Då sexualundervisningen i Sverige länge varit bristfällig inför Skolverket ett nytt kunskapsområde i läroplanens värdegrund. I tidigare forskning framkommer det att sexualundervisningen skiljer sig åt beroende på den enskilda lärarens förutsättningar, och att många lärare upplever en osäkerhet över ämnesinnehållet och hur det bör behandlas i undervisningen. Därför vill den här studien genom semistrukturerade intervjuer undersöka sex lågstadielärares uppfattningar om sexualundervisning och det nya kunskapsområdet i Lgr 22: Sexualitet, samtycke och relationer. Förståelsen för vad det innebär att vara en lärare kan ses som en effekt av samhällets och individens värderingar, dessa värderingar och de samspelar formar en lärares professionella identitet. Genom en narrativ analys undersöks hur individuella och kontextuella förutsättningar kan påverka hur lågstadielärare tolkar att kunskapsområdet kan integreras i lågstadiet. Studiens slutsats är att den sexualundervisning som bedrivs idag påverkas av den enskilda läraren, och trots att ett nytt kunskapsområde har formulerats kvarstår en osäkerhet hos lärarna kring hur undervisningen om Sexualitet, samtycke och relationer bör bedrivas. Det framkommer att sexualundervisning inte är en självklar del av en lågstadielärares professionella identitet, och de sex lågstadielärarna efterfrågar tydligare riktlinjer för hur de bör hantera undervisningen. Kunskapsområdet har bortprioriterats i implementeringsarbetet och ingen av lärarna uppgav att de vet hur implementeringsarbetet kommer att se ut framöver. Studien visar att det finns oklarheter kring vem som bär det yttersta ansvaret för att lågstadielärare ska få de kunskaper och verktyg som behövs för att integrera Sexualitet, samtycke och relationer, som en del av det värdegrundsarbete som ska genomsyra undervisningen från och med införandet av Lgr 22.

Background: In 2022 the Swedish National Agency for Education revised their sex education curriculum. The revised course, now called ”Sexualitet, samtycke och relationer” (SSR), aims to highlight the importance of consent and further include aspects such as honour-related violence alongside the traditional course content. SSR is mainly taught through subject integration, that is through integrating aspects of the curriculum in subject teaching. The extent of the integration is in part regulated by the National Agency. In the core curriculum of the subject Religious Education, it is for instance explicitly stated that gender and sexuality are to be taught within the understanding of religion. In the revised sex education curriculum, the National Agency also presents that it is appropriate to include education about honour-related violence and sexual consent within the framework of Religious Education. However, little is known about how the revision actually has affected the educational content. Aim: The purpose of this study was to investigate whether Swedish religious education teachers in secondary schools have altered their teaching after the National Agency for Education’s revision of the sex education curriculum. Method: Religious education teachers in Swedish high schools aswell as secondary schools were recruited to participate in this interview-based study. The teachers were interviewed in a semi-structured method and the interviews were subsequently transcribed and analysed using sentence concentration. Finally, the findings were sorted into three categories – implemented changes, educational content and external factors. Results: A total of seven teachers were interviewed in this study. As for implemented changes, a majority of the interview subjects had not altered their teaching after the introduction of SSR. The most heavily emphasised external factor was the lack of time to properly adress the content in curriculum alongside the regular subject teaching. Conclusion: The absence of changes in the educational content may partly be explained by a lack of educational tools on the teachers’ part, such as competence development in the issues that SSR tackle. The policies regulating the implementation could also be a contributing factor, seeing as they have the potential to be unclear in their openness.

I den här studien undersöker jag religionskunskapslärares uppfattningar om införlivandet av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet. Syftet är att undersöka vilka områden lärarna införlivar, hur de gör det och vilka utmaningar de möter i processen. För att utforska området genomförde jag intervjuer med fem behöriga lärare i religionskunskap. Resultaten av intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats för att identifiera variationer i uppfattningarna, med förhoppningen om att variationer skulle synliggöra bredden inom kunskapsområdet. Resultaten från den fenomenografiska analysmodellen visar att lärarna anser att kunskapsområdet, sexualitet, samtycke och relationer är av stor betydelse med tanke på lärarnas uppfattningar om elevernas behov. Via den fenomenografiska analysmodellen framkommer det variationer i uppfattningar om elevernas behov, och mångfacetterade uppfattning om ämnesinnehåll samt didaktiska strategier för hur kunskapsområdet kan införlivas i religionskunskapen. Med den fenomenografiska ansatsen framkommer mångvarierade uppfattningar om utmaningar med införlivningen av kunskapsområdet, uppfattningar om vad som är utmanande varierar och det en lärare uppfattar som utmanande kan en annan lärare uppfatta som en möjlighet till att införliva sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen. För vidare analys av det fenomeneografiska resultaten tillämpade jag det teoretiska förhållningsättet lärarprofessionsperspektivet. Resultaten av analysen visar att läraren ständigt navigerar och balanserar mellan didaktiska strategier, ämnesinnehåll och mellan externa och interna faktorer när hen ska införliva kunskapsområdet i undervisningen. För det första framkommer det att lärarnas uppfattningar om elevernas behov sammanflätas med lärarnas didaktiska val och de utmaningar som de står inför. För det andra behöver lärarna balansera mellan avvägningar och avgränsningar baserade på elevernas livserfarenheter och med hänsyn till de interna och externa utmaningar som lärarna möter i deras arbete. Vidare visar analysen att när lärarna navigerar mellan olika didaktiska och ämnesdidaktiska val är deras professionella kunskap och praktiska erfarenheter avgörande för att kunna bedöma vad som är lämpligt, hur undervisningen ska utformas när kunskapsområdet införlivas i religionskunskapen, samt när ett införlivande av kunskapsområdet är möjligt. De uppfattade utmaningarna som framkommer visar snarare att lärarna tar hänsyn till elevernas tidigare livserfarenheter och kulturella och religiösa bakgrund mer än att lärarna saknar kompetens eller vidare kunskaper att undervisa i kunskapsområdet. Genom att analysera lärarnas uppfattning med lärarprofessionsperspektivet blir det tydligt att deras kunskap och professionella förnuft är avgörande för att kunna skapa en meningsfull undervisning som tar hänsyn till elevernas behov och bakgrund.

