The main aim of this thesis is concerned with dream as an inspirational source and as specific state of mind. Theoretical part describes dream from psychological point of view but also dream ramifications on the art in the first half of the 20th century. The thesis describes not only an introduction of surrealism as a new art style in French and Czech countries, but also birth of new art techniques. The work also maps dream reports of Jindřich Štyrský and their depictions as an author's primary source of imagination. Didactic part includes a survey aimed at sixth grader's dreams and didactic project consists of four painting tasks. Each task thematically follows specific parts of theoretical chapter. Practical part naturally results from dream-theme's ideas and is composed of two objects based on inspirations from dream. KEYWORDS Dream, dream diary, surrealism, Frottage, college, Jindřich Štyrský

The paper delas with the political development in Cambodia since it gained its independence until today. It introduces four authoritative regimes, which occured in the country until the end of the Cold war: Sihanouk's rule, Lon Nol's republic, Khmer Rouge revolution and the period of Vietnamese occupation and the government supported by the vietnamese communists. In the next part it deals with the UN mission called UNTAC, the aim of which was to settle down the conflict in the country and to accomplish the free and fair election. It countinues with the development in the 90-ties and in the new century. The paper finishes with the present situation and with the possible future development.

This dissertation examines the robust regression methods. The primary purpose of this work is to propose an extension, derivation and summary (including computational algorithm) for Theil-Sen's regression estimates (or in some literature also referred to as Passing-Bablok's regression method) for multi-dimensional space and compare this method to other robust regression methods. The combination of these two objectives is the primary and the original contribution of the dissertation. Based on the available literature it is unknown if anyone has discussed this problem in greater depth and solved it in total. Therefore this work provides a summary overview of the issue and offers a new alternative of this multidimensional, nonparametric, robust regression method. Secondary goals include a clear summary of other robust methods, a summary of findings related to these robust regression methods, robust methods compared with each other placing emphasis on the comparison with the proposed Theil-Sen's regression estimates method and with the least squares method. The summary also includes individual mathematical context and interchangeability of the proposed methods. These secondary objectives are also another benefit of this dissertation in the field of robust regression problems; this is especially important to gain a unified view of the problems of robust regression methods and estimates in general.

O presente trabalho tem como objetivo examinar a formação do senso de justiça das pessoas sob a perspectiva da teoria de justiça da escolha social e de rankings incompletos, de Amartya Sen (2009). Pretende também investigar algumas formas de educar o cidadão para a justiça a fim de se pensar políticas públicas nas escolas que estimulem o florescimento do sentido de justiça nas pessoas. Para tanto, a teoria de justiça de Sen (2009) é apresentada e relacionada a teorias sobre a formação do indivíduo e fases críticas de seu desenvolvimento, em específico a formação de aspectos cognitivos e não cognitivos e sua interação. Ao fim, são indicados caminhos para a educação voltada para a justiça. / This study aims to examine the development of the sense of justice following Amartya Sen’s (2009) social choice and incomplete rank justice theory. Alongside this, in order to present some alternatives about public policies in schools that could encourage the flourishing of a sense of justice, a reflection about ways to educate citizens towards justice is made. To do so, Sen’s Idea of Justice is introduced and related to theories about individual development, combined with an analysis of sensitive stages of human development. Particular attention is given on the interaction of cognitive and non-cognitive abilities. At the end, some thoughts about public policies and the education system are made.

