<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur lean fungerar inom banksektorn och mer specifikt inom Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) som vi valt att studera ingående.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka hur lean fungerar inom banksektorn och mer specifikt inom Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) som vi valt att studera ingående.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att banker vänder sig till förvärv och sammanslagningar för en internationell tillväxt. Då banker inte enbart agerar som en finansiell intermediär samtidigt som globaliseringen skapar allt större bolag ställs högre krav på banker, där dessa utvecklas mot att vara universella med bl.a. bredare produktutbud och kundsegment. Storbankerna är centrala för det finansiella ståndet och är hårt övervakade och komplexa varelser. Förvärv och sammanslagningar kan inneha en stor påverkan på en storbank vilket kan påverka samhället i en större grad än vid andra branscher. Internationell etablering med förvärv är generellt snabbare och innebär fler konkurrensfördelar än en organisk tillväxt. Dock tilltalar många studier att en extern tillväxtmetod sällan är lönsam och organisk tillväxt bör följaktligen föredras. Erkända forskare hävdar även att finansiella nyckeltal även inte förbättras i de flesta fall. Dock tas ingen hänsyn till om målen bakom M&amp;A är direkt finansiella eller ej. Syfte: Att identifiera de effekter som uppstår vid internationella förvärv och sammanslagningar, mätt i finansiella nyckeltal samt att skapa en fördjupad förståelse för vilka bakomliggande faktorer, motiv och målsättningar anses vara viktigast för Handelsbanken och Nordea vid valet av att utföra en internationellt horisontell M&amp;A. Metod: Metodtriangulering tillämpats vilket innebär att både en kvalitativ- samt kvantitativ ansats appliceras. Samtliga globala M&amp;A mellan 1995-2013 har observerats och bearbetats med kvartalsrapporter i kvantitativ metod, där ROE, ROA, ETA samt ETR beräknats med kvartalsrapporter. Öppna intervjuer med väsentliga respondenter från Handelsbanken och Nordea tillämpas för att besvara delsyftet med kvalitativ metod. Slutsats: Inom Sveriges storbanker kan det inte med säkerhet konstateras att varken aktieägare eller ledningen gynnas av M&amp;A. Räntabiliteten på det egna kapitalet och tillgångarna tenderar att avta snarare än tillta, samtidigt som det motsatta förhållandet upplevs inom kostnadseffektivisering. Ses bankerna över individuellt står Nordea för den större delen av en försvagning i nyckeltalen, men detta är eftersom Nordea prioriterar en starkare förhandlingsstyrka och större marknadsandelar, vilket innebär tillväxtförklaringar som önskad synergi och följaktligen är målen mer långsiktiga än Svenska Handelsbankens där dessa önskar en finansiell förbättring omedelbart. Generellt förbättras kostnadseffektiviteten men inte räntabilitet på eget kapital samt tillgångar i samband med M&amp;A. Individuellt skiljer dock resultaten åt p.g.a. bankernas olika strategier. De banker som dock förbättrar nyckeltalen avsevärt är SEB samt Swedbank. / Background: It is becoming increasingly common for banks to turn on acquisitions and mergers for global growth. Since banks are acting much more than only financial intermediary, while globalization is making large companies even greater, the demands are becoming higher on banks where they develop towards being universal, including broader range of products and customer segments. Great banks are central to the financial state and are tightly monitored and complex creatures. Acquisitions and mergers are likely to possess a large impact on a major bank, which later can affect the community in a greater degree than in other industries. International establishment of acquisition is generally faster and offers a more competitive edge than organic growth. However, many studies and scholars claim that an external growth method is rarely profitable and organic growth should therefore be preferred. Many scholars also argue that financial ratios do not improve in most cases. However, no consideration is taken if the goals behind M&amp;A are directly financial or not. Purpose: To identify the effects that arise in international M&amp;A, measured in financial ratios and to create a deeper understanding of the underlying factors, motives and objectives that are considered to be most important for Handelsbanken and Nordea in the choice of performing an internationally horizontal M&amp;A. Method: Method triangulation is applied, which means that both a qualitative- and quantitative approach is applied. Global M&amp;A between 1995-2013 preformed by Swedish banks have been observed and processed with quarterly reports in the quantitative method, in which ROE, ROA, ETA and ETR are calculated quarterly. Open interviews with essential respondents from Handelsbanken and Nordea are applied to answer the second aim in the study with a qualitative method. Conclusion: In Sweden's major banks, it cannot be stated with certainty that shareholders or management benefit from M&amp;A. The return on equity and assets tend to diminish rather than grow, while the opposite occurs in the cost efficiency. If we analyse the banks individually, then Nordea stands for the most of a weakening in the financial ratios, but this is because Nordea prioritize a stronger bargaining power and a larger market share. This means growth explanations is the desired synergy effects and therefore financial targets are more long term than the Swedish Handelsbanken's where they want a financial improvement immediately. Generally, the cost efficiency does improve, but not the return on equity and assets. Individually, however, the results differ due to the banks different strategies and goals. However, the banks that improve the ratios most significantly are SEB and Swedbank.

