<p>Vår studie syftar till att få kunskap om läs- och skrivsvårigheter för att kunna hjälpa och underlätta för elever med dessa svårigheter i klassrummet samt sätta in rätt åtgärder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för åtgärder, hur man upptäcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns på marknaden. Genom att välja en metod där vi inriktar oss på elever genom observationer och intervjuer vill vi få fram deras syn på undervisningssituationer och hjälpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara använder en bråkdel av de hjälpmedel som finns på marknaden. Det man använder är de resurser som finns, oftast dator, ljudböcker och anpassade läxor och provsituationer. I vissa fall sätts individuell träning hos speciallärare in. Vi märker också en skillnad på skolornas arbetssätt då en skola med tillgång till specialpedagog differentierar klassrumssituationerna i större utsträckning och använder sig av fler hjälpmedel än de utan specialpedagog. Eleverna i undersökningen är positiva till hjälpmedel och det viktigaste verktyget är för dem en egen dator. De vill också ha undervisning som präglas av muntlig genomgång samt varierad undervisning som de känner är rolig. Svårigheterna uppstår då det är mycket text att läsa eller då de måste skriva utan hjälpmedel. Så mycket som möjligt kan man säga att man borde låta eleven läsa med öronen då det inte är fråga om lästräning och skriva med rösten då det inte är skrivträning.</p>

<p>Detta examensarbete ger en bild av hur högstadielärare ser på specialpedagoger och deras arbete på högstadiet. Det visar också lärarnas inställning till specialpedagoger och deras arbete. Resultatet visar att inställningen hos lärarna varierar men man har tillit till specialpedagogernas kompetens. Lärarna använde sig av de specialpedagogiska resurserna i varierande grad, där lärarna i kärnämnena använde sig mer av den specialpedagogiska resursen än övriga lärare.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare mot de tidigare skolåren beskriver och hanterar sitt arbete med elever med beteendeproblem med fokus på ett utagerande beteende. Vidare är syftet att ta reda på vilka orsaker lärare anser ligger till grund för beteendet samt få inblick i beteendeproblemens pedagogiska konsekvenser.</p><p>Vi har valt att göra en halvstrukturerad, kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som har erfarenhet av elever med beteendeproblem.</p><p>Utifrån intervjuresultatet och forskningslitteraturen framkommer en relativt samstämmig bild av att beteendeproblem på olika sätt får pedagogiska konsekvenser för både eleverna och läraren.</p><p>Gällande orsaker till beteendeproblem finns ingen generell förklaring som kan anses giltig för samtliga informanter och forskare. I litteraturen presenteras många olika teorier och perspektiv på orsaker och riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem. Samtliga informanter betonar att det inte endast finns en utan flera orsaksförklaringar och flertalet nämner hemmiljön, däribland bristande omsorg och dålig uppfostran som bidragande orsaker. Merparten av informanterna är överens om att det inte finns ett arbetssätt som fungerar för alla elever med beteendeproblem, det gäller att hitta strategier som fungerar för den enskilda eleven. Att skapa en god relation samt förståelse för eleverna anses viktigt liksom samarbete med föräldrarna i arbetet med elever med beteendeproblem.</p>

<p>Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattar</p><p>samtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtal</p><p>med skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp</p><p>”kapital”, ”habitus” och ”det sociala rummet”. Resultatet av vår studie visar att föräldrarna</p><p>vill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling. De vill också att skolans</p><p>representanter bemöter dem med respekt och är lyhörda inför deras idéer och synpunkter.</p><p>Föräldrarnas möjlighet till delaktighet i skolarbetet, ser dock ut att vara beroende av vilka</p><p>förutsättningar föräldrarna har att uttrycka sig och om de kan eller vågar ställa krav på skolan.</p>