The aim of this study is to examine what people with a late (adult) ADHD diagnosis experience was contributing to the late diagnosis. The empirism of this study is mainly interviews with adults that have been diagnosed with ADHD. By applying a thematic analysisas a method, the empirics have been able to be categorized and analyzed. Based on the theoretical models of the labeling theory and locus of control, the result has been interpreted as meaning that the interviewees were labeled incorrectly before diagnosis took place and that a big development can be seen around the person's locus of control. The result shows that there are numerous factors which can be claimed to contribute to a late diagnosis. The majority of the respondents highlight the importance of the environment and mostly adults whether its school staff or members of the family. Factors such as cultural norms, prejudices and lack of knowledge are also crucial when it comes to when in life one gets his diagnosis. The study also examines how it affects people to recieve a late diagnosis, the result shows that an early diagnosis would have reduced the respondents sufferings and improve their life quality. / Studiens syfte är att undersöka vad personer med en sen (vuxen) ADHD-diagnos upplever bidrog till den sena diagnosen. Empirin av denna studie består främst av intervjupersoner med vuxna som har diagnostiserats med ADHD. Genom att tillämpa en tematisk innehållsanalys som metod har empirin kunnat kategoriseras och analyseras. Utifrån de teoretiska modellerna om stämplingsteorin och kontrollfokus har resultatet kunnat tolkas som att intervjupersonerna stämplats felaktigt innan diagnostisering skett samt att man kan se en rejäl utveckling kring personens locus of control. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan påstås bidra till en sen diagnos. Majoriteten av respondenterna belyser omgivnings betydelse och främst vuxna vare sig det är skolans personal eller familjemedlemmar. Faktorer såsom kulturella normer, fördomar och brist på kunskap är också avgörande för när individen får sin diagnos. Studien syftar också till att undersöka vilken effekt det har på respondenterna att få en sen diagnos, resultat visar att en tidig diagnos hade reducerat respondenternas lidande och förbättrat deras livskvalité.

This thesis analyses inhumations in Late Viking Age and Early Middle Ages in Sweden and brings recognition to a material previously not delt with in a comprehensive study. The graves of the first Christians have long interested scholars. Some general characteristics are generally agreed upon, such as inhumations withan east-west orientation of the dead and fewer grave goods in relation to earlier periods. Some deviant materials are also found in the graves but have not been thoroughly analyzed. This thesis deals with this recurrent deviant material, arguing that it is an essential part of Conversion Era graves in southern Scandinavia. Furthermore, this recurrent deviant material is key for our understanding of the burial tradition during the Late Viking Age and Early Middle Ages. Parallels in both France and Britain put the material in perspective. / <p>Examinatorerna bestod av en grupp anställda vid institutionen.</p>

The image of Islam A historiographical study of Islam in Swedish research. A society`s image of a foreign people, culture and religion changes constantly depending on social, political and other important events. Today Islam is the second largest religion in Sweden after Christianity and that is why it has become important to study the Swedish image of Islam, Muhammed and the Islamic world during the last century. This study is a historiographical and examines the work of six different Swedish authors between the year 1918 to 1930 and 1979 to 2011. The aim of studying these works is to examine whether there has been changes in the Swedish view of Islam, Muhammed and Muslim societies. The theoretical starting point of this study is based on the economist Amartya Sen`s view on identity as multidimensional. According to Sen, a too strong emphasis on ethnic, cultural and religious identities tends to create antagonism and conflicts between different group of peoples. That is why, according to Sen, it is important to emphasize the similarities between different cultures instead of only focus on their differences. Also, Samual P. Huntington`s thesis that emphasizes the differences between religious civilizations in the world who struggle for power and influence is used in this study. The investigation shows that there are differences between the authors from 1918 to 1930 and 1979 to 2011 in their description of Islam, Muhammed and Muslim societies. While the older authors focus mostly on Islam`s past, the contemporary authors deal mostly with Islam in present times. The investigation also demonstrates that the older authors in general give a positive description of Islam`s earlier history, while they depict Islam and Muslim societies as stagnant and reactionary in modern times. The result confirms earlier studies who show similar tendencies on description of Islamic and other Non-Western societies.

Annotation: Kaločová, V.: Day dreaming /MA thesis/ Praga 2010 - The Charles University, Pedagogical Faculty, Department od Art Education This work studies the area of day dreaming in the context of general education as well as visual arts education. It views day dreaming mainly as a device to develop creative thinking, and highlights its contribution to and importance for education as well as for personal character development, pointing out also the negative sides. In this thesis day dreaming is defined within psychology, pedagogy and artphiletics in a way that could be inspiring and contributing for education. In visual arts, dreaming is stressed especially there where painting coincides with poetry, and where it opens doors leading to creation of new worlds between consciousness and unconsciousness. Furthermore, this work deals with so-called "artwork dreaming", as a preparatory phase of artworks. The main issue of the theoretical part is poetics of day dreaming, which, as well as this work, tries to develop personal courage for creative thinking. Poetic dreaming is viewed as the highest, which contrives to stimulate us, harmonizes our senses, and helps us dwell in this world. Key words: Day dreaming, poetry, dream and reality, imagination, fantasy, imaginativeness

