I den svenska läroplanen för grundskolan står det att skolan ska arbeta med strategier i läsförståelse. Samtidigt visar forskning att fokus i Sverige har legat på att arbeta med elever som har avkodningssvårigheter. Detta innebär att det finns ett behov av att se hur arbetet med läsförståelse ser ut i den svenska skolan. Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i de tidiga skolåren med de elever som har läsförståelsesvårigheter. I en kvalitativ studie undersöktes detta genom att fem olika fokusgrupper bestående av lärare, speciallärare och specialpedagoger samlades för att diskutera studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier på olika sätt. Deltagarna i studien menar att förmågan att ha ett gott ordförråd, att kunna göra inferenser och att kunna gå bortom textens rader ger en god läsförståelse. För att kunna lära ut läsförståelsestrategier menar samtliga deltagare i studien att det är viktigt att arbeta med tydlig modellering. I studien visar samtliga deltagare att även om de inte nämner metoden vid namn arbetar de med reciprocal teaching med inslag av andra läsförståelsestrategiprogram. Slutligen bekräftar studien den forskning som finns, att eleverna med förståelseproblem får en mindre del av de specialpedagogiska insatserna som istället till största del ges till elever med avkodningsproblem.

Monoploid potato genotypes represent plant material that is free from the "genetic load" of lethal and severely deleterious alleles normally present in the highly heterozygous cultivated potato species. Field evaluations enabled the identification of agronomically superior monoploid potato genotypes from a population of more than 100 anther-derived monoploids. Chemical fusion and electrofusion between pairs selected from 31 superior monoploids resulted in the production of three different groups of intermonoploid somatic hybrids. The hybridity of somatic hybrid plants and calluses was confirmed through PCR-based amplification of simple sequence repeat (SSR) sequences in the potato genome. Polymorphic SSR loci between the monoploid parents of a particular group of somatic hybrids were used to separate true somatic hybrids (heterozygous at the loci) from parental somaclones regenerating from unfused protoplasts (homozygous for one parental band at the loci). One group of somatic hybrids (SH1, SH2 and SH2B) was of particular interest because it resulted from the fusion of a S. phureja monoploid to a high acetylleptinidine-producing monoploid derived from an F1 hybrid between S. chacoense and S. phureja. The leptine acetylleptinidine (ALD) is produced only by some accessions of S. chacoense Bitt. and provides resistance to feeding by the Colorado potato beetle (Leptinotarsa decemlineata Say) when present in sufficient concentrations. The somatic hybrids produced moderate levels of ALD in leaves and stems (roughly 60% that of a high ALD-producing S. chacoense clone). Pollinations of SH1, SH2 and SH2B by several diploid and tetraploid potato clones resulted in three fruit on SH2, one fruit on SH2B and no fruit on SH1. Two resulting progeny populations of SH2 [SH2A = SH2 × S. andigena 8-1 (4x); SH2P = SH2 × S. phureja 66AP11-53 (2x)] expressed higher fertility than the original somatic hybrids and were sexually crossed as both male and female parents to S. tuberosum cv. Atlantic. All of the SH2 progeny populations expressed acetylleptinidines, albeit at lower levels than the SH2 somatic hybrid, providing strong evidence that the genes controlling acetylleptinidine production are dominant. Variation for ALD expression in the SH2 progeny indicated one or a few genes with additive effect controlling the ALD trait. In addition, the choice of male parent in sexual crosses to SH2 affected subsequent ALD expression in progeny populations. The SH2 progeny represent an important first step towards transferring acetylleptinidines to cultivated potato. SH1, SH2 and SH2B appeared to be negatively affected by an unusually high ploidy (hexaploid, 6x). Field-grown plants produced many tubers (mean = 35) of low weight (mean = 10.4 g) and were stunted in appearance. Anther culture of SH2 yielded triploid regenerants (3x). These regenerants may be more phenotypically normal than the original somatic hybrids because of lower ploidy. Segregation of SSR alleles in the triploid anther culture regenerants provided evidence that the hexaploid somatic hybrid SH2 genome is comprised of four homologous genomes of CP2-103 (the high leptine-producing monoploid) and two homologous genomes of 13-14 203 (the S. phureja monoploid). / Master of Science

The aim of this study is to explore the use of a Swedish assessment and instruction program called LegiLexi. This new program is free of charge and it provides primary school teachers with assessment data in order to target indiviual needs. Our study shows that teachers are good at using the program in order to test the students but they fail in order to link the data into instructions. The skills in analysing the data into individual instructions is something that has to improve. The need of developing these skills are urgent and it shows the importance of specialeducational competence. By improving this skills, student in need of more support, can be helped to improve their reading abilities.

