Hösten 2022 infördes den nya läroplanen Lgr 22 som kom att ställa nya krav på sexualundervisningen i Sverige. Denna nya läroplan skapades främst i syfte för att ge lärare en klarare bild på hur de ska arbeta med sexualundervisningen för att tydligare lyfta olika elevers identitet samt hur viktigt det är med samtycke. Syftet med denna studie är att förstå hur lärare arbetar för att implementera det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i klassrummet idag samt vilka problem och hinder som uppkommit i och med implementeringen. Detta syfte uppfylls genom att jag genomförde intervjuer med sex stycken lärare som arbetade inom Växjö kommun. I sorteringen av det empiriska materialet kodades och analyserades underlaget utefter hur lärare arbetar idag samt deras problem och utmaningar i och med implementeringen. Resultatet av analysen visade att lärare dagligen implementerar kunskap kring ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i sitt arbete. Införandet av Lgr 22 sker genom varierande arbetssätt så som att kolla på filmer eller läsa skönlitterära böcker. Genom att visa filmer och läsa i helklass kan läraren skapa en diskussion och få fler elever att känna sig inkluderade. Lärarna förklarar att de upplever att den största utmaningen med det nya ämnesområdet är att lyfta det vid rätt tidpunkt så att eleverna lyssnar och förstår. Vidare menar lärarna att den största förändringen i arbetet ligger i att inkludera alla elever så att ingen känner att de har en identitet som inte passar normen eller att den familjekonstellation de lever i är annorlunda. Genom implementering av sexualitet, samtycke och relationer höstterminen 2022 kan lärare lättare förstå hur de konkret kan arbeta med ämnesområdet samt förstå vilken roll de ska ha i utbildningen

Sedan 1950-talet har sex- och samlevnadsundervisningen varit ett obligatoriskt inslag i den svenska undervisningen. Som första land i världen fick svenska skolbarn lagstiftad rätt till sexualundervisning. Sedan dess har lärare brottats med hur de ska ta sig an ämnet rent praktiskt i klassrummet. Hösten 2022 skärptes ämnets betydelse i läroplanen, både till utrymme och ansvar. För att bättre spegla dagens samhälle har ämnet fått ett nytt namn; Sexualitet, samtycke och relationer och ska numera fungera som ett verksamhetsövergripande kunskapsområde som ska integreras i samtliga ämnen. Därmed ställs högre kompetensmässiga krav också på samtliga lärare som nu ställs inför de utmaningar som kunskapsområdets alla delar skapar. Denna kvalitativa intervjustudie avser ta reda på vilka dessa utmaningar är genom att rama in de områden som lärare upplever som känsliga att undervisa om. Undersökningen avser också med hjälp av ramfaktorteorin identifiera de ramar som påverkar undervisningen om känsliga ämnen och hur dessa ramar påverkar lärarnas ageranden. Det framgår av studiens resultat att områden som sex, sexualitet, pornografi och religion och kultur är områden som upplevs extra känsliga att undervisa om då de väcker starka känslor hos eleverna. Studien visar också att den mest avgörande ramfaktorn för både undervisningen och lärarnas upplevelse är vilka organisatoriska förutsättningar som undervisningen verkar i. Organisatoriska förutsättningar kan både främja undervisningen om känsliga ämnen, därmed också kunskapsområdet, och begränsa undervisningen och arbetsområdet då dessa förutsättningar brister. / Ever since the 1950s, education about sex and relationships has been a mandatory part of Swedish schooling. Swedish pupils were the first pupils in the world to be granted legal right to sex education in school. Since then, teachers have struggled with how to approach the subject in the classroom. In the fall of 2022, the significance of the subject was heightened in the curriculum, both in terms of scope and responsibility. To better reflect today's society, the subject has been given a new name: Sexuality, consent, and relationships, and it is now intended to function as a interdisciplinary matter to be integrated into all other subjects. Consequently, higher competence requirements are placed on all teachers who now face the challenges posed by the various aspects of this subject. This study aims to identify these challenges by charting the areas that teachers find sensitive to teach about. The study also aims to use frame factor theory to identify the frames that influence the teaching of sensitive subjects and how these affect teachers' actions. The results of the study show that areas such as sex and sexuality, pornography, religion and culture are perceived as particularly sensitive to teach about because they evoke strong emotions in the classroom. The study also reveals that the most critical frame factor for both the teaching and the teachers' experience is the organizational conditions in which the teaching takes place. Organizational conditions can promote the teaching of sensitive subjects or limit the teaching of the subjects when these conditions are lacking.

