Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger i förskolans yngre åldrar (1-3 år) arbetar talspråksutvecklande under samlingarna. Vi förstod ganska snabbt att det inte gjorts så mycket forskning på små barns talspråksutveckling; sådan forskning har snarare handlat om de äldre förskolebarnen samt skolbarnen. Vi har använt oss av intervju och observation för att samla in data och har delat upp studien i två delstudier, för att därigenom ta ansvar för varsin del. Observationerna gjordes vid tre olika samlingar, på två olika förskolor (totalt sex observationer) och vi intervjuade en förskollärare var. Den intervjuade förskolläraren var också den som observerades i samlingarna. Våra frågeställningar var av sådan typ att både observation och intervju behövdes som metod, för att få fram ett relevant resultat.Resultatet visar att båda de intervjuade förskollärarna är medvetna om barnens talspråksutveckling och det syns också i observationerna. Vi kan också se att vid samlingar med många barn lämnas mindre utrymme till barnens spontana uttryck, än vid samlingar med färre barn. I samlingar med färre barn tillåts barnen i större utsträckning att vara spontana. Resultatet ger några svar, men också några nya frågor där den mest framträdande frågan är om gruppindelningar i samlingarna är bra eller inte, med tanke på talspråksutvecklingen. I vår konklusion har vi lämnat det som förslag på vidare forskning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan. De menar att språkutveckling kan ske genom exempelvis sång, rim och ramsor, och då är samlingen ett bra tillfälle. Dock ser förskollärarna en problematik med samlingen, de menar att ett språkligt utbyte i form av utvecklande samtal, diskussioner och dialoger blir svåra att möjliggöra med de olika hinder som finns i samlingen. En av slutsatserna i denna studie är att den traditionella samlingen kanske inte är den optimala platsen för ett språkligt utbyte.

Syftet med studien är att kritiskt granska förskolans samling utifrån barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna samlingens syfte utifrån barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och maktpositioner framkommer i lärarnas tal om syftet med samlingen? På vilka olika sätt kan samlingen organiseras enligt förskollärarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien är fokusgrupper där analysen av empirin tar sin utgångspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt på olika barnsyner. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften. Dessa är att: skapa en vi – känsla, att informera barn om olika saker som ska hända under dagen och att ge barn en möjlighet att varva ner. I studiens resultat framkom hur förskollärarnas rådande barnsyn påverkar hur samlingen utformas och genomförs samt vilka möjligheter till delaktighet och inflytande som finns. Förskollärarna i studien agerar i samlingen med utgångspunkt i både det relationella och det punktuella perspektivet. Det vanligast förekommande är att samlingen har punktuella inslag. Studien visar även att begreppen delaktighet och inflytande inte är entydiga. Det verkar som att förskollärarna ofta tycks koppla ihop dessa begrepp med beslutsfattande i samlingen. Resultatet visar på två centrala tillvägagångssätt för att öka meningserbjudandet för varje barn i samlingen. Dessa är att utgå från barns intressen och en strävan efter att ha mindre grupper.

Vår studie syftade till att via intervjuer få fram fem pedagogers föreställningar om hur barn somutmanar samlingen i förskolan bemöts och vilka faktorer som kan påverka samlingen. Våraintervjuer visade att barn som utmanar samlingen i dagens förskola har ett stort inflytande ochkan påverka sin medverkan i samlingen då pedagogerna i vår studie uttrycker att de väljer att sedet positiva i varje barn och fokuserar på det som fungerar. Faktorer som pedagogerna anserpåverkar samlingen är bland annat hur miljön är utformad och hur relationen mellan pedagog ochbarn ser ut. Det centrala som vi har sett i denna studie är att pedagogerna tar det fulla ansvaret förhur barn som utmanar görs delaktiga i samlingen.