Sexualitet, samtycke och relationer ska sedan hösten år 2022 integreras i all undervisning i skolan. Sedan år 2011 har Skolverket i det centrala innehållet i historia dessutom poängterat att undervisningen i historia ska beröra olika perspektiv utifrån bland annat kön, sexualitet och etnicitet. Trots detta saknas det tidigare forskning om sexualitet, samtycke och relationer i relation till historieämnet.  Detta arbete har således syftet att undersöka hur gymnasielärare i historia uppfattar de nya direktiven samt dess relevans för historieämnet. Syftet är även att undersöka hur lärarna fått information och kunskap om de nya direktiven. Dessutom undersöker studien de möjligheter historielärarna ser med undervisning om detta, samt vilka metoder och vilket stoff som kan inkluderas i undervisning om sexualitet, samtycke och relationer. Arbetet utgår från en fenomenologisk teori där den didaktiska triangeln samt teori om historisk empati används som ett teoretiskt analysverktyg för att besvara frågeställningarna. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fem historielärare som undervisar på gymnasiet.  Resultatet från studien visar att lärarna upplever att de nya direktiven är relevanta i historieämnet och för skolans styrdokument samt i relation till elevers intresse och behov. Studien belyser dessutom att samtliga lärare hört om direktiven men att de i varierande grad fått information och kunskap från skolorganisationen. Resultatet visar även att lärarna undervisar om sexualitet, samtycke och relationer i historieämnet men i varierande utsträckning och med varierande metoder och stoff. Dessutom synliggör studien att ämnet sexualitet, samtycke och relationer är en möjlig ingång för att öka elevers historiska empati.

Denna studie har undersökt vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning. I och med Lgr22 bytte sexualundervisningen namn till sexualitet, samtycke och relationer och står nu med som en del av skolans värdegrund. Sexualitet, samtycke och relationer ska därför behandlas återkommande genom skolgången. Den tidigare forskningen som har relevans för studien behandlar aspekter av lärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning, sexualundervisning i svenska skolan och praktiska förutsättningar för sexualundervisning. Syftet med studien var att med hjälp av ramfaktorteorin synliggöra vad som påverkar mellanstadielärares förutsättningar att bedriva sexualundervisning utifrån förändringarna i Lgr22. För att besvara syftet genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare på tre olika skolor. Materialet har sedan bearbetats med en tematisk analys. Resultatet visade att det som påverkade lärarnas förutsättningar var tiden, elevgruppen, tillgången till material, relationerna i skolan samt läroplanen. Andra återkommande teman som intervjupersonerna belyste var att samhällsdebatten, lärarnas personliga förutsättningar samt kontinuitet i undervisningen påverkade deras förutsättningar. Ett annat resultat var att läroplansändringarna har påverkat sexualundervisningen genom att flera lärare tycker att det har blivit ett större gemensamt ansvar bland skolpersonalen att arbeta med sexualitet, samtycke och relationer.

Hösten 2022 började den nya läroplanen Lgr22 implementeras i svenska skolan. Läroplanen har ett förändrat fokus på sexualundervisningen som nu utgår från begreppen sexualitet, samtycke och relationer. Syftet med denna studie är att se hur kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer uppfattas av SO-lärare för årskurs 4-6 och hur det kan appliceras i undervisningen i samhällskunskap. I tidigare forskning var tidsbrist, vida beskrivningar från läroplaner och bristfällig kunskap orsaker till otillräcklig sexualundervisning. Vilket synliggjordes i denna forskningsstudies undersökningar i form av sex kvalitativa intervjuer med SO-lärare i årskurs 4-6 som handlade om deras uppfattningar och berättelser om arbetet med kunskapsområdet. Analysen av resultatet, som tillämpades ur ett fenomenografiskt perspektiv, visade att många lärare hade svårt att förstå och hinna med arbetet i samhällskunskapsundervisningen på grund av svårigheter med att tolka läroplanen, tidsbrist och egen kunskapsbrist. Lärarna ser dock positiva förändringar med Lgr22 då de har fått tydligare direktiv, mer elevanpassat innehåll samt att kunskapsområdet nu hanteras i alla ämnen. Lärarna uttrycker dock en saknad av fortbildning i kunskapsområdet för att kunna ge eleverna den bästa undervisningen.