L’environnement radiatif naturel est connu pour être sévère sur les composants électroniques de puissance. Il est caractérisé par des particules chargées électriquement, notamment des ions lourds et des protons. Dans le contexte avionique, c’est maintenant essentiel d’estimer les effets de dites particules : les MOSFETs de puissance sont en fait largement utilisés pour les caractéristiques électriques et le coût. Cette étude s’occupe de la prédiction du Single Event Effect (SEB) dans les MOSFETs de puissance : sur la base d’une analyse physique à travers des simulations TCAD, lemodèle de prédiction DELPHY est construit pour calculer les taux d’occurrence du SEB généré par ions lourds et protons. Le SEB provient de la génération d’une charge dans le composant, qui évolue via un courant élevé et auto-alimenté, ayant comme conséquence la destruction thermique du composant. Le SEB a été étudié dans ses différents aspects : c’est admit qu’il dépend de plusieurs facteurs, notamment la géométrie du composant, son dopage et sa polarisation ; la nature et le LET (Linear Energy Transfer) de la particule, le lieu et l’angle d’impact. Tous ces paramètres ne peuvent pas être contrôlés, et le compromis entre le coût et la fonctionnalité limite la mise en place des solutions de durcissement. Pour cette raison, un modèle de prédiction de l’occurrence SEB est nécessaire, ce qui fait l’objet de cette étude. Le modèle DELPHY est basé sur l’analyse physique du Single Event Burnout, à travers la simulation composant 2D TCAD, afin de maîtriser les paramètres cités auparavant qui sont pertinents pour le phénomène. Deux différentes topologies de composant on été étudiées (HEXFET et STRIPFET). A partir de cette analyse, une loi empirique de déclenchement a été calculée et un critère SEB basé sur le champ électrique et la charge déposée dans la couche epitaxiée a été défini. Les sections efficaces SEB ont été calculées pour des injections d’ions lourds. En prenant en compte la probabilité différentielle de génération des particules secondaires sous impact proton, les taux SEB ont été prédis aussi pour le cas du SEB généré par les protons. Toutes les sections efficaces calculées ont été comparées avec succès aux données expérimentales : d’abord avec les caractérisations composant publiées par le CNES ; en suite dans le cadre d’une étude spécifique commune ONERA-CERN afin de caractériser la prochaine génération des convertisseurs de puissance dans le Large Hadron Collider. DELPHY propose donc d’avoir un rôle essentiel comme instrument de prédiction SEB, et trace la route pour une amélioration de l’estimation des taux SEB. / The natural radiation environment has proved to be particularly harsh on power electronics devices. It is characterized by electrically charged particles such as heavy ions and protons among others. In particular, inside the atmosphere it has now become essential to estimate the effects of these particles: power MOSFETs in fact are widely used because of their appealing electrical characteristics and costs, thus making the prediction of destructive effects one of the fundamental parts of the project. This work focuses on the prediction of Single Event Burnout (SEB) inside power MOSFETs: based on physical analysis through TCAD simulations, the predictionmodel DELPHY is built in order to calculate occurrence rates of heavy ion and proton induced SEB. SEB consists of a charge generation inside the device, which evolves into a high and self-sustained current, whose main consequence is the thermal destruction of the component. SEB has been deeply studied in several aspects: it is now established that it depends on multiple factors, such as component geometry, doping and bias; particle nature and Linear Energy Transfer, impact location and angle. A power electronics designer does not have control over all the cited parameters, and the trade-off between cost and functionality limits the application of hardness measures at circuit and device level. For this reason, a SEB rate prediction model is neededand represents the object of this work. DELPHY model moves from physical analysis of SEB, performed with TCAD 2D simulations, in order to control the aforementioned factors which are relevant for the phenomenon. Two different MOSFET topologies have been studied (HEXFET and STRIPFET). Starting from this analysis, an empirical triggering law has been calculated and a SEB criterion based on electric field and charge deposition inside the epitaxial layer has been defined. SEB cross sections have then been calculated for heavy ion impacts. Taking into account the differential probability of secondary generation by proton impact, a SEB rate has been predicted also for proton induced SEB. All the calculated cross sections have been successfully compared to experimental data: firstly from a device characterization published by CNES; and secondly in the frame of a dedicated joint study ONERA-CERN to characterize next generation of Large Hadron Collider power converters. As a general conclusion, DELPHY model leads the way as a valid SEB prediction tool and opens new roads for enhancement of SEB rates estimation.

