Ensuring Literacy through ’Didactic Arranging’ The proposed Grounded Theory has been derived from how experienced teachers and their pupils, in four different teaching contexts, have used ’The Witting method’ to maximize literacy development among their pupils. The theory has been grounded through repeated comparisons and analysis of the empirical data. The data has been gathered from studying how teachers in their practice use didactic innovation along with their own professional competence. The specific aim of the thesis is to conceptualize and generate a theory about what four teachers and their pupils (n=40, over the period of the research),  in different contexts, and over a number of years, actually do when working with The Witting method. A wider goal is to apply the implications of the derived grounded theory to general and special education theory in helping to alleviate reading and writing difficulties and prevent pupils from failing. The results show that the teachers have systematically strived to ensure each pupil’s reading and writing development and they do this through what is labeled didactic arranging. The organizational framework where these teachers work means that they have to navigate between constrained spaces and liberated spaces. Their work is about discontinuity and continuity, about scheduling and teamwork, about collaboration and didactic isolation. They also show an ability to adapt to situations, materials and spaces without losing their long-term aims. They are in charge of three competencies: ’me’, ’you’, and ’we’ – expressing this competence in documentation, by reflection and always in close collaboration with pupils and their families. The observed use of The Witting method would seem to enable a diagnostic mode of teaching as it contains tools that allow a teacher to follow each pupil’s reading and writing development and signals where early extra support may be necessary. Teacher competency is judged as being more important than the method itself. Teachers, pupils and the didactic procedures are shown to be in constant interaction. It was also found to be important that teachers believe that every pupil can learn and be ready to match adequate support to pupils needs as early as possible but also later, if found necessary. These teachers’ collective motto could be summed up as follows: never stop giving support and never stop assessing progress.  Keywords: Grounded Theory, the Witting Method, method, literacy, education, special education, reading research, reading instruction.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur specialpedagogisk verksamhet hanteras i grundskolan. Vi valde att se på hur verksamheten fördelas mellan flickor/pojkar och på olika uppgivna orsaker (t.ex. ämnessvårigheter, dyslexi, koncentrationssvårigheter), samt hur verksamheten utformas och hur urvalet av elever till verksamheten går till. Vår ambition var också att få en inblick i lärares resonemang om specialpedagogisk verksamhet. Undersökningsgruppen svarade på frågor via enkäter och därefter blev några av lärarna intervjuade. Enkätfrågorna gav oss svar på de organisatoriska frågorna. Med hjälp av intervjuer fick vi en inblick i hur lärare resonerar om t.ex. urvalet till specialpedagogiskt stöd. I studien framkom att specialpedagogisk verksamhet bedrivs relativt traditionellt. Utformningen av stödet är i huvudsak individbaserat, eleverna träffar specialpedagogen två till tre gånger i veckan utanför klassrummet. Lärarnas ambition är att utveckla pedagogiken till att bättre tillgodose behoven hos elever i svårigheter, men detta tycks vara svårt att realisera. Vi drog slutsatsen att det kompensatoriska perspektivet utgör en stor del av skolornas rådande diskurs avseende specialpedagogisk verksamhet.

Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare.

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9. Det är den empiri samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Resultatet visade att formativ undervisning förekom i väldigt liten utsträckning. Det visade också att de specialpedagoger som ingick i vår studie inte var förtrogna med begreppet formativ undervisning. Den pedagogiska forskning som finns i ämnet är utförd i olika klassrumssituationer. Vår undersökning visar på svårigheter att överföra den till den typ av undervisningssituation som specialpedagogerna i vår studie arbetar i.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.   -          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering? -          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik? -          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever? Metod Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna. Resultat Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.   Slutsats De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.

In this study I have tried to give an historical overview as well as a description overthe current situation regarding inclusion and exclusion of students with specialneeds. How do teachers work with these students and on what grounds are studentsincluded or excluded from their original group. The curriculums and otherdocuments that controls these questions all talk about the individual student as themost important party, they are all pointing out inclusion of students with varyingneeds as an important part of the schools assignment. My research shows that thedecision to include or exclude students can be based on a lot of different grounds, notalways with the student’s best in mind. Reasons for excluding students can,according to my informants, for example be uncomfortable teachers not wanting tohave an extra adult in the classroom or special teachers not wanting to work in apossibly noisy class. If this is a big problem is hard to tell and my informants havevarying opinions. But just the fact that this is an issue is a problem.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklärare och specialpedagoger i grundskolans senare år ser på arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter. Examensarbetet kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor att söka svar på mina forskningsfrågor: Hur definierar matematikläraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svårigheter och vad tycker de är viktigt att tänka på i arbetet med dessa elever? På vilket sätt ger sig elevernas svårigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lärarna för att hjälpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna är matematiklärare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare år. Intervjuerna visade på att det lärarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter var att se dem, lyssna på dem och att ge dem tid. Dessa elever känner sig oftast misslyckade och att få dem att lyckas i matematiken var något som lärarna därför kunde leva på en hel vecka. Inom matematiken lyfte lärarna upp vikten av att de inte är ensam om en elev. Vidare förklarades matematiken som byggstenar där lärarna måste hjälpa eleverna att plocka upp luckor för att kunna bygga vidare.

Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik. Detta används senare för att de undervisande lärarna ska kunna stötta och stärka eleven i det som är svårt för honom/henne. Jag har beskrivit hur arbetet med SYLMA går till. Jag har intervjuat elever som gjort kartläggningen samt lärare som undervisar dessa elever. Detta har jag gjort för att få veta vilka åsikter de har om materialet. Resultatet visar på att eleverna över lag är nöjda med SYLMA och de anser att de blivit duktigare och matematiken blivit roligare. Lärarna är också positiva till SYLMA och tycker att det är mycket värt att specialpedagogerna är involverade i matematikundervisningen.

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola.

Sammanfattning Vi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram. Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar. Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå. Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning. När det handlar om att kartlägga på individnivå, så görs detta på olika sätt t ex genom screening. Klassrumsmiljön är det som pedagogerna tittar mest på när det gäller miljön, men specialpedagogerna och speciallärarna beskriver också att de tittar på barnens interaktion med varandra genom social kartläggning och lek-observationer. Två av specialpedagogerna tar inte upp något om hur de kartlägger klassrumsmiljön. Arbetsgången och metoderna för hur de kartlägger ser olika ut. Några skolor gör en grundlig kartläggning på flera områden innan de går vidare. Av vår undersökning kan vi utläsa att två kommuner har tydliga metoder för screening, den tredje har det inte. Gemensamt för de tre kommunerna är att det finns ett kommunövergripande elevhälsoteam, dit pedagogerna skickar ärenden som de inte finner lösning på eller som kräver experthjälp. Alla speciallärare och specialpedagoger, som kommer från tre olika kommuner, samtalar kring ärenden och elever, med elever, med andra pedagoger, arbetslag och föräldrar. Exempel på hinder för kartläggning av miljön, som har framkommit i intervjuerna, är tiden som inte räcker till och arbetsbelastningen som kan bli för stor för både pedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Ett annat hinder är den kunskapssyn som pedagogen har. Det är av stor vikt vilken grundsyn som genomsyrar organisationens tankar och pedagogik och den kunskapssyn som råder i skolan. De flesta av specialpedagogerna och speciallärarna säger att de bestämmer i olika sorters grupper hur de ska gå tillväga när de ska kartlägga barns behov av särskilt stöd.