Bakgrund: Det har skett stora framsteg på forskningsfronten inom palliativ vård för patienter och dess närstående, men det behövs mer kunskap om sjuksköterskans perspektiv. Den palliativa vården inom hospice har hög personalomsättning och en orsak kan vara en bristfällig eller felaktig bild av vad den palliativa vården innebär. En djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelse av den palliativa vården i den sena palliativa fasen inom hospice kan leda till att framtida sjuksköterskor som väljer detta område får en tydligare bild av vad som väntar dem. Det kan också bidra till att öka kvaliteten på vården som erbjuds. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vara verksam inom palliativ vård i den sena palliativa fasen inom hospice.  Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, som utgår från en kvalitativ metod med induktiv ansats. Analysen är utförd med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: I litteraturstudien så identifierades tre huvudteman: Sjuksköterskans upplevelse av förutsättningar för personlig och professionell utveckling, sjuksköterskans upplevelse av det personcentrerade förhållandet till patienten och sjuksköterskans upplevelse av sedering i den sena palliativa fasen. Resultatet visade på att sjuksköterskor hade ett brett spektrum av upplevelser kring den palliativa vården i den sena fasen inom hospice. Resultatet visade på tre centrala fynd, Den personcentrerade vårdens ömsesidiga dimension, etiska dilemman i samband med palliativ sedering, och vikten av självkännedom och möjlighet till reflektion. Slutsats: Den personcentrerade vården är en central del av den palliativa vården och innebär ett ömsesidigt utbyte. Den interdisciplinära kommunikationen är viktig för styrningen av den palliativa vårdens inriktning i den sena palliativa fasen, då läkare och sjuksköterskor ofta kan ha delade meningar om vad som är viktigast för patienten. Självkännedom är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan inom palliativ vård i den sena palliativa fasen, när det kommer till existentiella frågor och personliga utmaningar i samband med patientens bortgång.

Unga kvinnor som fått dyslexidiagnos sent – Varför blev de inte upptäckta?   Syftet med uppsatsen var att öka våra kunskaper om hur tidiga läs- och skrivsvårigheter hos flickor kan upptäckas och öka kunskaperna om de strategier flickor använder för att hantera sina svårigheter innan de upptäckts. Uppsatsen vill även bidra till att förstå fenomenet av oupptäckta läs- och skrivsvårigheter ur ett genusperspektiv. Studiens teoretiska inramning bygger på genusteori, den sociokulturella lärandeteorin och didaktisk teori. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ ansats har frågor ställts kring den egna upptäckten av läs- och skrivsvårigheterna, elevens agerande efter hennes upptäckt, upplevelser av egna och omvärldens förväntningar på hennes studier, hur sociala relationer har påverkats av svårigheterna och hur hon påverkats av att ha fått dyslexidiagnosen. Åtta unga kvinnor i åldrarna 23 till 33 år har varit respondenter. Vid intervjuerna delgav de sina upplevelser av skola, föräldrastöd, sociala relationer till jämnåriga och den sena dyslexidiagnosen. I studien framkommer att flickorna dolt sina svårigheter för både lärare och andra elever då de bar på en rädsla för att uppfattas som okunniga. Deras självförtroende och akademiska självbild var låg och deras svårighet att prestera som förväntat skapade skuldkänslor. Lärarnas inställning till deras förmågor har färgat deras självuppfattning, allt från de lärare som hängt ut eleven inför klassen till de lärare som stöttade så att eleven kunde bygga upp en ny, tryggare skolidentitet. Stödet hemifrån blev i flera fall en ersättning för det didaktiska stöd som skolan inte gav och när hemmet inte förmådde ge stöd, kunde problematisk skolfrånvaro uppstå. Majoriteten hade inte kunnat fortsätta med sina fritidsaktiviteter på grund av skolarbetet, därmed hade möjligheten att utveckla självförtroendet med hjälp av en egen nisch utanför den akademiska sfären uteblivit. Lättnaden som uppstod vid beskedet om dyslexidiagnosen var stor och skulden kunde förläggas till svårigheten och inte i individens intelligens eller arbetsförmåga. När en flicka misslyckas i skolan riskerar det att bli ett dubbelt misslyckande då hon därmed inte heller uppfyller den förväntade genusrollen som den ”duktiga skolflickan”. I det dubbla misslyckandet bemöttes flickorna med avståndstagande från jämnåriga och besvikelse från lärarna.