Forskning har fokuserat på avkodning men inte på att identifiera förståelseproblem trots att problem med läsförståelsen får stora konsekvenser för individen. Det finns även behov av mer forskning kring vilken läsförståelseundervisning som är den mest effektiva. Syftet med studien är att få en ökad förståelse om speciallärares erfarenheter av läsförståelseundervisning och därför ville vi undersöka speciallärares framgångsrika erfarenheter av läsförståelseundervisning. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua tolv speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga informanter lyfter vikten av att identifiera behovet hos eleverna och lärarna och att det är behovet som styr insatserna. Framgångsrik läsförståelseundervisning enligt studien fokuserar på en god avkodning och förmågan att använda sig av läsförståelsestrategier. Andra framgångsfaktorer som studien lyfter är en god språklig förmåga med fokus på begreppsförståelse, läsflyt, läslust, engagemang för sin läsning och en god kompetens kring läsförståelsestrategier hos pedagogerna. För en framgångsrik läsförståelseundervisning framhåller studien vikten av att specialläraren/specialpedagogen har ett bra samarbete med rektor, klasslärare och hemmet samt att eleven blir lyssnad på.

Enligt läsmodellen The Simple View of Reading (L = A x S) är både avkodning och språkförståelse avgörande för en god läsförståelse. Elever med svag språkförståelse upptäcks sällan före mellanstadiet, då textinnehållet i de lägre skolåren inte ställer så höga krav på elevernas förståelse av skrivet språk. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur undervisningen, utifrån lärares perspektiv, kan främja språkförståelsen för alla elever och därmed förebygga läsförståelsesvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer. Tio lärare, med behörighet att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1–3, deltog i undersökningen. En främjande språkförståelseundervisning bygger, enligt lärarna i studien, på muntliga och gemensamma aktiviteter kring ord och begrepp, aktivering av förkunskap, textstrukturer, inferenser och till viss del förståelse av meningar. Lärarens vägledning och stöttning, scaffolding, framhålls som betydelsefullt för samtliga elevers förståelse av texter. Även lärarens högläsning ses som ett viktigt inslag för att eleverna ska få möta texter som ligger på en mer avancerad nivå i förhållande till den egna avkodningsförmågan. Språkförståelsen genomsyrar hela skoldagen och samtliga ämnen, men begreppet i sig är för lärarna diffust. I studien framkom även att tid och kunskap för att möta elever med svag språkförståelse samt brist på adekvat undervisningsmaterial framhålls som begränsande faktorer. Språkförståelsen behöver belysas och aktualiseras i tidiga skolår. Likväl behöver forskning kring förebyggande och stödjande arbete implementeras på skolorna för att möta teori och praktik.

Syftet med studien var att belysa lärares perspektiv på läsundervisningen i tidiga skolår för elever med språkstörning. Om vi som speciallärare får förståelse för hur läsutvecklingen påverkas hos elever med språkstörning och hur undervisningen på ett framgångsrikt sätt kan möta elever med språkstörning, ökar möjligheten att tidigt sätta in rätt anpassningar och stöd. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsansats, eftersom vi ville undersöka lärares perspektiv. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer av tio lärare. Vi valde medvetet ut lärare som hade erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning i tidiga skolår. Vi genomförde intervjuerna i två olika kommuner. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes. De spelades in och transkriberades. I resultatet framkom olika kategorier utifrån frågor vi ställt. Dessa var, läsutveckling för elever med språkstörning, läsundervisning, anpassningar och övergripande visioner. Under några av dessa kategorier framkom underkategorier. Under läsundervisning framkom följande, avkodning, läsförståelse, ordförråd och multimodala arbetssätt. Vid kategorin anpassningar framkom underkategorierna, visuellt stöd, digitala hjälpmedel, förförståelse och vuxenstöd. Det självständiga arbetet har utgått från The Simple View of Reading som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet blev det tydligt att delarna som kommit fram kunde härledas till The Simple View of Reading. I resultatet framkom att lärare beskriver att läsutvecklingen påverkas på olika sätt för elever med språkstörning. Dessa sätt är beroende av vilka svårigheter eleven har i språket. I resultatet tydliggjordes att det inte fanns ett arbetssätt eller en metod som passade för elever med språkstörning. Arbetssätten eller metoderna måste formas utifrån elevernas svårigheter. Vid avkodningsträning betonade lärare metoder som fokuserar på kopplingen mellan fonem och grafem. Vid arbete med läsförståelse synliggjordes gemensamt arbete med texter som framgångsrikt. Det framkom att lärarna arbetade med ord och begreppsförståelse på olika sätt för att öka elevernas ordförråd och textförståelse. Lärare beskrev även multimodala arbetssätt som gynnsamt. Vidare belystes olika anpassningar för elever med språkstörning. Det framkom att en del av anpassningarna och arbetssätten som lärarna beskrev hänger ihop. Det som är en anpassning för en lärare kan för en annan vara ett arbetssätt eller en metod för en hel klass.