Denna studie belyser kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer genom tematisk analys och kvalitativa intervjuer med elever från högstadiet. Studiens syfte är att undersöka hur elever på högstadiet har upplevt sin undervisning i sexualitet, samtycke och relationer inom samhällskunskapen efter att den nya läroplanen trädde kraft 2022. Studien genomfördes med nio semistrukturerade intervjuer på en skola i Stockholm. Den insamlade datan har transkriberats för att sedan tolkas utifrån studiens metodansats, tematisk analys. Det empiriska materialet har sedan analyserats och kategoriserats i fyra huvudteman: undervisningsstruktur, undervisningsinnehåll och riktlinjer, andra informationskällor och förbättringar i undervisningen. Resultatet visade att flera elever uppfattar undervisning av sexualitet, samtycke och relationer som helt utebliven eller bristfällig i samhällskunskap och beskriver att en förbättring vore önskvärt. Utsagorna från resultatet är av samhällskunskapsdidaktisk relevans eftersom att de bidrar till ny kunskap över hur eleverna uppfattar kunskapsområdet. Från studiens resultat och tidigare forskning kan man se att det är viktigt att läraren är kompetent i ämnet och att undervisningen tillämpas och konstrueras på ett bra sätt, för att eleverna ska tycka att undervisningen är relevant och utöka sitt intresse kring området. Resultaten från denna studie kan hjälpa framtida samhällskunskapslärare att veta vilka brister som finns i undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer från elevernas perspektiv.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur undervisningen bedrivs i sex och samlevnad i årkurs 4–6. Datainsamlingsmetoderna som användes var dels fokusgrupper med sex yrkesverksamma lärare med olika ämnesbehörighet för grundskolan, dels en enkätundersökning med tjugo elever. Fokusgrupperna användes för diskussion och samtal lärarna emellan om sex- och samlevnadsundervisningen. Enkäten som riktades till eleverna avsåg att klargöra deras förväntningar på och erfarenheter av undervisningen. Insamlade data bearbetades i en innehållsanalys där några teman kunde identifieras och kopplas till forskningsfrågorna.  Resultatet visar att de utmaningar som lärare ställs inför i undervisningen handlar om att det är svårt att veta vad eleverna kan och vill veta, det kan vara problematiskt när elevernas normer och värderingar krockar med skolans värdegrund, det är problematiskt med vad ämnet innehåller och lärarnas egna utmaningar och svårigheter. Det som karaktäriserar lärarnas samtal om undervisningen är att de vill förmedla en bra bild av sex och samlevnad, ”rusta eleverna för livet” och att de pratar om progression. Eleverna hade förväntningar om att undervisningen skulle använda sig av olika arbetsformer och olika sätt att arbeta, framför allt inom områden som upplevdes mer privata eller personliga. Eleverna föredrar att arbeta med frågor som rör sex, pubertet, sexualitet och identitet i halvklass, i mindre grupp eller i separata kill-och tjejgrupper.

Detta är en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur gymnasielärare upplever arbetet med 2022 års läroplan gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR) i den svenska gymnasieskolan. Studien utgår från den uppdaterade och reviderade läroplanen som verkställdes hösten 2022. Empirin samlades in via fem semistrukturerade intervjuer med verksamma gymnasielärare från olika orter i Sverige. Analysen av empirin genomfördes i form av en tematisk analys. Den analyserade empirin diskuterades och jämfördes sedan med hjälp av den tidigare forskning som valts ut för studien och performativitet som teori. De centrala begreppen i studien är kön, genus, könsidentitet, heteronormativitet, normer och normmedvetet förhållningssätt. Studiens resultat indikerar att gymnasielärarna upplever flera utmaningar med SSR och att de är i ett stort behov av utbildning inom SSR som kunskapsområde. / This is a qualitative study based on semi-structured interviews. The purpose of the study is to increase knowledge about how high school teachers experience the work with the 2022 curriculum regarding the knowledge area of sexuality, consent and relationships (SSR) in the Swedish high school. The study is based on the updated and revised curriculum that was implemented in the fall of 2022. The empirical evidence was collected by five semi-structured interviews with active high school teachers from different locations in Sweden. The analysis of the empirical evidence was carried out in the form of a thematic analysis. The analyzed empirical evidence was then discussed and compared using the previous research selected for the study and performativity as a theory. The central concepts in the study are sex, gender, gender identity, heteronormativity, norms and norm-conscious approach. The results of the study indicate that high school teachers experience several challenges with SSR and that they are in great need of education in SSR as an area of knowledge. / <p>Examinationsdatum: 2023-06-08.</p>

