samt testa verktygets validitet. Resultaten visar att de flesta boende använde vattenkällor och sanitetsinstallationer vilka anses ha förbättrats med hjälp av internationella övervakningsstandarder. Detta till trots hade mer än 50% av invånarna i två av de studerade områdena höga nivåer av vatten och sanitet osäkerhet. Kvinnor, tillhörande de områden där medelinkomsten var lägst, boende i hushåll med en ung man eller kvinna (<18 år gamla) som “husbonde”, visade sig mest sårbara för vatten- och sanitet osäkerhet. Tydliga samband mellan vatten-och sanitet osäkerhet och kostnad per dag och tid för att hämta vatten, samt korrelation mellan antal resor för att hämta vatten och vattenkostnad per dag, validerar användningen av verktyget. Verktyget kan hjälpa lokala myndigheter att snabbt överblicka vatten-och sanitation osäkerhet och rikta resurser mot de mest sårbara personerna inför de planerade satsningarna på höjd levnadsstandard i Mukuru SPA. Det är önskvärt att ta hänsyn till de olika behov som könsskillnad medför, såväl som att säkerställa kostnadsmässigt överkomliga vatten- och sanitetstjänster för de mest sårbara grupperna i Mukuru SPA. Ett vattenprov bör åtfölja användningen av verktyget för att förstärka tillförlitligheten i mätningar av vattensäkerhet.

Yes / Construction and demolition waste (CDW) management and recycling practices are crucial for transitioning to a circular economy. This study focuses on the detailed characterization of CDWs, including hollow brick (HB), red clay brick (RCB), roof tile (RT), concrete (C), and glass (G), collected from seven different sites. The CDWs were characterized based on particle size distribution, chemical composition, and crystalline nature. Pozzolanic activity was evaluated through compressive strength measurements of cement mortars with 20% cement replacement by CDWs at 7, 28, and 90 days. The results showed that clayey CDWs exhibited similar physical/chemical properties and crystalline structures. Compositions of Cs varied significantly based on their original materials. CDWs satisfied the minimum strength activity index for supplementary cementitious materials, with pozzolanic activity influenced by fineness and SiO2+Al2O3 contents. The average strength activity indexes for HB, RCB, RT, C, and G were 84.5%, 86.3%, 83.4%, 80.7%, and 75.8%, respectively. Clayey CDWs contributed to mechanical strength development, while Cs' contribution was related to hydration of unreacted cementitious particles. G exhibited the weakest pozzolanic activity due to its coarser particle size. Overall, CDWs demonstrated suitable properties for use as supplementary cementitious materials in PC-based systems.

Clean water and renewable energy are essential requirements to build resilience towards the adverse effects of climate change and global warming. Advanced wastewater treatment options may provide a unique opportunity to recover various useful resources such as energy (biogas), fertilizers, minerals, and metals embedded in the wastewater stream. However, considerable challenges remain when it comes to designing and planning sustainable wastewater treatment systems. This thesis focuses on the avenues of energy recovery from wastewater treatment plants (WWTP), by evaluating the potential for biogas recovery from wastewater and sewage sludge treatment in WWTPs. Various available technologies for biogas recovery are examined and evaluated to understand their viability in different applications and relative performance. Further, the methodologies and tools employed to assess such energy recovery systems are evaluated, covering the technical, economic, and environmental performance aspects. A sustainability assessment framework is then developed, using appropriate sustainability indicators to assess performance. The framework is applied to a case study of a WWTP in the emerging city of Tbilisi, Georgia. A spreadsheet tool is also developed to aid the sustainability (technoeconomic and environmental) assessments for the case study. The case study results reveal a significant biogas recovery potential, with annual energy generation potential of 130 GWh from combined heat and power (CHP) recovery, and a potential to avoid 28,200 tCO2eq emissions every year, when biogas is recovered only from the wastewater. The recovery potential increases when biogas is recovered from both wastewater and sewage sludge. Further, the contribution of overall resource (energy and nutrient) recovery in WWTPs to the Sustainable Development Goals is examined. By studying the linkage of various benefits to the different SDGs, the multilateral and cross-cutting nature of benefits from resource recovery is clearly illustrated. The thesis concludes with the discussion of possible future technologies and perspectives that can enhance the sustainability of WWTPs and help