Context-aware applications are applications that exploit knowledge of the situation of the user (i.e. the user’s context) to adapt their behavior, thus helping the user achieve his or her daily tasks. Today, the transfer of context information needs to take place over unreliable and dynamically changing networks. Moreover context information may be produced in different devices connected to different networks. These difficulties have limited the development of context-aware applications. This thesis presents a context distribution method exploiting the event notification mechanisms of the Session Initiation Protocol (SIP), aiming to provide access to context information regardless of where it is produced. The context distribution component presented in this thesis uses SIP for Instant Messaging and Presence Leveraging Extensions (SIMPLE) to enable context sharing by using a SIP presence server, specifically the SIP Express Router (SER) and its presence module. This context distribution component allows distribution of context information in both synchronous and asynchronous mode. The distribution mode depends on the application requirements for context distribution, as well as the nature and characteristics of the contextinformation. In this thesis, based on system scalability, the user’s mobility, and latency - recommendations are given about in which situations each mode is more suitable for distributing context information. The system was evaluated using a load generator. The evaluation revealed that the server is highly scalable. The response time for synchronous retrieval of context information is nearly constant, while in asynchronous mode the time to process a subscription increases with the amount of information in the database regarding previous subscriptions. Notifications are sent at a regular rate (≈2800 notifications per second); however there is a purposely random delay (0 to 1 second), between an update of context information (i.e. receipt of a publish message) and the start of notifications to subscribed users. The requirements of the context-aware applications using the distribution component, such as response time, have to be taken into account when deciding upon the mode of context distribution for each application. This thesis provides some empirical data to help an application developer make this selection. / Kontext-medvetna (eng. Context-aware) applikationer är applikationer som utnyttjar information om användarens situation (d.v.s. användarens kontext) och förändrar applikationens beteende i syfte att hjälpa användaren i dennes vardagliga arbetsuppgiften. Idag överförs kontextuell-information (eng. context information) i nätverk som är opålitliga och dynamiskt föränderliga. Därtill tillkommer komplexiteten att kontextuell-information är ibland producerad i olika noder anslutna till olika nätverk.Utvecklingen av kontext-medvetna applikationer har hittills begränsats av ovannämnda svårigheter. Denna avhandling presenterar en metod för att distribuera kontextuell-information genom användning av mekanismer för händelsemeddelande (eng. event notification mechanisms) inbyggda i Session Initiation Protocol (SIP). Målet är att undersöka hur metoden kan användas för att möjliggöra tillgång till kontextuell-information oavsett vart den är producerad. Komponenten för distribution av kontextuell data, som presenteras i denna uppsats, använder SIP för direktmeddelanden (eng. Instant Messaging) och tekniken “Presence Leveraging Extensions (SIMPLE)” för datadelning av kontextuell data (eng. Context sharing). För detta ändamål används SIP närvaroserver (eng. SIP presence server), mer specifikt modulen för närvaroinformation tillhörande SIP Expressroutrar (SER). Komponenten för distribution av kontextuell information möjliggör både synkront och asynkront distribution. Valet mellan de två beror delvist på applikationens kravspecifikation för distribution av kontextuell information, delvist på typen av den kontextuella informationen. Baserat på systemet skalbarhet (eng. Scalability), användarens rörlighet och latens (eng. latency) kan man ge rekommendationer vilken av de två distributionssätten, synkront eller asynkront, som är lämpligast för distributionen av kontextuell information. Systemet utvärderades med hjälp av ett program som genererar belastning (eng. load generator). Resultaten visar att systemet är mycket skalbart. Responstiden för synkront åtkomst av kontextuell information är nästan konstant, medan responstiden för asynkront åtkomst ökar med informationsmängden i databasen, i respekt till den föregående prenumerationen av kontextändringar. Händelsemeddelande skickas regelbundet ( 2800 meddelande per sekund). Vi har dock medvetet valt att skapa en slumpmässigt dröjsmål (0 till 1 sekund) mellan varje uppdatering av kontextuell information (t.ex. en kvitto på en Publish-meddelande) och den tidpunkten då händelsemeddelande skickas till de användare som prenumererar på ändringarna. För utvecklingen av varje kontext-medveten applikation, som distribuerar kontextuell information måste man ta hänsyn till responstid vid beslut huruvida man ska välja synkront eller asynkront sätt för distribution. Denna uppsats ger empirisk data som hjälper applikationsutvecklare i detta val.