Sedan 1980-talet har avregleringen av den finansiella sektorn öppnat nya vägar för svenska bankers internationalisering. Detta har inneburit att de svenska storbankerna i allt större utsträckning blickat utanför Sveriges gränser. Men processen att etablera sig på en ny marknad utomlands är inte riskfri. Skillnader mellan länder samt företagens begränsade kunskap, skapar osäkerhet och hinder att förstå nya marknader. Kina är ett exempel på en marknad som till följd av stark ekonomisk utveckling och successiv avreglering lockat många svenska företag, trots att marknaden anses komplex och förknippas med hög risk. Denna undersökning avser att studera detta fenomen närmare genom att beskriva hur SEB:s internationaliseringsprocess i Kina gått till och därigenom belysa bankens riskhantering och incitament att vara etablerad i landet. En kvalitativ metod har genomförts och data har baserats på både primärkällor och sekundärkällor. Resultaten indikerar att SEB:s drivkraft att verka på den kinesiska marknaden är att följa sina kunder. Genom en stegvis etablering har erfarenhet och ny kunskap erhållits som minskat osäkerhet och därmed risk. Ju mer kunskapen har ökat, desto mer har engagemangen i landet vuxit. / Since the 1980s, deregulation of the financial sector has opened new ways for the internationalization of Swedish banks. As a result, the Swedish banks increasingly look beyond the nation's borders. But the process of establishment on a new market abroad is not without risk. Differences between countries and companies limited knowledge creates uncertainty and barriers in understanding new markets. China is an example of a market that, as a result of strong economic development and gradual deregulation, attracted Swedish companies, despite the fact that the market is considered complex and associated with high risk. This study intends to examine this phenomenon closer by describing how SEB's internationalization process in China has proceeded, highlighting the bank's risk management and incentives to be established in the country. A qualitative method has been implemented with data based on both primary sources and secondary sources. The results indicate that SEB's driving force to act on the Chinese market is to follow its customers. Through a gradual establishment, experience and new knowledge has been obtained reducing uncertainty and thus risk. With increasing knowledge follows deeper commitment in the country.