<p>Abstract</p><p>This paper is about the organisation of the special needs education in three nine-year compulsory schools in Stockholm and the pedagogical thoughts and theories that underlie these organisations. The main purpose of the paper was to investigate whether the special needs education of these schools should be interpreted in accordance with a segregating or an including view on integration as these perspectives are presented by the Norwegian professor Peder Haug. In addition to this I also wanted to investigate if there were any historical arguments in favour of one or another of these perspectives that were still being put forward in today’s debate.</p><p>The methods that I used were a study of literature regarding special needs education and interviews of a qualitative character with three special educationalists and a special teacher that were working on three different nine-year compulsory schools in Stockholm.</p><p>The result of the study shows that a big part of the special needs education of the schools that I visited can be interpreted in accordance with the segregating view on integration.</p><p>The organisation of the special needs education of the three schools differed slightly from school to school but the common trait was that the largest part of this work took place outside of the student’s regular classroom and sometimes outside of the scheduled school day.</p><p>Two of the schools had special groups where students that were believed to have a need of special education got some, or their entire schooling. That the schools chose to build a big part of their special needs education upon solutions that should be regarded as segregating was motivated on the basis of an effect oriented view on education. According to the persons that I interviewed the weakest students had to be given an opportunity to learn as much as the others, and the most effective way of accomplishing this was by giving them education outside of the normal classrooms. Another reason for giving priority to effective learning, at the expense of the participation in the social life of the regular classrooms, were the common goals set up by the national school curriculum.</p><p>Furthermore the special educationalists that I interviewed argued that segregating special needs education wasn’t stigmatising for the students that got it. On the contrary this type of education could strengthen its students self esteem compared to classical school education,</p><p>in which weak students often failed. To give this type of students an opportunity to learn separated from the other pupils was to give them an opportunity to succeed.</p> / <p>Den här uppsatsen handlar om hur specialpedagogiken på tre stockholmsskolor är uppbyggd och vilka pedagogiska resonemang och överväganden som ligger till grund för denna organisation. Den metod jag använde mig av var dels en litteraturstudie av relevant specialpedagogisk litteratur samt intervjuer av kvalitativ karaktär med tre specialpedagoger och en speciallärare verksamma på tre skolor i stockholmsområdet.</p><p>Uppsatsens främsta syfte var att undersöka huruvida skolornas specialpedagogiska organisation bäst tolkades i enlighet med en segregerande eller inkluderande syn på integrering såsom dessa båda perspektiv presenteras av den norske professorn Peder Haug. Utöver detta ville jag även undersöka vilka historiska argument till förmån för det ena eller andra av dessa båda perspektiv som förekom i dagens specialpedagogiska debatt.</p><p>Resultatet av studien visar att en stor del av de tre skolornas arbetssätt kan tolkas i enlighet med det segregerande integreringsperspektivet. Utformningen av skolornas specialpedagogiska verksamhet varierade något från skola till skola men gemensamt var att den största delen av denna ägde rum utanför elevernas ordinarie hemklassrum och ibland också utanför den ordinarie skoldagen i form av lovskolor eller extra läxhjälp efter skoldagens slut. Två av de tre skolorna hade särskilda undervisningsgrupper där elever som bedömdes ha behov av särskild undervisning fick en del av, eller hela sin undervisning.</p><p>Att skolorna valde att bygga större delen av sin specialpedagogiska organisation kring lösningar som bäst betraktas såsom segregerande motiverades utifrån en effektorienterad syn på elevernas kunskapsinhämtning. De svagaste eleverna skulle ges möjlighet att läsa ikapp de övriga med hjälp av en tät pedagogkontakt, nära handledning och en miljö som präglades av ett större lugn än undervisningen i helklass. Att prioritera kunskapsinhämtningen framför elevens deltagande i hemklassrummets naturliga sociala samvaro motiverades även med hänvisning till de mål som ställdes upp i kurs och läroplaner.</p><p>De specialpedagoger jag talade med menade vidare att segregerande specialundervisning inte var stigmatiserande för de elever som fick sådan. Snarare kunde det tvärtom förhålla sig så att denna typ av undervisning stärkte dess elevers självkänsla jämfört med den klassiska undervisningen i normalklass, där svaga elever ofta misslyckades i sin utbildning med en negativ självbild som följd. Att ge de svagaste eleverna en möjlighet till undervisning särskilt från övriga var att ge dem en möjlighet att lyckas.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka specialpedagogers syn på vilka de viktigaste processerna i handledning är samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi ämnar rikta in oss på specialpedagoger som arbetar i förskola och skola år F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna på individ- arbetslags- och skolnivå. Vi vill även ta reda på vilken syn specialpedagogerna har på sin egen roll som handledare. Med tanke på att handledning verkar förekomma ganska sparsamt är även frågeställningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss.</p><p> </p><p>Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv på specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion. I arbetet lyfter vi fram några viktiga teorier såsom socialkonstruktionism, fenomenologi, systemteori och KASAM. I vårt val av teorier har studiens syfte och frågeställningar varit i fokus. Dessa utvalda teorier är användbara för att kunna tolka och förstå verkligheten samt i arbetet med att förstå hur en individs handlingar inom ett system påverkar och står i relation till andra individers handlingar och andra system. Med hjälp av intervjuer har vi utifrån sex specialpedagogers perspektiv undersökt deras syn på handledning.</p><p> </p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att våra respondenter ser reflektion och samtalet i sig som viktiga processer i handledning. Möjligheterna till utveckling genom handledning är flera t ex en ökad medvetenhet om den egna rollen, en ökad yrkestrygghet, bättre samarbete och samsyn. Specialpedagogerna ser sig själva som ett bollplank, en som ska se på verksamheten med nya ögon och en som ska förlösa redan existerande kunskap. Specialpedagogernas kompetens i handledning används sparsamt. På de skolor som kompetensen används finns det en tydlig arbetsbeskrivning för specialpedagogen  och handledningen är inarbetad i verksamheten.</p><p> </p><p> </p>

