• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1889
  • 646
  • 119
  • 14
  • 13
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • Tagged with
  • 2741
  • 950
  • 896
  • 392
  • 349
  • 349
  • 324
  • 304
  • 302
  • 266
  • 257
  • 231
  • 223
  • 220
  • 213
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
391

Pedagogers förutsättningar för att skapa delaktighet i skolan för elever med funktionshinder : C-uppsats inom specialpedagogiskt område

Anderstedt, Anette, Hiréd-Tedsjö, Mona January 2008 (has links)
<p>Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet</p><p>och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för</p><p>dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig</p><p>är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur</p><p>skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte</p><p>funktionshindret i sig som är det huvudsakliga.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de</p><p>kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad</p><p>Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i</p><p>jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och</p><p>observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är</p><p>att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i</p><p>skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till</p><p>samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De</p><p>tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till</p><p>exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder</p><p>anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten.</p><p>Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I</p><p>våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel</p><p>i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av</p><p>pedagogerna.</p>
392

En studie om andraspråksundervisning i teori och praktik : - en fallstudie mellan två skolors arbetssätt / A Study of Second Language Teaching in Theory and Practice : - a case study of two schools´ methods of teaching

Axén, Maya, Björklund, Camilla January 2009 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur två olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrån andraspråkselevers särskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andraspråksteorier, synen på språkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssätt vad gäller under­visning av andraspråkselever och jämföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslärare samt enkätintervjuer med lärare i svenska som andraspråk.   Det vi kunde konstatera var att en grundläggande lärarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andraspråk, är en förutsättning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmål än svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt inställning till dessa elever avgörande betydelse.    Slutsatsen blev att ju mer medvetna lärarna är om andra­språkselevernas språk­utveckling och vilken förmåga de har att skapa ett gott interaktionistiskt lärande­klimat, desto bättre blir förutsättningarna för elever att tillägna sig ett andraspråk.</p>
393

Elever med ett annat modersmål än svenska / Pupils with another mother tongue than Swedish

Leppänen, Eeva, Gustafsson, Anne January 2008 (has links)
<p>Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.</p>
394

Hur utformar lärarna undervisningen för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska? : Om tvåspråkighet / How do teachers plan their teaching for pupils with another tongue than Swedish to stimulate their language skills? : On bilingualism

Hessami, Sanna January 2009 (has links)
<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur lärare utformar sin undervisning för att stimulera språket hos elever med ett annat modersmål än svenska. Jag koncentrerade mig på två skolor som ligger nära varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan skolorna gällande undervisningen. Jag ville även veta om det finns något samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare och hur det i så fall ser ut. Jag gjorde intervjuer med rektorer och lärare för att få svar på mina frågor. Jag intervjuade en modersmålslärare för att få en inblick i hur han arbetar. Jag har även gjort två observationer, en under en lektion i svenska i den vanliga undervisningen och en under en modersmålsundervisning.</p><p>Resultaten visar att lärarna försöker se till tvåspråkiga elevernas förutsättningar och behov och de flesta lärarna var eniga om att det mest utvecklande för dessa elever är att arbeta med språket på olika sätt. Det finns samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna, men bara till viss del. En av skolorna har fler elever med ett annat modersmål än svenska och därför även mer erfarenhet i att undervisa dem.</p>
395

ATT ARBETA MED OCH BEMÖTA ANDRASPRÅKSELEVER : En studie om hur lärare kan bemöta och arbeta med elever som har ett annat modersmål än   svenska. / TO WORK  AND INTERACT WITH  SECOND LANGUAGE STUDENTS : A study on how teachers can interact and work with students who have anothermother tongue than the Swedish language.

Olson, Sandra January 2009 (has links)
<p>Syftet med studien är att belysa vad man som lärare bör tänka på i mötet och i undervisningen med andraspråkselever för att de ska få ett rikt svenskt språk. Ytterligare ett syfte är att få en insyn i hur två mångkulturella skolor arbetar med mångfalden och hur man som lärare bemöter andraspråksföräldrar. Jag har använt mig av 11 intervjuer för att få kunskap om informanternas tankar om arbetet med andraspråkselever. Det informanterna har påtalat som viktigt är att andraspråkselever ska en god bas och utbyggnad av förstaspråket. Därför är modersmålsundervisning och studieverkstäder viktiga organisationer. Svenska som andraspråksundervisingen är betydelsefull för att andraspråkselever ska utveckla basen i det svenska språket. Arbetsmetoder som gynnar andraspråksinlärningen är grupparbeten samt användning av skönlitteratur och estetisk verksamhet i undervisningen. I mötet med andraspråkselever är respekt, förståelse och tydlighet viktigt. I bemötandet av andraspråksföräldrar är det betydelsefullt att förklara hur den svenska skolan är organiserad eftersom skolor kan fungera olika i olika länder. Skolor och lärare arbetar på olika sätt med andraspråkselever och det som lärare och skolor i dagens samhälle bör tänka på är att dela med sig av sina erfarenheter och samarbeta för att skolor ska bli så bra som möjligt för alla individer som går där.</p>
396