transform them into Wastewater Resource Recovery Facilities (WRRFs). / Rent vatten och förnybar energi är väsentliga krav för att bygga motståndskraft mot de negativa effekterna av klimatförändringar och global uppvärmning. Avancerade avloppsreningsalternativ kan ge en unik möjlighet att återvinna olika användbara resurser som energi (biogas), gödselmedel, mineraler och metaller inbäddade i avloppsvatten strömmen. Det finns emellertid stora utmaningar när det gäller att utforma och planera hållbara reningssystem. Denna avhandling fokuserar på möjligheterna till energiåtervinning från avloppsreningsverk (WWTP), genom att utvärdera potentialen för biogasåtervinning från avloppsvatten- och avloppssrening i WWTP. Olika tillgängliga tekniker för återvinning av biogas undersöks och utvärderas för att förstå deras livskraft i olika applikationer och relativa prestanda. Vidare utvärderas de metoder och verktyg som används för att utvärdera sådana system för energiåtervinning som täcker de tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekterna. En ram för hållbarhetsbedömning utvecklas sedan med hjälp av lämpliga hållbarhetsindikatorer för att bedöma prestanda. Ramverket tillämpas på en fallstudie av en WWTP i den framväxande staden Tbilisi, Georgien. Ett kalkylarkverktyg utvecklas också för att underlätta bedömningarna av hållbarhet (teknisk ekonomi och miljö) för fallstudien. Resultaten från fallstudien avslöjar en betydande återvinningspotential för biogas, med en årlig energiproduktions potential på 130 GWh från kombinerad värme och kraft (CHP), och en potential att undvika 28.200 ton CO2-utsläpp varje år, när biogas endast återvinns från avloppsvattnet. Återvinningspotentialen ökar när biogas utvinns från både avloppsvatten och avloppsslam. Vidare undersöks bidraget från den totala återhämtningen av energi (energi och näringsämnen) i WWTP till målen för hållbar utveckling. Genom att studera kopplingen mellan olika fördelar till de olika SDG: erna illustreras den multilaterala och tvärgående karaktären av fördelarna med resursåtervinning. Avhandlingen avslutas med diskussionen om möjliga framtida tekniker och perspektiv som kan förbättra WWTP: s hållbarhet och hjälpa till att omvandla dem till anläggning för återvinning av resurser från avloppsvatten.

Research question: How can B2B companies achieve sustainable business models by implementing SDG 8? Purpose: The main purpose of this research paper is to contribute to the understudied areas within sustainable development. The paper wishes to carry this out by looking into the ways in which business-to-business companies can achieve sustainable business models. The paper aims to study the achievement of sustainable business models via the implementation of Sustainable Development Goal 8. Method: An abductive approach was adopted in thematic analysis, starting with data collection from observations and interviews and subsequently identifying emerging codes to establish connections between different data sources. In our exploratory multiple case study, we conducted semi-structured interviews with managers from three B2B companies to address our research question. Conclusion: With the help of prior research and theoretical literature within the field of study, the research conducted presented a number of interesting findings. The study found evidence to suggest that the achievement of sustainable business models is dependent on the inclusion of socio-environmental values into the business model of a company

The Supreme Court of the United States’ decision to reclaim the constitutional right to carry out an abortion in 2022, was founded in a far-right politician's agenda. Considering recent developments in Western countries in Europe, far-right political parties have increased their power during the 2010s until present time. With this thesis, the aim was to review far-right European politicians’ abortion policies on national and EU-level, to be able to present whether a threat towards abortion rights and thus human development could be seen in Europe as well. The human development approach was the theoretical framework used to analyze the findings in this thesis. This framework helped understand in what ways anti abortion policies oppose different types of freedom and general goals in society, and how this affects well-being, agency and justice. The research was carried out through a qualitative desk study with a deductive element, by presenting data in forms of results of roll-call votes in the European Parliament, party programmes and agendas, and other official documents. The results and analysis showed that the reviewed politicians and parties conduct policies against abortion rights at both national and EU-level, which drew the conclusion that tendencies of a threat toward human development in the West were found.