Bankers internetverksamhet har öppnat nya möjligheter för tredjepartsaktörer inomfintechbranschen som nu kan skapa innovativa ekonomi- och betalningslösningar genom attdirekt interagera med bankkonton. Ett problem för fintechbolagen är att det inte finns någontydlig information om vilka tekniker de kan använda sig av för att integrera med bankernastjänster samt vilken teknik som är mest fördelaktig för deras verksamhet och ändamål.I det här arbetet har de fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB ochSwedbank undersökts, i syfte att identifiera vilka integrationsmöjligheter tredjepartsaktörerhar. I undersökningen fastställdes att fintechbolag kommer kunna eller kan använda sig avnågon av de tre teknikerna SFTP, REST eller webbautomatisering. En testmiljö för de treteknikerna utvecklades för att simulera verkliga användningsfall för fintechbolag. Processor-,RAM- och nätverksanvändning samt total operationstid mättes för de tre teknikerna. För attskicka information var REST den effektivaste tekniken vid mindre datavolymer medan SFTPvar effektivast vid större datavolymer. REST var effektivast för att hämta information,oavsett datavolym. Webbautomatisering var minst effektivt i jämförelse med de andra tvåteknikerna. / Banks internet activity have opened new possibilities for third party actors within the fintechindustry who can now create innovative economy and payment solutions by directlyinteracting with bank accounts. A problem for the fintech companies is that there is noavailable information about what technologies are available for them to use to get access tothe banks services and which technology is the most advantageous for their purpose.In this work, the four biggest swedish banks Nordea, Handelsbanken, SEB and Swedbankhave been examined to find out what options third party actors have to integrate with thebanks services. The examination showed that fintech companies will be able to or are able touse one of the three techniques SFTP, REST or web automation. A test environment for thethree technologies was developed to simulate real use cases for fintech companies. CPU-,RAM- and network usage as well as total operating time was measured for the threetechnologies. For sending information REST was the more effective technology when it cameto lower data volumes while SFTP was the most efficient with bigger data volumes. RESTwas the most efficient for retrieving information, no matter the data volume. Web automationwas the least efficient compared to both the other technologies.

<p> </p><p>This thesis examines the subprime crisis in a Kindleberger framework as well as how the major banks in Sweden were affected. The thesis ties different events to the framework of Kindleberger and follows the stages he sees in a financial crisis, from the origination of the crisis due to speculation to suggested structural changes in the financial market. The effects upon Swedish banks are followed through the crisis and the effects upon the banks. Conclusions drawn are that the Kindleberger model is applicable to the subprime crisis in terms of components and not always chronologically. Swedish banks have regarding the magnitude of the crisis faired well, the problems causing the crisis are related to Moral hazard problems, regulators and rating institution.</p><p> </p>

<p><strong>Syfte </strong><em>Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. </em>Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. <strong></strong><em></em></p><p><strong></strong></p><p><strong>Metod </strong>Studien har genomförts genom innehållsanalyser på de utvalda bankernas webbsidor. I det har även pressmeddelanden och övriga dokument på webbsidan granskas. Undersökningen var koncentrerad till en tvåveckors period, 29/9 - 12/10, 2008.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Studien visar att de skiljde en del mellan de utvalda bankernas sätt att använda sin webbsida för kriskommunikation. SEB och Swedbank hade överlägset bäst och mest information om finanskrisen. När det gäller användande av krishanteringsstrategier visar resultatet att Handelsbanken och SEB främst använde sig av strategin att <em>bortförklara. </em>Nordea använde sig främst av strategin <em>minska händelsens anstötlighet, </em>medan Swedbank använde sig av en blandning av dessa två strategier. Bankerna har inte utnyttjat de möjligheter till dialog med allmänheten som interaktivitet på webben erbjuder. Sammanfattningsvis borde samtliga banker ha varit mer proaktiva i sin kriskommunikation. Webben har som konstaterats flera gånger i denna studie en alltmer viktig del kriskommunikationsarbete. Webben är ingen synonym för interaktivitet utan man måste utnyttja de möjligheter som finns. Vi kan konstatera att bankerna inte utnyttjar sina webbsidors fulla potential då de inte erbjuder en hög grad av interaktivitet.</p><p> </p><p> </p>

<p>Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM’s definitioner av human-, struktur- och relationskapital. Resultatet av studien visar att redovisningen inte följer någon enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Det presenteras mycket information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Detta gör att redovisningen blir svår att jämföra. Studien visar att bankerna fokuserar mest på indikatorerna kompetensutveckling, rutiner, policies, företagskultur och kundrelationer.</p>

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM’s definitioner av human-, struktur- och relationskapital. Resultatet av studien visar att redovisningen inte följer någon enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Det presenteras mycket information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Detta gör att redovisningen blir svår att jämföra. Studien visar att bankerna fokuserar mest på indikatorerna kompetensutveckling, rutiner, policies, företagskultur och kundrelationer.