Språkutvecklande undervisning av flerspråkiga elever : Ett effektivt arbetssätt kring språkutveckling / Developing language instruction of bilingual students : An efficient approach for language development

Ekendahl, Desirée, Nord, Jenny January 2010 (has links)
<p><strong>Syftet med vårt arbete var att göra en djupare kvalitativ undersökning av arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga elever. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer skapade vi oss en bild av skolans verksamhet och arbete med flerspråkighet på en mångkulturell skola och en icke mångkulturell skola. </strong><strong></strong></p><p><strong>Våra slutsatser är att det krävs ett samarbete för att nå ett så effektivt arbetssätt som möjligt. Eleverna behöver flerspråkigt stöd och material samt uppmuntran för att vidare utvecklas språkligt och kunskapsmässigt. Vi kom fram till att en flerspråkig elev har tillgång till bättre resurser på en mångkulturell skola. En flerspråkig elev som går i en skola med största delen svenskspråkiga elever har inte tillgång till det material eller stöd hon/han kan behöva för att utveckla andraspråk och modersmål. Eleven behöver bland annat flerspråkig lärare, modersmålsundervisning och flerspråkigt material.</strong><strong></strong></p>
397

Samma behörighet  - samma förutsättningar? : -en studie om litteraturundervisningen i kurserna Svenska B och Svenska som andraspråk B utifrån ett elev- och lärarperspektiv

Larsson, Ulf January 2009 (has links)
No description available.
398

Studiehandledning på modersmålet, en rättighet för eleven - men följs lagen?

Andersson, Ann-Christine, Karlsson, Karolina January 2009 (has links)
<p>Aktuell forskning framhäver modersmålets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap på ett andraspråk, att kunna utvecklas och uppnå framgång med studierna. I grund­skoleförordningen finns att läsa vilka rättigheter som elever med annat modersmål än svenska har i grundskolan. Bland dessa rättigheter finns undervisning i sitt moders­mål samt studiehandledning <em>på</em> sitt modersmål.</p><p> </p><p>Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda på hur skolorna följer det som sägs i grundskoleförordningen när det gäller elevers rätt till modersmåls­undervisningen och rätten att få studiehandling på sitt modersmål om man är i behov av det. För att nå vårt syfte och få lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lärare samt 1 modersmålslärare i olika delar av Sverige.</p><p> </p><p>Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmål är ett begrepp som tolkas på olika sätt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning är att studiehandledning rör sig om ett färdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begränsat omfång. På grund av bristande kunskap eller information om vad studiehandledning innebär fick vi svaret nej på frågan om skolan kunde ge sina elever med annat modersmål än svenska detta. Av informanternas svar kan utläsas att ett flertal av dessa arbetar med något som kan ses som studie­handledning, dock inte i full utsträckning.</p>
399

Från oro till anmälan av barn som far illa

Eriksson, Carina, Bruce, Mona January 2008 (has links)
<p>Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmälningsbenägenhet till socialtjänsten, när misstanke finns att barn far illa. Som utgångspunkt användes Socialstyrelsens handbok om anmälningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmälningsbenägenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. Därefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer från fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmälningsbenägenheten, och vilka faktorer som påverkade dem i sina bedömningar vid en anmälan. I stort sätt gör alla skolkuratorer anmälningar. Det finns en klar medvetenhet om anmälningsskyldigheten, och kunskaper om att genomföra en anmälan. De har även bra kunskaper om det övergripande begreppet ”barn som far illa”. Den individuella psykologiska faktorn har stor betydelse för tre av dem, när det handlar om att de avstår från att göra en anmälan. Samtliga anser dock att vid misstanke om att barn far illa ska detta anmälas. Enligt Brottsförebyggande rådet kan det fortfarande finnas ett stort mörkertal, när det gäller anmälningar om att barn far illa och det är viktigt att anmälningsskyldigheten efterlevs genom att det är en bra förebyggande metod.</p>
400

Svårigheter i andraspråksinlärning för invandrarungdomar i Sverige

Forslund, Kajsa January 2010 (has links)
<p>I den här uppsatsen behandlas vad som är svårt för svenska invandrarelever när det gäller att lära sig svenska som andra språk, både utifrån målen i kursplanen och vad elever och verksamma lärare generellt anser är svårt. I uppsatsen studeras även hur lärare kan arbeta för att elevernas språkutveckling ska bli maximal. Materialet som uppsatsen bygger på är dels fakta från forskare och lärare inom ämnet, dels en enkätundersäkning som är gjord på elever som går i grundskolans senare del, samt intervjuer med tre lärare i svenska som andra språk. Enkätundersökningen består mestadels av uppgifter eleverna själva skulle göra. Någon enstaka uppgift behöver de själva svara på med egna ord. Resultatet visar att ju svårare grammatiken blir, desto svårare blir det för eleverna att klara uppgifterna. Eleverna har dessutom svårt för att formulera svar med egna ord. I enkätundersökningen lyckades pojkarna bäst.</p>

Page generated in 0.0323 seconds