Ever since the middle of the 20th century there has been an increasing demand of energy. This increased energy consumption entails the need for new energy projects in both developed and developing countries. This thesis aims to map the impact an energy project has regarding the UN’s Sustainable Development Goals (SDGs). It is known that both small- and large-scale energy projects creates synergies and trade-offs with the SDGs and its relating targets. By implementing the framework “Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects” (SDG-IAE), this study will investigate the possible synergies and tradeoffs of four different energy projects located in Uganda, Kenya, Denmark, and Sweden. SDG-IAE qualitatively assess each energy project with a questionnaire. To conduct the questionnaire the authors held remote interviews with stakeholders involved in each of the projects. The framework’s result for the four projects differ for each project but also have both synergies and trade-offs that are in common. The result also clearly demonstrates the difference in introducing an energy project in a developed contra a developing country, as the developing countries generate more synergies that are relevant for the project and its location. However, the result also demonstrates trade-offs that are relevant to the projects regardless its location. By implementing SDG-IAE the authors reckon areas of improvement mainly regarding the phrasing and definitions of the questions in the framework’s questionnaire. Lastly, this thesis emphasizes the importance of assessing energy projects from a perspective of the SDGs and too continue develop SDG-IAE, because of its crucial role in attaining a sustainable development and to meet Agenda 2030. / Sedan mitten av 1900-talet har efterfrågan på energi stigit. Denna ökade efterfrågan medför ett behov av nya energiprojekt i både låg- och höginkomstländer. Detta kandidatarbete syftar till att kartlägga vilken påverkan ett energiprojekt har på FN:s Globala Mål då både småskaliga och storskaliga energiprojekt skapar synergier och avvägningar med målen samt dess delmål. Arbetet utreder vilka synergier och avvägningar fyra olika energiprojekt har som är placerade i Uganda, Kenya, Danmark och Sverige, genom att implementera verktyget “Sustainable Development Goals Impact Assessment Framework for Energy Projects” (SDG-IAE). Verktyget bedömer projekten kvalitativt genom ett frågeformulär. Författarna har besvarat formuläret genom att hålla intervjuer med olika intressenter involverade i respektive projekt. Verktygets resultat varierar för samtliga projekt men visar också synergier och avvägningar som projekten har gemensamt. Resultatet visar också tydligt skillnaden mellan att utföra ett energiprojekt i ett låginkomstland jämfört med i ett höginkomstland då låginkomstländernas synergier ofta är mer relevanta för projekten och dess placering i världen. Dock visar också resultatet avvägningar som är relevanta för alla projekt oavsett dess placering. Efter implementeringen av SDG-IAE ser författarna potentiella utvecklingsområden för verktyget, framförallt gällande frågeformulärets formulering och definitioner av dess frågor. Till sist vill arbetet betona hur viktigt det är att bedöma energiprojekt utifrån de Globala Målen och fortsätta utveckla SDG-IAE då det spelar en avgörande roll för att uppnå en hållbar utveckling och Agenda 2030.