I den kommande nya läroplanen hösten 2022 finns ett nytt tillägg i de inledande kapitlen i läroplanen för grundskolan. Ett specifikt tillägg gäller ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer som är ett förtydligande från det tidigare ämnesområdet sex- och samlevnad. Tidigare fanns inte sex- och samlevnad i läroplanens inledande kapitel så detta är alltså någonting nytt. Dessa inledande kapitel inkluderar fritidshemmet och arbetet blir därför ett nytt tillägg i fritidshemmets uppdrag.   Studiens syfte är att undersöka vilka tankar, visioner och förutsättningar som fritidshemslärare har inför det kommande arbetet med sexualitet, samtycke och relationer. För att samla in det empiriska materialet för denna kvalitativa studie genomfördes fyra individuella semistrukturerade intervjuer tillsammans med yrkesverksamma fritidshemslärare. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av läroplansteoretiskt perspektiv och de centrala begreppen: transformeringsarena, realiseringsarena, ramfaktorer och didaktiska frågor. Studiens resultat visar att det finns individuella tolkningar av ämnesområdet och hur fritidshemslärarna visionärt tänker kring hur arbetet kan ta form. Ytterligare presenteras olika förutsättningar som kan komma att påverka hur arbetet kommer att realiseras. Resultatet visar även hur fritidshemslärares upplevelse av den egna kompetensen påverkar deras inställning och självförtroende.

Denna studie syftar till att undersöka vad vårdnadshavare och skolledare förväntar sig av högstadieundervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Undersökningen utgjordes av en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ analys. Genom webbenkäter undersöktes vilka förväntningar skolledare och vårdnadshavare hade på undervisningen samt om det fanns skillnader mellan dessa. 37 vårdnadshavare och 12 skolledare, besvarade enkäten som sedan analyserades. Resultatet visade att endast en av tolv skolledare har utbildning inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Ett annat fynd var att endast 2 av 37vårdnadshavare förmodade att undervisningen ingick från årskurs 1. En gemensam förväntan i båda urvalsgrupperna var att undervisningen främst behandlas inom ämnet biologi. Studiens slutsatser visade att vårdnadshavarna generellt sett saknade kännedom om vad som kan förväntas ingå i undervisningen och hade begränsade kunskaper om innehållet i läroplanen och värdegrunden i den. Studien visade även att samverkan mellan yrkesverksamma i skolan och elevens hemmiljö kan främja utvecklingen av en individuell sexualsyn.

The aim of this study is to evaluate schools’ work against honour-related violence and abuse in Sweden, as dictated by the newly introduced curriculum Lgr22. The study focuses on what level of support the school management offers teachers and what additional support teachers request. It also examines what challenges teachers encounter when teaching about this matter and how they overcome these challenges. Interviews with five high school teachers were conducted, and the data was analysed using a qualitative method.The teachers describe a lack of support from their school management. As an example, teachers have not been informed of the changes in the new curriculum regarding this issue, and they are rarely offered any education on the matter. The teachers request further education. When teaching about honour-related violence, respondents worry about inciting racism among students and stigmatising certain students. However, teachers also point out that education on this topic is a good way to counteract racism and the notion that honour-related oppression is an expression of a certain culture or religion. To manage these challenges, when teaching about this subject, teachers commonly refer to Swedish law, human rights, facts, and guidelines from the Swedish national agency for education.

Abstract: Syftet med studien var att få kunskap om hur NO-lärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med HBTQi i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Studien syftade även till att få kunskap om vilka former av stöd lärare uttrycker som viktiga för att utveckla undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar det finns med att inkludera HBTQi i undervisningen. Tidigare forskning och Skolinspektionens granskning av den svenska skolan har visat att HBTQi är ett område som lärare inte känner sig säkra med att inkluderar i undervisningen. En av anledningarna till detta beror på att lärarna saknar kunskap inom området. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsintervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet av denna studie visar att HBTQi är ett område som lärarna inkluderar i sin undervisning, däremot visar resultatet att lärarna önskar fortbildning och stöd för att känna sig säkrare med att undervisa om området HBTQi. Resultatet visar också att HBTQi inte är ett område som eleverna enbart får möta inom området sexualitet, samtycke och relationer, utan att lärarna ofta undervisar om HBTQi i samband med värdegrundsfrågor. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>