Den 1 juli 2021 kom det nya direktiv från Skolverket att sexualitet, samtycke och relationer (SSR) nu har en större del i skolans värdegrund. Skolverket ger inget konkret material på hur de nya direktiven ska användas i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur skönlitteratur kan utöka elevers förståelse och kunskap om SSR och detta görs genom feministisk analys ur ett maktperspektiv av Stephen Chboskys Wallflower - konsten att titta på och sedan genom en didaktisk analys med utgångspunkt i resultatet av den litterära analysen och utifrån begreppet föreställningsvärldar. Tidigare forskning visar att värdegrunden inte alltid är något svensklärare prioriterar och att i läromedel i ämnet svenska finns en brist på representation av kvinnor och nationella minoriteter. Den tidigare forskningen visar även att fantasygenren kan bidra till undervisning om värdegrundsfrågor. Den tidigare forskningen presenterar även att utbildningen om SSR kan ske genom exempelvis animationer och att detta bidrar till ökad förståelse hos eleverna. Den tidigare forskningen visar också på vikten att undervisa om texter som inkluderar flera aspekter inom SSR och att Wallflower - konsten att titta på ger läsaren en bild av exempelvis sexualitet inom SSR på ett realistiskt sätt. Resultaten i denna studie visar att i Wallflower - konsten att titta på finns det diverse händelser, karaktärer och motiv kopplat till SSR och den didaktiska analysen av det resultatet pekar på att elever kan bli påverkade av det de läser och därför lär de sig något om SSR när de läser denna roman. Eleverna kliver in i en föreställningsvärld och genom den upplevelsen påverkar skönlitteraturen dem. Denna studie visar därmed att genom att elever läser skönlitteratur som inkluderar ämnen inom SSR, kan de lära sig något om detta. Deras erfarenheter och kunskaper påverkar hur de ser på verket och skönlitteraturen ger dem en möjlighet att få lära sig om SSR genom karaktärer och händelser i verket.

Introduktion: Den sexuella hälsan kan förslagsvis främjas genom insatser som en god sexualundervisning. Skolan har ingen kursplan i sexualitet, samtycke och relationer vilket medför att skillnaden på sexualundervisningen i Sveriges skolor är stor vilket kan leda till riskfyllda sexualvanor, fler partners och låg kondomanvändning.  Syfte: Det primära syftet var att undersöka hur människor upplever den nuvarande sexualundervisningen i skolan. Det sekundära syftet var att ta fram ett konkret material som skolväsendet kan använda för att kunna bedriva en hälsofrämjande sexualundervisning för barn och unga.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie har tillämpats. En webbenkät lades ut på Facebook och resultatet sammanställdes i Google Forms. Sen användes enkätresultaten från denna studie tillsammans med resultat från tidigare studier som har granskats i samband med detta arbete för att skriva en kursplan.  Resultat: 51 stycken respondenter svarade på enkäten i åldrarna 20-41 år. Majoriteten av respondenterna upplevde att de inte var nöjda med den sexualundervisning de har fått. Många av respondenterna uppgav att samtliga ämnen inte har tagits upp i tillräckligt stor utsträckning och många upplevde att de inte hade tillräckligt med information i dessa ämnen. 1 av 3 tyckte att undervisningen saknade en övergripande kvalitet och flertalet lyfte att de saknade en behörig lärare.  Diskussion: En möjlighet är att den sexuella hälsan blir lidande av den bristfälliga undervisningen i form av att eleverna missar tillfällen att utveckla empowerment och säkerhet kring sin sexualitet och identitet. En kursplan i sexualitet, samtycke och relationer kan skapa en ökad trygghet hos lärarna vilket också ökar kvaliteten på undervisningen. Ett förslag är att universitetsstudenter som har kompetens inom detta område, exempelvis studenter på sjuksköterskeprogrammet, hälsovägledarprogrammet eller andra studenter inom andra relevanta utbildningar, undervisar studenter på grundskolenivå som en del av båda parters utbildning. / Introduction: Sexual health can be promoted through initiatives such as good sex education. The school has no curriculum in sexuality, consent and relationships, which means that the difference in sexuality education in Sweden's schools is large, which can lead to risky sexual habits, more partners and low condom use. Purpose: The primary purpose was to investigate how people experience the current sex education in school. The secondary aim was to produce concrete material that the school system can use to be able to conduct health-promoting sex education for children and young people. Method: An empirical quantitative survey study has been applied. A web survey was posted on Facebook and the results were compiled in Google Forms. The survey results from this study were then used together with results from previous studies that have been reviewed in connection with this work to write a course plan. Results: 51 respondents answered the survey aged 20-41. The majority of respondents felt that they were not satisfied with the sex education they have received. Many of the respondents stated that all topics have not been covered to a sufficient extent and many felt that they did not have enough information on these topics. 1 in 3 thought that the teaching lacked an overall quality and the majority pointed out that they lacked a qualified teacher. Discussion: One possibility is that sexual health suffers from the inadequate teaching in the form of students missing opportunities to develop empowerment and security around their sexuality and identity. A curriculum in sexuality, consent and relationships can create increased security among teachers, which also increases the quality of teaching. One suggestion is that university students who have competence in this area, for example students in the nursing program, the health guidance program or other students in other relevant educations, teach students at primary school level as part of both parties' education.