Philosophiae Doctor - PhD / This thesis investigates socio-spatial trajectories of class formation and processes of accumulation from below and above on redistributed farmland, the ‘New Qwaqwa Farms’ in the Eastern Free State province of South Africa, from the mid-1980s to 2016. Class formation trajectories of the studied land beneficiaries are traced across localised historical geographies and political contexts, from apartheid to the current democratic dispensation, that is, from the land beneficiaries’ recent ancestral history as labour tenants on white-owned farmland, and subsequent systematic expulsions from farmland, to their Bantustan labour reserve resuscitations as mainly nonagricultural petty commodity producers, and later targeting for land reform, as one measure of redistribution.

Att motivera elever till att läsa har blivit en större utmaning för lärare och föräldrar i dagens samhälle, trots läsfrämjande aktiviteter i skolan. Ofta upplevs läsning som ett krav för inhämtande av teoretiska kunskaper och inte som lustfyllt och kravlöst. Genom teorin The simple view of reading uppnås läsning först när avkodning och språkförståelse samspelar. Men genom att läsa kan också ett kunskapsinhämtande ske såsom en förbättrad avkodningsförmåga.  Studien genomfördes som en intervention i årskurs 2 med förtest och eftertest. Där avkodningsförmåga och läslust kartlades genom dokumentanalys med strukturerad intervju i samband med interventionens början och slut. Interventionen bestod av två veckors intensiv lästräning för experimentgruppen och två veckors ordinarie undervisning för kontrollgruppen.  Syftet med interventionsstudien var att undersöka vilken påverkan två veckors intensiv lästräning har på elevers avkodningsförmåga och läslust i årskurs 2. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Hur påverkas elevers avkodningsförmåga av två veckors intensiv lästräning? Går det genom avkodningstestet att se skillnader på elevernas nuvarande utvecklingsnivå? Hur påverkas elevers läslust av två veckors intensiv lästräning? Går det genom intervjun att se skillnad mellan och jämföra elevernas individuella nivå av läslust?  För att analysera materialet från avkodningstestet sammanställdes och jämfördes både experimentgruppens och kontrollgruppens resultat i medelvärden. För att vidare analysera materialet från intervjun sammanställdes elevernas självskattade läsförmåga och läslust genom medelvärden och poängsystem. Vi jämförde sedan grupperna sinsemellan samt resultatet mellan förtest och eftertest i vår analys.  Vi kom fram till att en viss förbättring av avkodningsförmågan kan tydas efter interventionen där ljudnignsförmågan hade störst utveckling. Vidare påvisar resultatet från intervjun lite olika utfall beroende på hur materialet analyseras. Den generella läslusten kan vi tyda att den ökat i båda grupperna, där experimentgruppens läslust ökat något mer än kontrollgruppens. Dock måste vi ha i åtanke att elevernas resultat kan ha blivit påverkat av andra aspekter än den intensiva lästräningen. Risken fanns att eleverna mindes orden från avkodningstestet och vi vet inte heller om eleverna i experimentgruppen har följt det lässchema som låg till grund för studien. I det stora hela ser vi att två veckors intensiv lästräning kan ha påverkat avkodning, ljudning och läslust positivt och ser heller ingen tendens till en negativ påverkan.

