Syftet med studien var att vinna kunskap om språksamlingar i förskolan/förskoleklass. Genom videoobservationer har jag undersökt hur en språksamling går till i praktiken utifrån pedagogens agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid fyra tillfällen, och där har videokameran fungerat som ett hjälpmedel. Resultatet i studien visar att pedagogens agerande och förhållningssätt i stor grad påverkar hur och vad en språksamling innehåller samt hur samlingen går till i praktiken. Jag har i studien analyserat det insamlade materialet utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning och språkliga koder. Resultatet utifrån dessa begrepp blev att det var vanligast att pedagogerna använde sig utav en stark klassifikation och inramning, vilket innebär att det är hon som styr över vad samlingen ska innehålla samt hur den ska gå till. Pedagogen använder sig oftast utav en utvecklad kod när hon pratar med barnen, dock visade resultatet att det mestadels var pedagogen som pratade medan barnen lyssnade.

Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra. Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla.  Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?

<p>Intresset för vårt undersökningsområde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lärarutbildningen i Växjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fäste i förskolan och därför började vi fundera över vad det beror på och vad som är det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vårt arbete är därför att undersöka vad som är pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften är att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehåll som prioriteras. Vi har använt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden passade bra för vår empiriska studie eftersom den fokuserar på det holistiska perspektivet som kan hjälpa oss att förstå och se helheten. Studien har genomförts med hjälp av pedagoger på fyra olika förskolor. Vårt resultat visar att samlingen är en viktig arena för gemenskap och för inlemmandet av olika disciplinära regler. Det mest centrala innehållet i form av aktivteter är sång, rörelse och fruktstund.</p>

<p>Syftet är att undersöka vad förskollärare har för syfte med samlingen i den pedagogiska verksamheten. Vi har i undersökningen använt oss av en kvalitativ metod med enkätundersökning med tio förskollärare från fyra olika förskolor. Som teoretisk utgångspunkt i arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv där fokus är samspelet mellan individer. Samlingen kan ses som ett forum med tillfälle att lära av varandra.</p><p>Undersökningen visar att samlingen har flera olika syften och ses som ett viktigt moment i verksamheten. I resultatet framkom att förskollärarna anser att samlingens främsta syfte är att uppmärksamma varje barn men även att det viktigt att skapa en god gruppgemenskap och en vi-känsla.</p><p><strong> </strong>Vår förhoppning är att detta arbete skall inspirera pedagoger i förskolan till att reflektera över samlingens syfte och dess innehåll samt ställa sig frågan: För vem har vi samling?</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Afhandling--København, 2000. / Bibliogr. p. [703]-713. Index.

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser. Vidare pekar resultaten på att samlingen kan ses som traditionellt utformad stark ritualiserad. Många gånger såg vi en avsaknad från pedagogernas sida, när det gällde att närma sig barns perspektiv. Istället kan samlingen beskrivas som en kontrollerad och vuxenstyrd aktivitet där barn och pedagogers intentioner ofta krockar. Slutsatsen av studien är att en traditionell samling inte möjliggör för ett närmande av barns perspektiv.

Texte abrégé de: Thesis Ph. D.--Copenhagen University, 2001. Titre de soutenance : Staten stærk og folket frit. / Notes bibliogr.

The pedagogoues at a kindergarten has an obligation to give all the children the same opportunity to develop their abilities and interests without being limited by gender-rolls. Our studies purpose is to investigate how the kindergartens activities are planned in a norm-critical perspective. The study describes how three kindergarten pedagogues works with gender, children’s influence, children’s participation and what kind of approach the pedagogues have with the both sexes during gatherings. We have in this study interviewed three kindergarten pedagogues about what they think of gender, influence and participation and also how they use the kindergarten curriculum when they plan gatherings with the children. The result shows us that it is harder to be equal if a pedagogue is stressed or under a lot of pressure, for example if the colleagues are sick and the pedagogues have to handle a lot of children at the same time. We have also observed that it is hard to avoid gender-rolls even if all the pedagogue-colleagues are participation during a gathering, due to the fact that people use to act different around girls and boys.

No description available.

Inledning Varje dag sker konflikter i förskolan och som en del i vårt uppdrag beskrivs det att förskolan ska stötta barnen till att utveckla sin förmåga att kunna fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och att ta ansvar för att det finns gemensamma regler i förskolan. Vi har valt att i denna studie lägga vårt fokus på pedagogers reflektioner kring konflikthantering i samlingssituationen. Syfte Vårt syfte är att ta reda på hur pedagoger reflekterar kring sitt arbete med konflikthantering i samlingssituationen. Metod Vi har valt att använda oss utav intervju som metod för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Totalt har vi genomfört tio intervjuer med både barnskötare och förskollärare på två förskolor. Resultat Vårt resultat visade att de flesta konfliktsituationerna som uppstår är då barnen inte sitter still och inte lyssnar i samlingen. Pedagogerna gav exempel på flera strategier de använder sig utav för att förebygga konflikter i samlingen, exempelvis bestämda sittplatser, variation i samlingen och de poängterade vikten av rutiner för barnen. När barnen vet vad de ska göra blir det också en lugnare situation. Majoriteten av pedagogerna berättade att de gav barnen tillsägelser när de inte satt still eller gjorde något som störde samlingen och ett par pedagoger uttrycker bristen på tid. Det vill säga att de hade önskat att de kunde diskuterat mer medbarnet om vad som hände när det uppstår konflikt.