Samlingar är en vanligt förekommande aktivitet och har länge varit ett dagligt inslag i förskolornas verksamheter. Alla förskolor planerar verksamheten och de aktiviteter som ingår i den. Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för samlingarnas innehåll och form samt kunskap om hur och när pedagogerna planerar samlingarna och varför de planerar vid de valda tillfällena. Som metod användes en webbenkätundersökning där 204 pedagoger medverkade. Pedagogerna som deltog i undersökningen har svarat på frågor om deras samlingars innehåll och form samt att de själva med hjälp av kommentarsfält kunnat utveckla och lämna mer utförliga svar. De har även svarat på frågor om planering och planeringstid gällande samlingar, de har beskrivit hur och när de planerar samt varför de väljer att planera vid olika tillfällen. Resultatet av undersökningen visar att alla har samlingar i olika former och med varierande innehåll. Genomsnittstiden för planering som pedagogerna har i sin tjänst är 2–3 timmar per vecka och två tredjedelar av pedagogerna anser att den tiden inte räcker. Det synliggörs också att pedagogerna menar att de skulle få större möjlighet att utgå från barnens intressen och behov om de hade mer planeringstid, samt att arbeta mer med hjälp av förskolans läroplan och verksamheternas egna arbetsplaner. En del av pedagogerna arbetar utifrån egna erfarenheter och anser därför att planeringstiden är tillräcklig och att samlingarna inte skulle bli annorlunda med mer planeringstid. Eftersom pedagogerna har olika mycket planeringstid får de också olika förutsättningar att planera verksamheten och aktiviteter utifrån förskolans läroplan samt deras egna arbetsplaner.

Syftet med den här studien är att få en insikt för vad ledarskap kan innebära i praktiken under samlingar på en förskola, där fokus för studien är på förskollärarens agerande i barngruppen. Forskningsfrågorna för den här studien är; Vilka ledarskapsstilar går att urskilja under observationerna i samlingarna? Går det att använda en observationsmodell gjord för att undersöka lärare i skolan, för att skilja ut olika ledarskapsstilar under samlingar i förskolan?   Studien har grund i ett sociokulturellt perspektiv och metoden för studien är en egen observationsmodell som är baserad på Theo Wubbels (2011) definitioner av ledarskap och undersökande observationsmodell. Modellen har använts för att observera tre förskollärares ledarskap i samlingar, två gånger var. Resultatet från observationerna visade att förskollärarna använde olika ledarskapsstilar beroende på situation, vilket kan bero på att ett situationsanpassat ledarskap behövs för att bedriva en samling för att tillgodose positiva effekter på barns utveckling i sociala och emotionella färdigheter. I diskussionen framkommer det att flera faktorer kan påverka förskollärarnas ledarskap och att alla ledarskapsstilar går att observeras med hjälp av observationsmodellen men interpersonellt ledarskap kräver mer analys för att synliggöras.

Samling är ett framträdande begrepp inom svensk förskola som det finns begränsad forskning om. Trots denna begränsning och avsaknad av begreppet i läroplanen används samling frekvent i svensk förskola. Syftet bakom studien är således att undersöka samlingens betydelse i förskolan, vilken inverkan läroplanen har på samlingar och förskolan i stort. Studiens syfte har besvarats med stöd av följande frågeställningar: På vilket sätt kan samlingen utgöra ett meningsfullt lärande för barnet?, På vilka olika sätt kan läroplanen tolkas som stödjande för samling i förskolan? och På vilka olika sätt kan samling och läroplan utgöra ett överkrav för barnet?. Vi har använt oss utav en kvalitativ forskningsmetod som bestått av digitala intervjuer med fyra förskollärare och en rektor. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Corsaros teori om barndomssociologi med fokus på barnperspektiv och barns perspektiv, Noddings omsorgsetik där vi utgått från hennes fyra huvudkomponenter - modelling, dialog, praktiska handlingar och bekräftelse samt Edfelts teoretiska begrepp överkrav. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat.  Studiens resultat visar att begreppet samling har olika betydelser beroende på vilken förskollärare som deltagit, samling kan utifrån intervjuerna ses som både positivt och negativt. En gemensam nämnare inom samling från alla förskollärare är gemenskap, att i en samling får barnen en möjlighet att se varandra och känna en samhörighet. Läroplanen ses som något positivt utifrån alla deltagare, både förskollärare och rektor. Resultatet visar främst att förskollärare känner en trygghet att använda sig av läroplanen men trycker på att det ligger till vikt att få tid för planering, att få tid för egen planering gör att det minskar stressen för arbetet med läroplansmålen.

