This study examines working teachers’ thoughts and views regarding multilingual children in assembly situations. The purpose of the study was to increase my knowledge and understanding surrounding the educators’ approach when it comes to integrating multilingual children in common activities. By using semi-structured, qualitative interviews with six working educators in three different pre-schools, I examined their thoughts and approaches to working with multilingual children in assembly situations. The results show that the teachers use a variety of tools, such as songs, stories and impersonation in order to involve the multilingual children in situations where all children are gathered. The educators also unanimously agree that the teaching situations for the multilingual children do not only occur during the planned activities, but throughout the entire day that the child spends in pre-school.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlägga förutsättningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött på våra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till påverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta är läraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till är att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka men genom observationer såg vi att det inte alltid stämde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lärarna oftast tog störst talutrymme. Det är läraren som i slutändan ska se till att barnen blir medbestämmande vilket även läroplanerna, Lpfö 98 och Lgr 11, lyfter men lärarna verkar inte finna tiden som behövs för att barnen ska få mer inflytande då det finns mål som ska uppnås.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning. Slutsatsen var att förskollärarna önskade att samlingen genomfördes med ett litet antal barn för att ge varje barn möjlighet för mer tid till tankar, åsikter och reflektioner.

I denna uppsats är syftet att undersöka i vilken utsträckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som användes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna. Analysen av den insamlade empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell är en modell som kan användas i alla verksamheter där man arbetar med barn. Modellen utgår från fem nivåer där man kan kontrollera i vilken grad barnen är delaktiga i den tillvaro där de befinner sig. Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering. Vid de samlingar som genomfördes i grupper med färre barn gavs dem möjlighet att vara delaktiga i större utsträckning. Under samlingar med hela barngruppen hade pedagogerna svårare att låta barnen vara delaktiga samt att fånga upp barnens idéer och initiativ. De slutsatser som drogs är att barnen ges möjlighet att vara delaktiga så länge det passar in i pedagogernas planering. Vi upplevde det även som att pedagogerna kände en större trygghet i att låta barnens idéer och initiativ komma fram i samlingar i mindre barngrupper än i stora.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på pedagogers intentioner med de yngsta barnens samlingsstunder i förskolan utifrån ett maktperspektiv. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra stycken pedagoger som är verksamma på två olika förskolor. Som ett komplement till intervjuerna har jag även utfört två stycken observationer under samlingen på två olika förskolor. Michel Foucaults maktperspektiv har använts i min studie som en central teoretiskt perspektiv för att studera samlingen och dess utformning och genomförande innebär gentemot de yngsta barnens inflytande i förskolan. Studiens resultat visar att det finns en problematik kring diskussionen om barns delaktighet i samlingen. Pedagoger visar en avsikt att ha med läroplanen vid planering av samling och att det är rektorer som bestämmer avdelningarnas tematiska arbete, vilket resulterar i att barns delaktighet kommer i skymundan.

Syftet med detta arbete är att få en ökad förståelse för hur barnen uppfattar samlingen samt få en inblick i hur delaktiga barnen är i samlingen och på vilket sätt pedagogen gör dem delaktiga. Samlingen är en aktivitet som sker varje dag på många förskolor och är idag utformad på många olika sätt. Vår fundering har därför varit hur barnen uppfattar samlingen, är den för dem meningsfull och lustfylld? Eller sker samlingen på grund av att traditionen lever kvar? För att få svar på detta har vi valt att fokusera på barnens perspektiv och vad barnen uppfattar om samlingen. Begreppen delaktighet och inflytande är, tillsammans med barns perspektiv, våra teoretiska utgångspunkter. För att få en förståelse för detta valde vi att genomföra fyra barnintervjuer och tre observationer på en förskola i Mellansverige. Det material vi fick in genom våra barnintervjuer och våra observationer ligger till grund för det resultat vi fick fram. Resultatet visar att barnen och pedagogerna visar glädje då det blir dags för samling. Utifrån observationerna kan vi se att pedagogerna gör barnen delaktiga och ger dem inflytande, men i barnintervjuerna framkommer att barnen önskar mer delaktighet och inflytande under samlingen.