<p>Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken är av betydelse för individens utveckling och förmåga till inlärning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid får rätt sorts stöd och försöker genom olika förändringar att komma tillrätta med detta.</p><p> </p><p>Examensarbetet innehåller resultat av praktikarbeten med två barn som tidigare av olika anledningar givit klasslärarna ”huvudbry”. Barnen som även under perioden fått traditionell specialpedagogisk undervisning, har utvecklats mycket positivt. Klasslärarna är eniga om att mitt arbete med FMT har varit en bidragande orsak till barnens utveckling.</p><p>Arbetet med detta examensarbete har också inriktats på att tydliggöra vad FMT är.</p>

<p>Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik. Detta används senare för att de undervisande lärarna ska kunna stötta och stärka eleven i det som är svårt för honom/henne. Jag har beskrivit hur arbetet med SYLMA går till. Jag har intervjuat elever som gjort kartläggningen samt lärare som undervisar dessa elever. Detta har jag gjort för att få veta vilka åsikter de har om materialet. Resultatet visar på att eleverna över lag är nöjda med SYLMA och de anser att de blivit duktigare och matematiken blivit roligare. Lärarna är också positiva till SYLMA och tycker att det är mycket värt att specialpedagogerna är involverade i matematikundervisningen.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola.</p>

<h2>Syfte och frågeställningar</h2><p>Syftet med studien är att analysera skolans inkluderingsproblematik för att se hur två utvalda grundskolor uppfattar och organiserar arbetet med inkludering av särskoleelever.</p><p> </p><p>-          Hur uppfattar respondenterna begreppet inkludering?</p><p>-          Hur upplever biträdande rektorer att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Hur upplever lärare med specialpedagogisk kompetens att inkludering av särskoleelever realiseras i teori och praktik?</p><p>-          Vilka möjligheter respektive hinder ser respondenterna med inkludering av särskoleelever?</p><h2>Metod</h2><p>Studien har en kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjupersonerna valdes genom ett bekvämligt riktat urval. Totalt sett genomfördes fyra intervjuer som varade från 20 minuter upp till 50 minuter med två biträdande rektorer och två lärare med specialpedagogisk kompetens. Intervjuerna spelades in på en diktafon för att därefter transkriberas och följas upp med resultatet utifrån frågeställningarna.</p><h2>Resultat</h2><p>Resultatet visar på att begreppet inkludering är svårt att definiera. Det förväxlas med begrepp som integrering och delaktighet. Utifrån dessa begrepp har respondenterna en ungefärlig bild, som de sedan försöker att arbeta aktivt efter i skolan. I förhållande till forskning och litteratur visar det sig att det endast sker delvis och att skolorna verkar i en segregerande riktning då särskolan figurerar i en relativt avskild del från övriga skolan. I arbetet med inkludering uppstår även en rad dilemman som skolorna ställs inför och det sker en ständig vågkamp i arbetet med inkluderingen av särskoleelever.</p><p> </p><h2>Slutsats</h2><p>De berörda skolorna verkar sakna konkreta riktlinjer för tillvägagångssättet med inkludering. Dessutom speglas arbetet av ett föråldrat förhållningssätt och det ges en delad bild av vad man vill åstadkomma i arbetet med inkludering av särskoleelever.</p>