Background: Ever since the Brundtland Commission stressed that Social Sustainability (SS) issues are often ignored, there has been mounting research on social sustainability (Boström, Vifell, Klintman, Soneryd, Hallström & Thedvall, 2015). Companies are now addressing sustainability concerns more broadly because of the increasing demand and pressure from society demanding they deal with the negative social impacts associated with their products and activities. This study is delimited to SMEs. While individual SMEs are naturally smaller and have less impact on sustainability than larger businesses, their involvement is important in achieving national SS targets (Weingaertner & Moberg, 2011). Sustainability is often regarded as the privilege of large corporations since they have sufficient funds to improve their carbon footprint (Rodgers, 2010). The activities of SMEs are not well understood and documented, including their entrepreneurial start-ups within communities, of which some are entirely based on sustainable principles (Rodgers, 2010). Given that SMEs play an important role towards sustainable development, understanding the underlying mechanisms of why SMEs are committed to SS within communities is an important research topic. Purpose: The purpose of this study is to investigate how SMEs facilitate the ability of communities to develop socially sustainable practices that not only satisfy the requirements of current members but also support the ability of future generations to maintain sustainable communities. Method: Due to the limited literature in social sustainability in the context of SMEs embedded in diverse communities, this thesis employs an exploratory research design together with qualitative and abductive approaches. Qualitative content analysis is used in coding and analysing the empirical findings, and the abductive approach is used in developing an extended framework of social sustainability. Conclusion: The aim of this study was to gain insight into the initiatives implemented by SMEs towards socially sustainable communities and the obstacles they face. Through qualitative research in different sectors of the economy (agriculture, construction, service, retail, manufacturing) and different countries, an empirical understanding of how SMEs engage in social sustainability initiatives was derived. The empirical findings resulted in the extension of a social sustainability framework proposed by Eizenberg and Jabareen (2017). In the extended framework, community social capital was added as the fifth concept of SS and its main components include human capital, social capital, social cohesion, social inclusion, natural capital and philanthropic capital. The variety of sectors and countries enabled us to take into account contextual differences and develop an international view of social sustainability concepts relevant for communities. / Bakgrund: Ända sedan Brundtland kommissionen betonade att SS-frågor ofta ignorerades, har det förekommit forskning om social hållbarhet (Boström, Vifell, Klintman, Soneryd, Hallström & Thedvall, 2015). Företagen är nu pressade att ta itu med sociala hållbarhetsfrågor och denna studie fokuserar på små och medelstora företag. Medan enskilda små och medelstora företag är naturligt mindre och har mindre inverkan på hållbarhetsarbetet än de större företagen, är deras engagemang viktigt för att uppnå nationella SS mål (Weingaertner & Moberg, 2011). Hållbarhet betraktas ofta som ett privilegium för stora företag eftersom de har tillräckliga medel för att förbättra sitt koldioxidavtryck (Rodgers, 2010). De små och medelstora företagens verksamhet är inte väl förstådd och dokumenterad, inklusive företagsetableringar inom samhällen, av vilka vissa är helt baserade på hållbara principer (Rodgers, 2010). Med tanke på att små och medelstora företag spelar en viktig roll för en hållbar utveckling är det viktigt att förstå de bakomliggande mekanismerna bakom varför små och medelstora företag är engagerade i SS inom samhällen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur små och medelstora företag kan främja en samhällelig förmåga att utveckla socialt hållbara metoder som inte bara tillfredsställer de nuvarande medlemmarnas behov utan också stöder framtida generationers förmåga att bibehålla en hållbar samhällen. Metod: På grund av den begränsade litteraturen om social hållbarhet inom ramen för små och medelstora företag i samhället, använder denna avhandling en explorativ forsknings design tillsammans med kvalitativa och abduktiva metoder. Den kvalitativa innehållsanalysen används vid kodning och analys av empiriska fynd, och den abduktiva metoden används för att utveckla en utvidgad ram för social hållbarhet inom samhällen. Slutsats: Syftet med denna studie var att få insikt i de initiativ som små och medelstora företag genomför för socialt hållbara samhällen och de hinder de står inför. Genom kvalitativ forskning inom olika sektorer av ekonomin (jordbruk, byggande, service, detaljhandel, tillverkning) och olika länder, har en empirisk förståelse för hur små och medelstora företag engagerar sig i sociala hållbarhets initiativ härletts. De empiriska rönen resulterade i en utvidgning av en social hållbarhetsram som föreslogs av Eizenberg och Jabareen (2017). I den utvidgade ramen infördes samhälleligt kapital som det femte konceptet för SS och dess huvudkomponenter är humankapital, socialt kapital, social sammanhållning, social integration, naturkapital och filantropiska kapital. Mångfalden av sektorer och länder gjorde det möjligt för oss att ta hänsyn till kontextuella skillnader och utveckla en internationell syn på sociala hållbarhets begrepp som är relevanta för samhällen.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.