Syftet med arbetet är att skapa en större förståelse för hur förskollärarna, i förskolan, väljer aktiviteter som fokuserar på barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.Våra frågeställningar är: Vad använder förskollärarna för innehåll och metod när de planerar en aktivitet med motoriskt innehåll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollärarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tänker förskolläraren kring målet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Intervjufrågorna består av kvalitativa frågor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollärarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet. Faktorer som nämns är barnens och förskollärarnas intresse, syftet med aktiviteten och miljön. Däremot framkommer det i resultatet att det är individuellt hur innehållet av aktiviteten ser ut och hur förskollärarna tänker kring målet med den planerade aktiviteten. Några anser att målet är det viktiga så att man kan utvärdera och sedan arbeta vidare. Medans andra anser att det är på vägen till målet som lärandet sker.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta. Vi har lagt vårt fokus på att undersöka hur läraren förhåller sig till flickorna. Finns det underliggande normer i lärarens förhållningssätt, vilka förväntningar har läraren på flickorna, vad bryter mot normerna för hur flickor bör bete sig enligt läraren är exempel på frågor, som vi har fokuserat på. Vi har genomfört fyra videoobservationer i samlingstillfällen i en förskoleklass. Vi har valt att titta på lärarens förhållningssätt gentemot flickorna ur två olika synvinklar när vi analyserar videoobservationerna. De två analyssätt vi använt är dels teorin att människor föds till att vara flickor eller pojkar och att det finns en biologisk aspekt i könet. Detta kallas utvecklingspsykologi. Det andra analyssättet vi använt oss av innebär att barnen konstrueras till att vara flickor eller pojkar, vilket benämns socialkonstruktionism. Vi intresserar oss för att se hur lärarens samspel med flickorna kan se ut om vi analyserar det ur dessa synvinklar. Resultatet av vår studie visar att det finns vissa normer för hur flickor bör bete sig. De olika analyssätten vi använt för att titta på våra videoobservationer, "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda att det finns en tanke om att flickorna ska vara lugna, vänta på sin tur och inte prata rakt ut eller avbryta läraren. Det finns även i dessa olika synsätt att se på världen en tanke att flickor och pojkar är olika. Vi har enbart valt att analysera flickorna men det finns också en aspekt som inte går att bortse ifrån angående pojkarna, eftersom det förekommer pojkar i samlingen också. När vi analyserar genom synsättet att kön är konstruerat synliggörs, att läraren för in flickorna på den bana hen anser som det rätta sättet att vara som flicka. När är vi undersökte samma observationer på det sätt att det är en biologisk aspekt att flickorna föds till flickor så synliggörs lärarens förhållningssätt att det finns ett rätt och fel sätt för flickor att bete sig. Flickorna ska i detta synsätt vara som de blir födda till att vara. Om en flicka, som det händer i en av observationerna, avbryter läraren rättar denne till detta och menar, att det inte är rätt sätt för en flicka att bete sig. De olika synsätten "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda ett resultat som tyder på att normerna för hur flickor ska bete sig är starkt förankrade i hur samhället ser ut och hur det har sett ut genom historien. Flickorna ska inte bryta mot det feminina och om de försöker sig på att komma in på det maskulina tillrättavisas de.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgångspunkt används historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger på resonemanget att samhällets struktur kring kön och genus organiseras utifrån en dikotomi mellan könen och en hierarki där mannen/det manliga är överordnat kvinna/det kvinnliga. Därtill används ett kompletterande synsätt där också en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har använts är observation med hjälp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrån etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts på en 3-5-årsavdelning och omfattar tio observationstillfällen som tidsmässigt varierar mellan femton och femtio minuter. Empirin struktureras i kapitlet Resultat och analys utifrån de olika temana Bekräftelse, Tillsägelser, Herren på täppan och de andra, Förväntningar samt Språket. Resultaten visar bland annat på att både en dikotomi och en hierarki mellan könen är vanligt förekommande vid flertalet samlingssituationer, där pojkarna som grupp ofta dominerar. Emellertid förefaller också en viss pluralism i könskonstruerandet möjliggöras, dock verkar denna påverkas av pedagogernas föreställningar och förförståelse kring flickor och pojkar som två åtskilda grupper med olika egenskaper. Den observerade pojkdominansen vid samlingstillfällena förefaller också påverkas starkt av en specifik dominant pojke, en så kallad ”Herren på täppan” som fungerar som en slags representant för de andra pojkarna, och som delvis får ett annat bemötande från pedagogerna än de andra barnen i gruppen. Därtill visar också materialet att det inte bara är i det direkta bemötandet gentemot barnen som pojkarna utgör en norm och befinner sig högre upp i hierarkin. Även i pedagogernas grammatiska språkbruk, främst i brukandet av personliga och possessiva pronomen, framträder ett tydligt mönster där så gott som allt som inte explicit är en ”hon” istället blir en ”han” eller möjligtvis en ”den/det”.