“Nu är det samling...” - En återkommande fras inom olika sammanhang. Genom samlingen kan vi nå en grupp med människor, en längre eller kortare stund. En samling kan se ut på flera olika sätt och kan användas i många olika syften. Samlingen har utvecklats med tiden och designas nu utifrån användarens eget syfte och tankar. Samlingen är något som sker konstant i fritidshemmets verksamhet. Begreppet samling kan dock vara svårt att definiera. Samlingens utformning och syfte kan och bör skifta beroende på fritidshemmets situationsbaserade vardag.  Denna studie har fokuserat på samlingen ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka vad samlingen på fritidshemmet har för betydelse och funktion i verksamheten med följande frågeställningar; Vad ser grundlärarna för syfte med sina samlingar? Hur planeras, struktureras och genomförs deras samlingar? Vad spelar grundlärarnas ledarskapsförmåga för roll i samlingen? I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts genom semistrukturerade intervjuer. Materialet är framtaget genom transkribering och kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenterar vi de valda informanternas tankar och åsikter kring samlingen och hur de väljer att arbeta med den i fritidshemsverksamheten. Detta genom flera valda underrubriker. Grundlärarna som har deltagit i denna studie har en gemensam uppfattning kring det egentliga syftet i samlingen, men arbetar på olika sätt och i olika former med samlingen. Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Ida Johansson, Rebecka Svensson Rehn Samlingens vara eller icke vara?

Studiens syfte var att undersöka toddlares möjligheter till inflytande under samlingen. Genom en kvalitativ forskningsansats och observationer har toddlares perspektiv försökts att tolkas och synliggöras. Åtta icke deltagande observationer har genomförts vid en småbarnsavdelning på en förskola i mellersta Sverige. Shiers (2001) modell för barns inflytande användes som analysverktyg under studien, med en tematisk analysmetod jämfördes delar av empirin. Resultatet visar att barnen får fler chanser till inflytande när förskolans arbetslag är närvarande och på ett lekfullt sätt kan engagera både sig själva och barnen under samlingen. När barnen är intresserade vill de gärna vara delaktiga och påverka samlingens innehåll. Studiens slutsats är att förskolepersonalen behöver se alla under samlingen för att kunna uppmärksamma toddlares initiativtagande då det ofta sker i tystnad genom kroppsspråk. Med hjälp av språkutvecklande verktyg som TAKK och bildstöd kan toddlares möjligheter till inflytande öka. Toddlares inflytande under samlingen är beroende av förskolepersonalens förhållningssätt, kompetenser och samspelsförmågor.

Förskolan består idag av en mångfald av språk och förskollärare ska ge alla barn samma möjligheter till inflytande i samlingar, oavsett språk. Vi har sett en problematik i detta där inte alla barn ges denna möjlighet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de skapar möjligheter för att inkludera flerspråkiga barn i samlingar på förskolan. I denna studie ingår fem förskollärare med varierade arbetserfarenheter från tre olika förskolor. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts enskilt med varje respondent. Av resultatet framgår det att förskollärare upplever att de har ett övergripande ansvar för att göra alla barn på förskolan delaktiga i samlingar. Det handlar om att se och ta tillvara alla barns språkliga bakgrunder. Förskollärarna framför de utmaningar och möjligheter flerspråkigheten bär med sig. Alla respondenter ser flera fördelar med en flerspråkig förskola men lyfter bland annat att de tidsbegränsningar som finns i förskolan kan bli en utmaning.