Sammanfattning/Abstract Johansson, Katarina och Larsson, Hanna (2021). Samband språkstörning och skrivsvårigheter – en systematisk litteraturstudie. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Många elever med språkstörning har svårigheter med både läsning och skrivande. Ofta talas det om läs- och skrivsvårigheter som ett gemensamt begrepp, men det är vanligt att större vikt läggs vid läsningen. Vårt arbete fokuserar på skrivandet och är ett bidrag till ökad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Genom att ringa in de specifika skrivsvårigheterna och de bakomliggande orsakerna vill vi tillföra värdefull information som på sikt kan bidra till att speciallärare kan ge elever med språkstörning rätt stöd.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att bidra med en sammanställning av evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. Avsikten är att beskriva vad som karakteriserar texter skrivna av elever med språkstörning. Ytterligare ett syfte är att belysa de specifika svårigheter som elever med språkstörning möter i skrivandet av texter samt beskriva bakomliggande orsaker. Vilka är de utmärkande dragen i texter skrivna av elever med språkstörning i jämförelse med elever med typisk språkutveckling? Vilka specifika svårigheter kan identifieras hos elever med språkstörning vid produktion av text? Vilka är de bakomliggande orsakerna till skrivsvårigheter hos elever med språkstörning?   Teori Resultatet av denna studie speglas mot skrivteorin The Not-So-Simple View of Writing (Berninger & Winn, 2006) som beskriver vilken komplex uppgift skrivande är. Teorin delar in skrivande i tre delkomponenter: transkription, exekutiva funktioner och textgenerering. Den betonar också arbetsminnets centrala ställning för att samordna dessa tre delar.     Metod Studien är en systematisk litteraturstudie med syfte att sammanställa evidensbaserad kunskap om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter. I litteratursökningen utgick vi från en och samma kombination av sökord till samtliga tre frågor. Efter att ha tagit hänsyn till våra inklusions- och exklusionskriterier valdes åtta artiklar ut. Utifrån en induktiv ansats genomfördes en tematisk innehållsanalys av artiklarna. Det innebär att våra teman inte var i förväg bestämda, utan strukturerades utifrån de mönster som framträdde vid läsningen.   Resultat I denna undersökning om sambanden mellan språkstörning och skrivsvårigheter framkom att skrivande är en stor utmaning för elever med språkstörning. Utmärkande drag i texter som elever med språkstörning skriver är att de är kortfattade och av generellt lägre kvalitet. Specifika svårigheter är stavning, grammatik, ordförråd, idéproduktion/textbearbetning samt skrivflyt. Bakomliggande orsaker till de specifika svårigheterna är bristande muntlig språkförmåga, lässvårigheter och begränsat arbetsminne.   Specialpedagogiska implikationer Vikten av att lärare har tillräcklig evidensbaserad kunskap om såväl språkstörning som skrivande kan inte nog betonas. För att sprida denna kunskap har specialläraren en viktig funktion att fylla. Eftersom elever med språkstörning har bristande förmåga till implicit inlärning bör undervisningen bedrivas så explicit som möjligt. Detta kan gälla undervisning i ordförråd och läsning som båda är viktiga komponenter för att lyckas med skrivande. Bristande arbetsminne får stora konsekvenser för elever med språkstörning och specialläraren kan stötta lärare i hur man på relativt enkla, men effektiva, sätt kan avlasta arbetsminnet. Med hjälp av förberedelse, strukturstöd och mallar kan kapacitet frigöras till skrivprocessens olika delar. Ibland behöver elever med språkstörning få visa sin kunskap utan att göra det i skrift, men det är viktigt att inte undvika alla moment som innebär skrivande bara för att det utgör en stor utmaning. Elever med språkstörning behöver alltså få fler tillfällen till att utveckla sitt skrivande och bör få göra det i flera olika skolämnen, inte bara i svenska och engelska.   Nyckelord bakomliggande orsaker, skrivprocess, skrivsvårigheter, språkstörning, the Not-So-Simple View of Writing